FLERBOSTADSHUS

STAPELN 3 OCH 4 - Fastigheterna Stapeln 2, 3 och 4 har en gemensam ägare och huvudbyggnaden och förrådshuset på tomterna 3 och 4 är gemensamma för fastigheterna. Sannolikt infästes fastigheterna under 1760-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 3 bebyggd med ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak och benämndes Klinteroten II:42. Enligt kartan från 1833 var ovan nämnda stenhus placerat med långsidan i liv med Adelsgatan och utbyggt åt söder.
Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 4 bebyggd med ett trähus med brädtak på statlig jord och benämndes Klinteroten II: 43. Trähuset låg troligen med långsidan ut mot Adelsgatan och vid fastighetens sydvästra gräns låg två uthusbyggnader. Samtliga byggnader revs under 1800-talets slut i samband med att den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes och byggdes samman med huvudbyggnaden på Stapeln 3.
1895 sammanbyggdes huvudbyggnaderna på tomterna Stapeln 3 och 4 och 1902 byggdes huset till mot gården och längs Klockgjutaregränd. Huvudbyggnaden har dessutom blivit om- och tillbyggd under 1900-talet. Byggnaden består av två byggnadsdelar, som står på två skilda fastigheter, placerad med långsidan längs Adelsgatan. Den nordöstra delen har en stomme av kalksten med medeltida murverk bevarade. Den sydvästra delen har troligen skiftesverksstomme. Byggnaden är i två våningar med källare samt delvis inredd vind under ett plåttäckt sadeltak. Fasaden är spritputsad och avfärgad beige. Bottenvåningens planlösning är öppen och inrymmer restaurang och bar, andra våningen och vinden inrymmer bostäder.
Fastigheterna Stapeln 3 och 4 representerar tillsammans de större gårdar som kring 1800-talets slut genomgick kraftiga förändringar och anpassades till affärsverksamhet.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

Huvudbyggnad (1)
I husklassificeringen från 1785 kan man läsa att det på nuvarande Stapeln 3 fanns ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak på statlig jord. På Stapeln 4 fanns det vid samma år ett trähus med brädtak på statlig jord. På kartan från 1883 kan man se att tomterna ännu är avskilda från varandra och att det ovan nämnda trähuset finns kvar på Stapeln 4 tillsammans med ett gårdshus mot den södra tomtgränsen. 1881 fick stenhuset ny modern exteriör samtidigt som det byggdes till åt söder och höjdes en våning.

Söder om stenhuset rev man sedan det i husklassifikationen nämnda trähuset och ett nytt byggdes upp i trä 1893, sannolikt i en skiftesverkskonstruktion som aldrig var avsedd att visas. Dess fasad, höjd och bredd anpassades till grannhuset i sten. Redan året efter finns en ritning som visar att man byggt ihop huset till en enhetlig fasad. Om detta utfördes direkt eller om steg två i byggprocessen är det svårt att utan frilagd stomme uttala sig om. Att huset ursprungligen består av olika delar avslöjas idag tydligt bl. a. genom de två olika socklarna och genom att fönstren på den södra delen av fasaden sitter tätare.

1902 byggdes huset till åt väster längs med Klockgjutaregränd. I samband med denna tillbyggnad tillkom även burspråket på norrgaveln, det första skyltfönstret samt entrén längst åt höger på fasaden mot Adelsgatan. Mellan utbyggnaden och den ursprungliga delen av huset tillkom en lagerdel i en våning och ovanpå denna en terass. 1903 togs ytterligare ett skyltfönster upp på den södra delen av gatufasaden och den nedre våningens interiör var helt präglad av handel.

Kring 1915 fick fasaden sin nuvarande exteriöra utformning med en spritputs och kraftigt profilerad gesims. Sannolikt tillkom det rödmålade plåttaket kring denna tid då liknande tak ligger över samtliga tillbyggnader. Man inredde samtidigt stora delar av vindsvåningen. 1936 fick fasaden mot Adelsgatan ett förändrat uttryck då de sista, mittersta skyltfönstren togs upp samtidigt som omfattningarna på nedre våningen togs bort och entrédörrarna byttes ut mot de idag befintliga. Andra våningen bestod fram till mitten av 1930-talet av en paradvåning med separat tjänsteingång från gården. Denna är idag indelad i två separata lägenheter men de flesta ursprungliga detaljer såsom golv- och taklister, takrosetter och två kakelugnar av okänd ålder är bevarade. På 1960-talet renoverades köket samtidigt som ett badrum inreddes i en del av serveringsgången. Idag är dessa typiska representanter för denna tid.

Då byggnaden är uppdelad i två delar på två tomter är källaren indelad i två separata sektioner. I den stora källaren under Stapeln 3, som förut även fungerat som brygghus, framträder det medeltida murverket i dess nordöstra hörn. Murverket antas i denna del va huset fortsätta upp i hela första våningen. Det medeltida murverket är uppmärksammat genom undersökningar av Engeström 1978.

Husets utseende och funktion har genom åren präglats av affärsverksamheten på Adelsgatan. 1902 invigdes Selim Schenholms Krut och Fröhandel, som funnits på Adelsgatan sedan 1878, i husets norra affärsdel och söder om denna fanns ytterligare två butiker varav den ena inkorporerades med Schenholms i mitten av 1960-talet. Schenholms lades ned först 1986 då lokalen gjordes om till serveringslokal.

KÄLLA: Länsstyrelsen Gotlands län, Byggnadsminnesförklaring, 2000-07-12.