NORS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är stort, till formen tidstypiskt 1700-tal, men det får genom sin fasta inredning en senklassicistisk karaktär. Det täcks av ett flackt trätunnvalv och har gultonade putsade väggar som genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Koret är förhöjt och avskärmas med ett korskrank. Det har en tresidig avslutning. I väster finns läktare med utbyggt mittparti och modernt präglad orgelfasad från år 1974. Under läktaren finns utrymmen för samlingsrum, toalett, förråd och kapprum. Sakristian nås via en utgång bakom altaruppsatsen. Bänkarna är från tidigt 1900-tal med öppet utförande, och de bildar två kvarter med sidogångar efter ytterväggarna. Altaruppsats och predikstol med baldakin är utförda 1859 av O L Dahlman, Västerås, i senklassicistisk stil. Altaruppsatsen består av ett svepeklätt kors, "crux nuda", i en reslig omfattning med pilastrar och bågformad överdel. Altarringen är tät och femsidigt bruten. Altaruppsatsen flankeras av två korfönster med glasmålningar utförda efter förlaga av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. I korets södra del står en kyrkvärdsbänk och en dopfunt av täljsten. Dopfunten är daterad till 1200-talets början. På långhusväggarna hänger sex epitafier från 1600- och 1700-talen och mot läktarinbyggnaderna i väster står fyra gravhällar från samma perioder uppställda.
LÅNGHUSET avslutas med tresidigt avslutat kor. Det har ett lackat tegelgolv i gångar och trä i bänkkvarteren. Putsade gula väggar. Profilerad taklist målad mossbrun med marmorering under ett vitt välvt trätunnvalv. Fem dragstag i vitmålad järn. Rundbågiga fönster med båge och karm målade vita. Blyspröjs i innerbågen och kulörta glas. Fem fönster på vardera långsida, varav två hör till koret. Två runda fönster över läktaren, på västfasaden. Mittgångsmatta täcker hela mittgångens bredd, heltäckningsmatta i kulör rödbrun. Två bänkrader med sidogångar efter väggarna utförda vid 1900-talets början. De är målade i grönt, brunt och grått och har senapsgula dynor. En bänk borttagen norra sidan under läktaren (17+18 st).
KORET är förhöjt tre steg och har ett golv av polerad kalksten. Kyrkan fick sin nuvarande ALTARUPPSATS 1859. Den är ett nyklassicistiskt träarbete i grått och guld med stomme målad i granitimitation och med svagt profilerade röda fält i de yttre pilastrarna. Centralt står det tomma korset -"crux nuda" -med livklädnaden hängande över korset, en symbol för uppståndelsen. Korset är insatt i en nischformad rundbåge uppburen av pilastrar. Rundbågen krönes av ett förgyllt änglahuvud och omges av palmkvistar. Överstycket domineras helt av den liksidiga triangeln, symbolen för treenighet. De kraftiga strålarna från triangeln är ett tecken på det himmelska ljuset. Under korset vilar ett förgyllt lamm med segerfana på en bok. En symbol för Kristus som bärare av mänsklighetens synd. Detta lamm härrör från en tidigare altaruppsats från 1809. Tillverkare av altaruppsatsen var O L Dahlman, Västerås. Han har även tillverkat den nyklassicistiska PREDIKSTOLEN. Också predikstolen är målad i grått och granitimitation med klassiska ornament såsom akantusslingor och lagergirlander. Fronten på korgen har en symbolisk utsmyckning med korset och lagens tavlor ställda mot en bakgrund av segerns palm. Också ljudtaket, baldakinen, är utsmyckad med akantusbård och under denna utskuren fransbård med stiliserade tofsar. På predikstolen står ett timglas med årtalet 1748. På träverket, som bär upp ljudtaket, hänger ett litet krucifix av trä. Det är den enda återstående av en altaruppsats från 1736 i Nors gamla kyrka. Krucifixet synes ha tillhört en för 1700-talet traditionell altartyp.
Kyrkans DOPFUNT är det enda medeltida inventarium, som finns bevarat. Den dateras till 1200-talets början. Materialet är täljsten med en enkel ornering, bestående av en slät bandbård kring cuppan och kraftig vulst kring livet. Till dopfunten hör ett trälock med blomornamentik från 1600-talets början. Funten saknar uttappningshål. I koret ligger en KORMATTA komponerad av Anna Wettergren-Behm. Motivet kallas "I portarna".
LÄKTAREN i väster har ett utbyggt mittparti och underbyggnader för samlingsrum och wc i norr samt kapprum och förråd i söder. Väggarna är klädda med gulmålad spåntad panel. Rummen är avsvängda mot ytterväggarna för att släppa in ljus från fönstren, de har trägolv och gula väggar. Innerdörrar med tre fyllningar målade gula med enkel marmorering med röda lister. Läktarbarriären bärs upp av fyrkantiga pelare, marmorerade i rödbrunt. Undertaket är av blåmålad pärlspånt. Barriären har tre gånger fyra marmorerade fyllningar i brunt med gröna lister i gröna fält och förgyllning. Sin första ORGEL fick kyrkan 1852, levererad av orgelbyggaren E A Zetterqvist i Örebro. År 1929 fick man en ny orgel, och denna gång anlitades orgelbyggmästare A Lindgren i Göteborg. Den orgel som används idag tillkom 1974. Den installerades av A Magnussons Orgelbyggeri AB i Göteborg. Orgeln har 24 stämmor fördelade på två manualer och pedal. För orgelfasadens utformning, målad röd, står karlstadsarkitekten Lars-Erik Havstad. Läktarens golv är täckt av heltäckningsmatta. På tre nivåer står uppställda lösa stolar, skrivbord mm. Upplutat mot underbyggnadernas väggar står fyra gravhällar. Det är gravstenar över tre präster i Nor; prostarna Erland Gudmundi, Daniel Erlandi Norenius och Mathias Erlandi Norenius samt en gravsten över ryttarmästaren Peder Bondesson och hans båda hustrur.
ÖVRIGT - Målning föreställande korsresningen, grisaille-målning på duk och härrör troligtvis från 1809 års altaruppsats. År 1953 -skänktes Trärelief föreställande Jesus och barnen, ett verk av karlstadskonstnären Peder Jensen (1892-1977). På kyrkans långhusväggar hänger sex epitafium; Milandri epitafium, Brummers vapen, Bratts vapen,Tomssons adliga vapen, Jägerfälts vapen och Silversvärds vapen (signerad Isac Schullström).
SAKRISTIAN nås via kyrkorummet bakom altaruppsatsen via fem trappsteg och har ett lackat trägolv, putsade gulfärgade väggar och ett vitlimmat trätak med smal rödmålad taklist. Utgång finns i öster, i söder ett fönster. Mot västväggen är två högskåp placerade, målade grå. Fönstret är mångspröjsat, målat vitt. I norr en plåtdörr in till vidbyggt arkiv. Ytterdörren har en innerdörr strålaserad brun. Altare, skrivpulpet, bänk och stolar.
VAPENHUSET ligger i västtornets bottenplan. Rummet nås via bruna pardörrar. Gammalt stengolv av granit, putsade och gult avfärgade väggar under ett vitt trätak. Fönster på den norra och södra fasaden, rundbågiga och vitmålade. Efter rummets norra fasad löper en inbyggd trappa upp till tornet och läktaren. Under den ett elförråd. Svängbar brunlaserad pardörr leder in till kyrkorummet. TORNRUMMET ovan vapenhuset har gråmålat trägolv, gulputsade väggar och vitt trätak. Gråa gamla pardörrar leder in till läktaren. Tornet har två klockor, en lillklocka gjuten 1673 och en storklocka gjuten 1741.

Komplettering vid inventering 2003:
Att det funnits en kyrka i Nor redan under medeltiden anses säkert. Denna kyrka räknades på 1300-talet som "Sätes- och Moderkyrkia" i Friku (Fryka) härad. Kyrkan med medeltida delar låg något västnord om den nuvarande, närmare älven och revs 1796 för att ge plats åt dagens kyrka. Byggmästaren Johan Georg Reincke från Karlstad, fick år 1782 i uppdrag av församlingen att utarbeta ritningar till den gamla kyrkans utvidgning och förbättring. Arbetet omförvandlades efter diskussioner sedan till nybyggnation. Reincke utförde ritningarna och grundstenarna började läggas 1784. Men man hade inte inväntat Kungl. Maj:ts godkännande. Nya ritningar framtogs 1785 av Jacob Wulff på Överintendenstämbetet. Reinckes uppdrag blev reducerat till byggnadsledarens. Kyrkobygget kom på grund av ekonomiska problem att uppskjutas. År 1796 startade arbetena på nytt, nu under ledning av murmästaren Sven Hertz. Våren 1798 blev den gamla kyrkan nedriven och stenen från densamma använd till tornbygget.
Den nya kyrkan placerades strax söder om den gamla, något längre ifrån Norsälven vars vatten hade undergrävt grunden i den gamla kyrkan. Kyrkan fick tidstypisk planutformning med långhus avslutat med tresidigt koravslut och torn i väster. 1859 vidbyggdes sakristian av tegel på östgaveln, och under början av 1900-talet den lilla arkivbyggnaden på norrsidan. År 1804 fick kyrkan sin första altaruppsats. Den var kombinerad med predikstol, vilken var anbringad ovan altaret. Detta stod längre fram i kyrkan än dagens altaruppsats. Bakom var inrett en sakristia. Kvar av den äldre altartavlan är en grisaillemålning föreställande korsresningen. År 1859 fick kyrkan sin nuvarande altaruppsats och predikstol. Samma år tillbyggdes den nuvarande sakristian öster om koret. Tornet försågs 1798 med en låg huv med fyrkantig lanternin. Fram till 1904 hade kyrkan detta utseende. Spiran, som vi ser idag tillkom vid en omfattande restaurering just detta år. Den är utförd i trä och plåtbeklädd, ritad av den värmlandsbördige arkitekten Bror Almquist. Han inklädde trätunnvalvet med pärlspont i fält. Det tidigare slutna bänksystemet med gaveldörrar togs bort och ersattes med höga öppna bänkar, utan dörrar. 1934 började man en ny stor renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. I en under koret upptagen källare installerades en varmluftsanläggning. Korgolvet, som höjdes något, fick slipade kalkstenplattor, och under bänkarna lades nytt brädgolv. Taket renoverades och den ursprungliga beklädnaden av enkla breda bräder togs fram. Korsfönstren försågs med glasmålningar med motiven "den heliga familjen" och "de tre vise männens tillbedjan", ritade av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Altaret och predikstolen samt taklisten dekorerades av konstnären Oscar Jonsson, som även ansvarade för kyrkorummets övriga nya färgsättningen. Huvudsaklig vit färgsättning ommålades i gul-, brun-, grön- och gråaktig färgsammansättning.
År 1955 installerades elektrisk belysning och 1960 belades kyrktornet med kopparplåt. 1992-93 utförs inbyggnader under läktaren för att rymma toalett, samlingsrum, textilförvaring med mera efter ritning av arkitekt Bror Jonsson. År 2003 byts värmesystemet.