Bårhus

Byggnaden uppfördes 1978 i suterräng med bårhus på övervåningen och i undre våningen ekonomiutrymmen såsom besökstoaletter, personalrum och redskapsförråd efter ett förslag från 1976 av arkitekt Lars E. Jorméus, Falköping. På platsen stod en äldre redskapsbod med bårhus som revs. Utformningen kritiserades av antikvariska myndigheter för dålig proportionering liksom detaljerna som fönster och dörrar men de hade inget emot ett mot kyrkan avvikande fasadmaterial. Taktegel och portar gjordes lika kyrkans. Byggnaden ser ut att ha blivit renoverad kring 1980-talets mitt samtidigt som kyrkan. Det förefaller som att fasadpanel och foder samt vindskivor byttes då. En ny ekonomibyggnad står klar 2004 men denna äldre kommer att stå kvar.

Forts. på historik för kyrka.
Barockdekoren lagades. Fragment av den äldsta kormålningen lämnades kvar, övrigt överdrogs med tunn kalkfärg. Triumfbågens 1400-talsdekor färglagades men den har en tidigare dekor under. Olle Hellström konserverade och "friskade upp" färgerna i valvmålningarna och tog fram ursprungsfärgerna på predikstolen och herrskapsläktaren. Inläggningar rekonstruerades.
Vid slutet av 1950-talet elektrifierades värmen och belysningen. 1974 tillverkade Tostareds orgelfabrik ett så gott som nytt orgelverk bakom den gamla fasaden. 1986 gjordes kyrkan "mer trivsam och funktionsduglig" med ett utrymme för ytterkläder och följen i väster där bänkar avlägsnades. Vapenhuset var kallt och dragigt med enkla ytterdörrar så ett vindfång tillkom enligt ett vilande förslag från 1963 av arkitekt Adolf Niklasson. 1988 gjorde Alf Bråthen dendrokronologiska dateringar. Äldst var överliggaren till ljusöppningen i korets östgavel daterad till efter 992 och sannolikt återanvänd. Yngst var korets södra murrem fälld troligen kring 1511. Prover från olika ställen i långhuset daterades till 1133-34 och 1128-29. Detta stärker alltså antagandet om ett första byggnadstillfälle på 1130-40-talen. Murremmarna i tornrummet daterades till 1445 och visar på förekomsten av en senmedeltida byggnadsperiod. 1990 undersökte Peter Sjömar takkonstruktionen och fann två rester av medeltida murremmar av ek och av olika typ, samt troligen en tvärgående ekbjälke mellan dem. Den norra var ursprunglig med en för 1100-talet vanlig kraftig tröskel. Övrigt antogs vara från 1700-talet.

Ett suterränghus med källarvåningen åt väster. Ovanvåningen har två fönster åt norr respektive söder och åt öster en enkel dörr till besökstoalett i söder och en tvåbladig port i norr, vilket även bottenvåningen har åt väster med kraftigt skärmtak. Mörka dörrar och snickerier kontrasterar mot den ljusa fasaden.

FASAD - Beige locklistpanel med vita knutar på övervåningen och grov spritputs i grått med ytstruktur lik kyrkans på källarvåningen, vars murblock lyser igenom.

FÖNSTER - Enluftsfönster träpröjsade till fyra rutor i mörkbruna snickerier och vitmålade släta foder.

PORT - Alla dörrar har rak överkant och fiskbenspanel betsad mörkbrun samt raka vitmetallvred och sitter i släta vitmålade foder med plåtbleck över.

TAK - Sadeltak med likadant nytt lervingtegel som på kyrkan. Ljusgråmålade taksprång med synliga sparrar på långsidorna och vindskivor. Skärmtaket är ett pulpettak med likadant tegel på trästomme. Vita plastbelagda plåthängrännor och stuprör.