HELGEANDSHUSET

KVARTERET HELGEANDSHUSET - Kvarteret Helgeandshuset är trekantigt och tillhör ett av de större kvarteren i staden. Det ligger i nära anslutning till domkyrkan S:ta Maria, avgränsas av Västra Kyrkogatan i söder, Norra Kyrkogatan i öster, Biskopsgatan i sydväst samt Helge Ands plan, Hospitalsgatan och Smedjegatan i norr.
Kvarteret har sannolikt haft samma utformning sedan medeltiden. Kartan från 1646 uppvisar samma form som idag och så gör även senare kartor. Helgeandshuset låg under medeltiden i stadens norra utkant. Verksamheten i kvarteret har sedan dess varit kopplad till kyrkan. Här fanns också under medeltiden ett sjukhus med tillhörande kyrka, vilken är den idag befintliga ruinen i kvarterets norra hörn. Den kilformade delen, som tillhör gaturummet vid den öppna platsen där Smedjegatan övergår i Hospitalsgatan och skjuter in i kvarteret på gränsen mellan fastigheterna 2 och 5, kan indikera att en medeltida gränd har sträckt sig genom kvarteret. Under medeltiden var kvarteret bebyggt, men sannolikt inte fullbyggt. Fram till idag har man hittat rester av medeltida bebyggelse på fastigheterna Helgeandshuset 2, 4 och 5. Hela Helgeandshuset 1 utgörs av den medeltida Helge Ands ruin. Enligt 1600-talskartorna var kvarteret då bebyggt med minst sex hus, ladugårdar och stall, samt kyrkan. 1646 års stadskarta anger att hela kvarteret vid den tiden var kyrklig mark, vilket förmodligen hade sina rötter i medeltiden. Klockaregården, kaplansgården och sjukstugan omnämns i förteckningen över kvarterets byggnader från år 1697. Tomt-indelningen såg också annorlunda ut vid den tiden. Kvarteret bestod år 1697 av sju tomter, med nummer 225-230 samt 298. Under 1700-talet hade kvarteret fått samma fastighetsindelning som det har idag.
Kvarteret är idag relativt glest bebyggt. Den ursprungliga funktionen finns delvis kvar, det vill säga kyrkan har verksamheter i delar av kvarteret. Helgeandshusets byggnader är storbyggda, men kvarteret präglas ändå av luftighet och stora öppna ytor.
HELGEANDSHUSET 2 - Fastigheten är den största i kvarteret och utgör dess norra del. Åt norr gränsar fastigheten till Helge Ands kyrkoruin, åt väster till Hospitalsgatan och åt öster till Norra Kyrkogatan. Helgeandshuset 2 synes ha haft samma utsträckning under 1600-talet som nu, så när som på en mindre bit i kvarterets västra hörn. Den stora tomten hade vid denna tid nummer 230, den mindre i väster nummer 225. Under 1700-talet tillhörde fastigheten Norderrotens fjärde kvarter och utgjorde en stor enhet bestående av tomterna 16-19 och 25-29. I början av 1900-talet fick Helgeandshuset 2 nuvarande fastighetsbeteckning, liksom övriga fastigheter i kvarteret.
Helge And var det sjukhus som låg på fastigheten under medeltiden, sannolikt uppfört i mitten av 1200-talet, och som var gemensamt för Visby och öns landsbygd. Förutom som sjukhus fungerade det som fattighus och gästhus. Till sjukhuset hörde även en egen kyrka, den oktagonformade kyrkan med samma namn, vilken idag utgör ruinen på Helgeandshuset 1. Exakt var detta äldsta sjukhus låg är osäkert. Enligt arkeologiska undersökningar på fastigheten finns rester efter sju medeltida byggnader. En av dessa är bevarad i full höjd och fungerade under medeltiden som hospitalspredikantens bostad.
Enligt kartor och fastighetsförteckningar från 1646 och 1697 var tomt 230 bebyggd med sjukstuga, "hospital", stall och lada, hospitalspredikantens bostad, samt den äldre kyrkan. Den sistnämnda övergavs sannolikt under 1500-talet och år 1697 noteras att kyrkan användes som lada och fodermagasin. Den nya hospitalskyrkan låg från 1600-talet och framåt längs Norra Kyrkogatan, idag byggnad 1. Städernas allmänna sjukhus benämndes "helgeandshus" fram till mitten av 1500-talet. Efter det blir den officiella benämningen "hospital". Till hospitalens tidigare uppgifter lades omhändertagandet av spetälska. Spetälskehospitalet S:t Göran norr om Visby lades ned i mitten av 1500-talet, efter det att verksamheten successivt flyttats över till hospitalet i kvarteret Helgeandshuset. Eftersom det inte finns några källor som antyder varken förflyttning av sjukhuset eller avbrott i verksamheten torde hospitalet vid 1600-talets slut ligga på samma plats som det medeltida helgeandshuset.
På en karta från 1767 syns hospitalstomtens dåvarande uppbyggnad med hospitalskyrkan längs östra fastighetsgränsen och en sysslomansbostad med ladugård mitt på gården. I sydvästra delen av fastigheten, vid hospitalspredikantens hus, hade sedan 1600-talet tillkommit fattigstuga och brygghus. I mitten av 1700-talet väcktes förslaget att i anslutning till hospitalen anlägga särskilda lasarett. Hospitalspredikantens hus, som 1781 togs över av sysslomannen, inklusive fattighus och brygghus, byggdes om till provisoriskt lasarett år 1782-83. Lasarettet fick en ny byggnad som uppfördes på hospitalstomten 1832-1838, på platsen för den försvunna kyrkan. En situationsplan från 1867 visar lasarettsbyggnaden längs Norra Kyrkogatan. Sedan dess har en byggnad tillkommit i fastighetens västra hörn i slutet av 1800-talet.
Hela fastigheten fungerar som en samverkande helhet med stort miljöskapande värde. Den i stor utsträckning välbevarade bebyggelsen från medeltid fram till 1800-talets slut uppvisar en intressant bebyggelsekontinuitet som är kulturhistoriskt värdefull och funktionen såsom helgeandshus-, hospitals- och senare lasarettstomt ger ett såväl samhälls- som socialhistoriskt värde.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0