Tofta kyrka

Kyrkan består som framgått av beskrivningen av kyrkans byggnadshistoria av kor med sakristia, långhus och torn. Sakristians norra del används som pannrum.

Kyrkans väggar och valv är uppmurad av kalksten. Utvändigt är väggarna putsade och vitkalkade med frilagda hörnkedjor, fönsteromfattningar etc. av huggen sten. Två dragstag är inlagda i N-S riktning i långhuset. De östra gavelröstena på långhuset respektive koret är påmurade med lättbetongsten, de västra gavelröstena på långhuset med rödtegel.

Hela kyrkan är försedd med socklar av huggen kalksten.

Tornhuven är av traditionell konstruktion av bilade virken med upplag för takstolarna i hörnen och på tornets röstespetsar. De senare är förstärkta med en invändig träkonstruktion. Huven är klädd med snedkantad s.k. tornpanel.
Klockdäcket är klätt med asfaltpapp med fall mot en pappklädd utkastare åt norr.

Yttertaken över övriga kyrkan består av falar (bräder). Långhuset och koret har bilade takstolar. Takvinkeln är ändrad genom att nya, sågade högben spikats ovanpå de gamla takstolarna med plank.

Yttertaksbeklädnaden består av två lager glest lagda, tryckimpregnerade falar på åsar. Avvattningsanordningar saknas utom ovanför långhusportalen. Även sakristian har faltak. Här finns dock en tät bördning av råspånt och asfaltpapp, avvattningsanordningar saknas också här.

Fönstren har färgade, blyinfattade antikglas, inputsade direkt i kalkstensomfattningarna. I långhusfönstrets masverk finns en medeltida glasmålning, monterad invändigt. Korets östra fönster har dubbla glas (hela innerrutor), medan övriga fönster är enkla. Under samtliga fönster och gluggar finns droppbleck av blyplåt.

Samtliga ljudgluggar (inklusive gluggarna i tornets röstespetsar) har kolonnetter med tillhörande baser och kapitäl samt bågar av kalksten. Solbänkarna är belagda med sågade kalkstensskivor, och har fågelnät av pälsdjursnät.

Tofta kyrka är med undantag av sakristian i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är de nedre partierna av tornet, vilka i början av 1200-talet fogades till en nu riven 1100-talskyrka. Grundmurarna av denna äldre kyrkobyggnad på platsen påträffades under golvet i den nuvarande kyrkan vid en restaurering 1958-59. Tornet fullbordades vid mitten av 1200-talet, och omkring hundra år senare ersattes det gamla koret och långhuset med motsvarande byggnadsdelar i gotisk stil. Sakristian byggdes 1881.

Av större förändringar av kyrkans yttre som företagits sedan byggnadstiden kan nämnas att faltaken över kor och långhus sänktes och belades med tegel på 1860-talet. Då togs också ett par stödmurar vid långhusets västra gavel bort och ersattes med dragstag av järn. Nya kolonnetter i ljudgluggarna sattes in 1926.

Invändigt har kyrkorummet under efterreformatorisk tid inretts med bänkar, predikstol, altaruppsats m.m.

Senaste utvändiga restaureringar
Vid den nämnda restaureringen på 1950-talet återställdes de gamla takvinklarna på kor och långhus från tiden före renoveringen på 1860-talet, och yttertaken täcktes åter med bräder. Nya portblad sattes in i portarna och fönstren fick nya glas vid detta tillfälle. Dessutom gjordes omfattande inre restaureringsarbeten. Kalkmålningarna togs fram och konserverades, nya kalkstensgolv lades in och ett nytt altarskrank sattes upp. Det medeltida retablet och träskulpturerna återbördades till kyrkan efter att ha varit deponerade i Gotlands fornsal, och den gamla vedkaminen från 1899 ersattes med en oljeeldad varmluftsanläggning.

1998 byggdes ett nytt pannrum som en förlängning av sakristian. Fasaderna rengjordes och vitkalkades 1986, och tornets fasader kalkavfärgades ånyo år 2000.

År 2004 reparerades tornhuven genom utbyte av ytterpanelen och skadade delar av stommen. Tornets fasader samt de södra fasaderna på koret och långhuset putslagades och avfärgades, och fönstren och faltaken reparerades.

Senaste invändiga restaurering
De senaste invändiga restaureringsåtgärderna utfördes 1958-59, då bl.a. kalkmålningarna togs fram och konserverades, nytt stengolv lades och en ny altarring tillverkades. Dessutom installerades ett uppvärmningssystem (varmluft med pannrum i sakristian) och elektrisk belysning.

1998 gjordes i samband med utbytet av värmepannan och tillbyggnaden av sakristian med ett pannrum även en del mindre åtgärder i kyrkorummet, bl.a. återställdes det äldre altarskranket.

Väggarna invändigt i kyrkorummet är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar finns i tornvalvet, på tornbågen och ovan triumfbågen i långhuset.

Tornet, långhuset och koret täcks av kryssvalv av kalkstensflis. Kor- och långhusvalven är kupolliknande medan tornvalvet är av typen romanskt kryssvalv. Sakristian täcks av ett tunnvalv i tegel.

Portalerna har portblad av stående, tjärade ekplankor. Handikappramp av durkplåt med höga järnräcken framför korportalen.

Golvet i kyrkorummet och sakristian utgörs av kalkstensskivor. I tornet finns förutom kryssvalvet och klockdäcket ett träbjälklag med brädgolv, samt ett plankklätt bjälklag vid de översta gluggarna i tornets rösten. På vindarna finns träbryggor för inspektion av taken.

Vindarna nås via en murtrappa i de södra, västra och norra tornmurarna. Från klockdäcket leder en lång trästege upp till tornhuven. I tornhuven stegar av trä.
Den fasta inredningen består av bänkar i två slutna kvarter samt två enstaka bänkar längst bak i långhuset, korbänk, altare av kalksten med retabel (altaruppsats) av trä, altarskrank av svarvat trä och tre väggskåp i koret, predikstol med trappa och ljudtak i långhusets nordöstra hörn.