dräkt, paraddräkt

Mellanblå (ljusare varptrådar) dräkt av silke, huvudsakligen tillverkad i gobelängteknik (kin. kesi, förr k´ossu) med virad metallan med dekor av femkloiga drakar, nertill bl. a. berg och "stående vågor" (relativt högt parti). Dräkten är också ornamenterad med fladdermöss samt buddhistiska och taoistiska symboler, bl. a. snäckan, parasollet, hjulet med åtta ekrar, vasen och kalebassen. Ärmarna är sedvanligt skarvade, i detta fall med svart randigt satintyg, band i blå och guld (virad metallan) komplex mönsterväv, kesi-parti med drakar, moln och fladdermöss, snörmakeri (virad metallan) och ytterst kantband av komplex mönsterväv. Vid halsen finns blått och guld kantband i komplex mönsterväv, brun d:o, snörmakerier, blåsvart kesi med drakar, moln m.m. samt band av brun och guld komplex mönsterväv. Dräkten är försedd med slits fram- och baktill och har gulmetallknappar samt en knutknapp. Fodret är av turkos satin och d:o satindamast med invävda moln och symboler.

Enligt medföljande etikett: "paraddräk i k´ossu-teknik för mandarin tillhörande civilstaten." Enligt generalkatalogen (katalogen upprättad av Gerhard Lindblom efter Wulffs originalkatalog): "Paraddräkt för mycket hög mandarin (mandshu). Guldsilkesbrokad på ljusblå botten. Framtill 3 drakar. På ärmarna mörka violetta tvärband. Foder ljusblått med mönster i ljusare chatteringar. Praktexemplar. Peking."

Begreppet paraddräkt är ett komplicerat uttryck, eftersom man lätt får intrycket att det rör sig om den allra finaste eller formellt sett högst klassade typen av dräkt, vilket är fel. Denna dräkt går istället under den så välkända benämningen drakdräkt ("dragon robe", kin."longpao" eller "mangpao" beroende på antalet klor), d.v.s. den tillhör kategorin "festivitetsdräkter" (Siggstedt 1995, s. 21) eller "jifu" för män (och även för kvinnor, men med vissa skillnader), vilket är semiformella dräkter till skillnad från "hovdräkten" eller "chao fu". När det gäller hovdräkten, var det bara de högsta ämbetsmännen som hade verkligt behov av sådana, d.v.s relativt få. (Dessutom var det brukligt att låta sig begravas i denna dräkt, varför få finns bevarade till eftervärlden; Siggstedt 1995 s. 21). Båda typer kan bestå av drakmönstrade dräkter, men skiljer sig bl. a. genom att hovdräkten har en veckad nederdel. Drakdräkten är alltså snävare och detta brukar anses som ett typiskt drag hos Qing-dynastins mansdräkter (arvet från nomaddräkten, Siggstedt 1995 s. 22). Symboliken både på drakdräkten och hovdräkten är av kosmologisk typ, d.v.s. just det vi ser här: drakar, himmel, berg, himmel och vatten (det s.k. "lishui"-mönstret, stående vågor). Vanligtvis var drakarna till antalet nio stycken. Den fyrkloiga draken (oftast kallad "mang"-drake) ansågs principiellt vara ämbetsmannens enligt dräktförordningarna tillåtna drake. Den femkloiga ("long"-draken) skulle då vara kejsarens signum, men märkligt nog dominerar dessa bland Qing-dräkterna (Siggstedt 1995, s. 29). Utbudet av femkloiga drakdräkter är ju också stort på all världens museer. Cammann 1952 skriver på s. 32: "Obviously, the popular myth that the five-clawed dragon was always restricted to the Ch´ing Emperors is utterly without foundation." (PH) [[Etno]]