HÄLLESTADS KYRKA

HÄLLESTADS KYRKA är en enskeppig salskyrka med brett och högt kyrkorum och ett smalare, tresidigt kor åt öster med sakristia norr om koret. I väster finns ett smalare torn med vapenhus och huvudingång i första våningen. Långhuset, korparteti, sakristian och vapenhuset har trägolv med relativt smala brädor, lackade i långhuset och vapenhuset och gråmålade i övriga utrymmen.
LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är klädda med pärlspånt och uppdelade i tre horisontella väggytor som avgränsas genom profilerade lister. Nedtill finns en bröstning av stående panel, väggytan ovanför denna har liggande panel och återstående yta, upp till taket, stående panel. På den översta väggytan, som likt takstolarna är målade i beigevitt, finns den öppna takstolen. Mellan var tredje taktass finns sekundärt insatta dragjärn.
Taket, också det klätt med pärlspont, är målat himmelsblått. Bröstningen och väggens mittdel liksom läktarbröst, pelare, hela koret med tak och västväggen är målade i en gulgrönbeige färg. Kyrkorummet har två hela bänkkvarter om vardera tio öppna bänkar av enkel modell från 1954. På väggen i långhusets nordöstra hörn finns en liten predikstol i nygotisk stil. Nedanför predikstolen finns en offerkista i trä med järnbeslag Mellan predikstolen och första bänkraden, och på mosvarande ställe på södersidan, står två äldre bänkar, benämnda brudbänkar, från den tidigare kyrkan. Bredvid den ena brudbänken finns en stoppad stol med ryggstöd i trä på vilket årtalet "1855" står.
På långhusets östvägg, söder om koret, finns ett förrådsutrymme. Dit leder en enkel, oprofilerad dörr med ursprungligt handtryck. I hörnet framför dennna står en dopfunt. På sydväggen, mellan de två främsta fönstergrupperna, finns två oljemålningar med porträtt föreställande Lars Silversvärd och hans hustru Anna Hierta. I väster vilar kyrkans orgelläktare på två fristående och två engagerade träpelare med avfasade hörn och volutformiga konsoler.
Under läktaren har två bänkar tagits bort från vardera sidan om mitgången. Utrymmet nyttjas på den södra sidan till bl.a. skrivbord och stolförvaring och åt norr finns en hatthylla och kappupphängning. På båda sidor hänger lampetter i mässing samt några inramade tavlor med innehåll som har anknytning till kyrkan. Mellan fönstren på långhusets söder- och norrväggar sitter nioarmade lampetter i mässing. Från taket, över mittgången, hänger två stora ljuskronor i mässing.
FÖNSTER - Långhusets norra och södra sidor har vardera tre fönsterpartier om tre rundbågiga fönsteröppningar med trymåer emellan. Fönsterbågarna, som sattes in vid renoveringen 1953-54, är kopplade och består var och en av en högsmal luft med rundbågigt överstycke som är spröjsad till arton mindre rutor. Runt fönsterpartierna finns släta omfattningar som upptill är dekorerade med små, snidade rundlar. Fönstren åt söder har enkla gardinlängder som skydd mot solen. Läktarens västvägg har två, vitt åtskilda par fyrkantiga fönster, endast med ytterbågar och spröjsade till fyra rutor.
BÄNKINREDNING - De gröngrå sidogavlarna har en utanpåliggande spegelfyllning som marmorerats i grått, mörkbrunt och vitt. Upptill avslutas sidostyckena av profilerade lister. Ryggstöd och sittbänkar är laserade i brungrönt. Fastsatt på den sista bänken på södra sidan finns ett manöverbord för ljud, ljus och klockor.
PREDIKSTOL - Kyrkans nygotiskt inspirerade predikstol har en femsidig korg där varje sida har ett sammanhängande ramverk i form av portaler med vimperg. Nedtill och upptill på korgen finns profilerade lister. Korgen är målad i grått med gröna spegelfyllningar i portalerna samt orange och vita lister. Korgen vilar på en fyrkantig kolonett som kragar ut upp mot korgen, allt målat i brunt. Ingången till predikstolen sker genom väggen från sakristian.
BRUDBÄNKAR - Bänkarna är korta med bevarade bak- och sidostycken. Bänkarnas baksidor är marmorerade i rött och vitt och fyllningsspeglarna dekorerade med bladrankor. På insidan av den södra bänken står årtalet "1734".
DOPFUNTEN är från medeltiden och är tillverkad i sandsten. Cuppan är utan dekor och på den enkla, runda foten finns endast tre små profilerade listränder.
ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Läktarbröstet är rakt och består av en balustrad med rundbågigt överstycke som ansluter till de högsmala balustrarna. Balustraden avbryts av två mäklare och har en invid vardera väggen. Mäklarna har samma form som pelarna nedanför och kröns av varsin svarvad knopp. Ovanpå knopparna finns ett smalt säkerhetsräcke, målat i samma gulgrönbeiga färg som resten av läktarbröstet. Läktargolvet består av fem gradänger. Bänkarna, sannolikt ursprungliga, är fristående, enkla och målade grågröna. De sista bänkarna är väggfasta och de två främsta på södra sidan är ersatta med lösa stolar. Kyrkans orgel har en modern, outsmyckad fasad med synliga pipor i den övre delen. Orgelhuset är målat i ljusgrått.
KOR - Korpartiet avskiljs från kyrkorummet genom att korgolvet är förhöjt med två trappsteg. Invid trappan till koret är väggen avfasad. På detta väggparti åt norr hänger en psalmnummertavla i nygotisk stil med likadan dekor och färgsättning som predikstolen. På det södra, avfasade väggpartiet finns ett epitafium i trä, en vapensköld över Lars Silfwerswärd som dog i fält 1676. I korets norra vägg finns en recent, omålad veckdörr i trä som leder in till sakristian. Rakt åt öster finns altaret på vilket altaruppsatsen är placerad. Runt altaret finns en altarring och på bägge sidor om altaret finns, på de sneda väggarna, två dubbelfönster lika de övriga men smalare och med krysspröjs i mindre rutor. På korväggarna finns fyra vägglampetter i mässing.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Kyrkan har ett ursprungligt enkelt, väggfast altare av trä. Altaruppsatsen är relativt liten och är tillverkad i provinsiell barockstil år 1682. Uppsatsens snidade träfigurer har en mycket naivistisk utformning. I uppsatsens mitt finns träsniderier föreställande Jesus på korset, flankerad av två figurer, mot en målad bakgrund. Denna bild omges av två par ornerade kolonner med figurer föreställande Matteus och Johannes i mellanrummen. Ovan mittpartiet finns ett entablement med en inskriptionstavla i mitten. Överstycket består av en tavla med tre vapensköldar som kröns av en snidad figur av Jesus. På bägge sidor om kolonnerna finns snidade "karyatider" i profil med markerade, bara bröst. Liknande kvinnofigurer, men med fiskstjärt, inramar även överstycket.
Altarringen, som ej ansluter ända bak till östväggen, består av en balustrad av trä med profilerat över- och understycke. Ringen är målad i två mörka, träimiterande färger. Armstöd och knäfall är klädda med ett vitbeige tyg.
VAPENHUS - Golvet är grönmålat och väggarna, förutom östväggen och vissa lister och foder, och taket är beklädda med ny, omålad pärlspånt utformad likt den övriga i kyrkan. De bevarade snickerierna är målade i grågrönt, de nya är omålade och obehandlade. Då tornet renoverades i mitten på 1990-talet byttes stora delar av tornets stomme och ytskikt ut. Trappan utmed norra väggen som leder till tornets första våning har ett ursprungligt räckverk med balustrar, mäklare och överliggare. Trappans underbyggnad har ny panel och den bevarade fyllningsdörren leder till förvaringsutrymmen och elskåp. Ytterdörren är en pardörr beklädd på insidan med ny, omålad pärlspåntspanel. Överljusfönstret är ett lunettfönster med två mittposter och spröjsat till mindre rutor. Utmed den södra väggen finns en bevarad originalbänk från kyrkorummet.
TORNVÅNINGAR - Andra våningen har ett räcke, likt det i vapenhuset, runt trappschaktet. Golvet och östväggen är original medan resterande väggar och tak är nya. Åt väster finns en fönsterrad med fem fönster som har nytillverkade bågar men återanvända hakar och glas och i övrigt lika dem på läktarens västvägg. Åt öster leder en pardörr med fyllningsdörrar in till läktaren. Dörren, sannolikt original, har tre fyllningar och är målad i två nyanser av gråblått samt med stänkmålning.
Utmed västväggen leder en bevarad, enkel trappa upp till tredje våningen vars väggar består av en synlig timmerstomme där de flesta stockar är utbytta. De västra, södra och norra väggarna har varsitt fyrkantigt fönster med en ny X-formad, bred korspost i varje. De fyra trekantiga lufterna är spröjsade till tre mindre rutor, utbytta i norra och västra fönstren. Åt öster finns en äldre, möjligen medeltida, återanvänd dörr som består av tre breda ekplankor. Gångjärnsbeslagen är enkelt smidda och sitter utanpå bladet. Den stora nyckeln finns kvar. Dörren, som är målad svart, leder in till kyrkvinden. En trappa utmed västväggen leder upp till fjärde våningen där de två klockorna, gjutna 1863 och 1854, hänger.
SAKRISTIAN, som är belägen norr om koret, är smal och har ytskikt i samma material och färg som koret. Åt väst leder en vriden trätrappa, med räcke likt torntrappans, upp till en avsats. Från denna leder en liten dörr med fyra fyllningar in till predikstolen. Åt norr finns två rundbågiga fönster, en mindre variant av dem i kyrkorummet, vars bågar är spröjsade till tretton rutor. Nedanför fönstret har man byggt till ett förlängt, brunbetsat "fönsterbräde" av modernt snitt, med två stödben. Arrangemanget fungerar som altare. Åt öster leder två trappsteg ned till en enkel trädörr. I sakristians sydöstra hörn finns spår efter en tidigare kamin men här står idag en modern garderob.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
HÄLLESTADS KYRKA -.På samma plats som den nuvarande kyrkan har det tidigare funnits två träkyrkor. Den första var en stavkyrka från 1100-talet och den andra en kyrka uppbyggd av liggtimmer på 1600-talet. Den senare kyrkan raserades när nuvarande kyrka uppfördes 1901 efter ritningar av byggmästare Lars Emanuel Pettersson. Ritningarna modifierades senare av Överintendentämbetet. På grund av kyrkorummets "oroliga karaktär" målades kyrkan om invändigt 1938 i en enhetlig färgsättning, efter förslag av konservator Olle Hellström. I och med att altaruppsatsen från 1682 återinsattes och ersatte det tidigare träkorset sattes det mittersta av korfönstren igen.
Kyrkan renoverades invändigt och utvändigt 1953-54 under ledning av arkitekt Anders Ekman. Vid denna renovering fick kyrkan ny bänkinredning, nya fönsterbågar samt den nuvarande färgsättningen i en enhetlig gulgrön färg och blått tak. Utvändigt lades yttertaket om med galvaniserad plåt och kyrkans fasader målades om. Modernisering skedde genom att elektiskt ljus och värme drogs in i kyrkan.
1994 planerade man för en större restaurering av kyrkan såväl utvändigt som invändigt. Man fick dock minska på arbetenas omfattning, då resurserna fick omfördelas till renovering av kyrktornet, vars stomme delvis var kraftigt angripen av röta. Arbetet innebar att torntaket lyftes ned och att tornets liggtimmerstomme byggdes upp igen med traditionella material och metoder. Virket var mestadels nytt och delvis återanvänt. Invändigt tog man bort det bakersta bänkparet och utvändigt målades kyrkans tak om.

HÄLLESTADS KYRKA - Träkyrkan har ett rektangulärt långhus, en något lägre kor- och sakristiedel med ett tresidig absidparti åt öster. Åt väster finns ett smalare, fyra våningar högt torn.
TAK - Långhuset samt kor- och sakristiedelen har sadeltak klätt med svartmålad järnplåt lagd i storformat med jämna falsar. Taket skjuter ut en bit från fasaden med synliga taksparrar. Taket har hängrännor och tillhörande stuprör i omålad plåt. Tornhuven är täckt med kopparplåt lagd med jämna falsar. På tornhuven finns en fyrasidig lanternin med avfasade hörn. På lanterninen finns en mindre huv ovanpå vilken, en nedtill något utbuktande, spira är placerad. Denna kröns av en förgylld kula och ett solkors. Torntaket har hängrännor och en stuprör av koppar.
FASAD - Fasadpanelen är vitmålad och alla snickerier, såsom fönster, dörrar och ljudluckor är målade i brunt. Fasaden är täckt med liggande, vitmålad träpanel. Knutbrädor markerar byggnadens hörn. Långhusets fasad är indelad i tre partier genom vertikala, något bredare, brädor. I varje tredjedel finns en fönstergrupp. Tornets fasader är horistontellt uppdelade med större partier av stående panel och mindre med liggande panel. Kyrkan har en sockel av röd granit.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida tre grupperingar med tre rundbågiga fönster i varje. Fönstergruppen har en omfattning i trä, målad vit, som upptill är dekorerad av små "rundlar" och uppåt avslutas med en profilerad list. Korabsiden har dubbla fönster i de båda sidofasaderna. Fönsteromfattningarna har ett gavelfält upptill med rundlar ovanpå hörnen som dekoration. I kordelens norra del, som fungerar som sakristia, finns ett par fönster som är lägre och smalare än de i långhuset. I torrnets första våning finns ett rundbågigt fönster åt norr och och ett åt söder. Ovanför porten finns ett överljus i lunettform. Tornets andra våning har åt väster ett fönsterband med fem mindre, rektangulära fönster.
Tredje våningen markeras av att den liggande panelen åt söder, norr och väster har var sitt utanpåliggande andreaskors. Varje korsmitt fungerar som korspost i ett fönster. I fasaden på fjärde våningen finns en ljudlucka i varje väderstreck. Ljudluckorna har vardera två dörrar med liggande jalusipanel förutom den västra där panelen är spontad. Dörrarna har tresidiga överstycken. Lanterninens fyra fönster är rundbågiga med horisontell mittspröjs och mindre spröjsar längs ytterkanterna.
PORTAR - I tornets första våning finns huvudingången inramad av en "förstukvist" med mycket snickarglädje och sidoräcken med svarvade balustrar. Ingången höljs av ett sadeltak täckt med omålad, förzinkad plåt och bruna vindskivor med utsågad dekor. Upp till dörren leder en granittrappa med tre steg och sidostycken. De enkla trappräckena i smide är sannolikt senare tillkomna.
Västporten består av en pardörr med rundbågigt överstycke, klädd med stående pärlspånt och som har utanpåliggande, snirkliga smidesbeslag. På kordelens södra fasad finns en enkel, utåtgånde dörr som utvändigt är beklädd med stående panel. Dörren leder in till ett förvaringsutrymme för trädgårdsredskap. Till dörren leder en trappa i granit. Utifrån sakristian leder en dörr, lik den på sydfasaden, med tillhörande trappa i granit och med sidostycken. Intill absidens östvägg står en äldre gravhäll lutad.