KV SPECKSRUM 1

KVARTERET SPECKSRUM - Kvarteret Specksrum är långsmalt till formen och sträcker sig från Strandgatan i väster till S:t Olofs gränd i öster. I norr avgränsas kvarteret av Skogränd och i söder av Specksrum och Specksgränd. Före den nu rådande fastighetsbenämningen tillhörde Specksrum Norderrotens andra kvarter, med tomterna 1-10, 12-13 och 15-21. Kvarteret ligger i det medeltida Visbys norra stadskärna, alldeles intill Kruttornet och inseglingsrännan till den medeltida hamnen. Vid utgrävningar har man konstaterat spår av vikingatida bebyggelse samt i högre grad medeltida lämningar från 1100-talet och framåt. Under medeltiden var kvarteret bebyggt med profana hus av såväl sten som trä och de tjocka kulturlagren vittnar om att kvarteret var tätbebyggt. Kvarteret har haft den nuvarande utbredningen sedan åtminstone 1646, troligen motsvarades det dessförinnan av flera mindre kvarter med mellanliggande gränder.
Johan Meijers karta från 1646 redovisar kvarteret som obebyggt eller obrukat sånär som på den nordöstra tomten (nuvarande Specksrum 1) och en av tomterna i väster (troligen nuvarande Specksrum 9). Sannolikt låg övrig äldre bebyggelse öde och i ruiner. Mattias Schilders karta från 1697 visar att kvarterets västra och östra delar vid den här tiden blivit indelade i tomter och bebyggda. Mellersta delen av kvarteret var däremot obebyggd fram till 1700-talet. J W Gerss karta från år 1807 anger läget för den hittills ej lägesbestämda S:t Jacobs kyrka till kvarteret Specksrums centrala del. Teorierna om kyrkan går isär, men sannolikt är uppgiften felaktig. Det finns antydningar om att tomtbilden förändrats åtskilligt under det expansiva 1700-talet. Mindre tomter köptes av grannar intill och införlivades i större fastigheter. Inte förrän mot slutet av 1800-talet verkar fastighetsgränserna ha stabiliserats.
Stadsdelen har kallats för Fiskarroten, vilket anspelar på 1700- och 1800-talets fiskarbefolkning som tillsammans med hantverkare dominerat i kvarteret och stadsdelen. Kvarteret rymmer idag 14 fastigheter som i huvudsak präglas av enklare trähusbebyggelse i skiftesverk och några fall av knuttimrade byggnader, med ursprung från 1600- och 1700-talet. Den småskaliga bebyggelsen följer det för stadsdelen typiska mönstret där huvudbyggnaderna präglas av 1800-talets om- och tillbyggnader samt av 1900-talets modernisering. Utöver de mindre fastigheterna har kvarteret tre större före detta borgar- eller hantverkargårdar, belägna i kvarterets östra och västra del och bebyggda med stenhus från 1700- och 1800-talet. Gatusträckningen Specksrum har utgjort torgplats för Norder-tredingens bönder att hålla handel på. Denna handel intensifierades under 1800-talet, då Specksrum kom att bli ett litet handelscentrum. Fasta affärsrörelser och hantverkare fanns i de kringliggande byggnaderna och gårdarna. Ännu in på 1900-talet fanns ett åkeri på fastigheten Specksrum 2. Idag bedrivs ingen handel kvar längs platsen, däremot finns en skobutik på Specksrum 10 i den västra delen av kvarteret. Fastigheten Specksrum 1 förändrades under 1900-talet till tidningsredaktion, och kom sedermera att inrymma Radio Gotland, vilket präglat den östra delen av kvarteret. I övrigt har denna del av staden förändrats från fattigbebyggelse till en eftertraktad bostadsmiljö.
SPECKSRUM 1
Specksrum 5, S:t Olofs gränd 1,
Skogränd 14

Specksrum 1 är en av de större fastigheterna i kvarteret, och utgör kvarterets östra del. Fastigheten angränsar till Skogränd, S:t Olofs gränd samt till gatusträckningen Specksrum. Fastigheten omfattar tre byggnader som disponeras av Radio Gotland. Tidigare har fastighetens ägare varit övervägande hantverkare. Specksrum 1 fick nuvarande sträckning år 1923, då tomten -avstyckades och marken lades till Specksrum 2.
Fem medeltida stenhus har dokumenterats inom fastigheten, varav det finns delar av åtminstone tre i yngre byggnadskroppar. På 1697 års karta benämns fastigheten som tomt 258 och är bebyggd med ett stenhus med gårdsrum, lada och stall. Enligt husklassifikationen från 1785 ägdes fastigheten av den lokalt kända färgaresläkten Brygger och vid detta årtal fanns på fastigheten stenhuset med tegeltak, ett trähus, ett färghus, ett brygghus, en lada av sten och trä samt en trädgård.
Stenhuset från 1697 års karta är den nuvarande byggnaden i söder och som i volym och huvuddrag är typisk för 1700-talet. Byggnaden har en våning med källare och inredd vind under sadeltak med lertegel. Fasaden är slätputsad. I byggnaden finns murverk från två medeltida stenhus, med vissa bevarade detaljer. Mot gården finns en vinkeltillbyggnad i sten som troligen uppfördes omkring 1860 som brygghus.
Byggnaden som ligger i det nordöstra hörnet med långsidan mot S:t Olofs gränd och är troligen uppförd under mitten av 1800-talet. Troligen var den ursprungligen packhus, men inrymmer numera radiolokaler. I dess södra del finns medeltida murverk bevarat, bland annat en igenmurad välvd dörröppning. Byggnaden är uppförd i en våning med inredd vind under tegeltäckt sadeltak. Dess ursprungliga stomme är i kalksten, medan tillbyggnaderna är uppförda i trä och betong. Fasaden är spritputsad.
Byggnaden längs Skogränd i norr, tidigare tidningsredaktion för Gotlands Folkblad och därefter inrymmande radiolokaler, är uppförd etappvis mellan 1932 och 1952, enligt dåtidens arkitekturideal med en betongstomme i två våningar med källare och flackt tegeltäckt sadeltak. Fasaden är spritputsad.
Mellan de två förstnämnda byggnaderna finns en gångbro med platt plåttak och fasad klädd med lockpanel.
Fastigheten totalombyggdes inför radions inflyttning omkring 1980, varvid åtskilliga byggnadsdelar och detaljer av kulturhistoriskt intresse försvann. I fastighetens sydvästra del, ut mot gatan, har det tidigare legat ett mindre, reveterat bostadshus, antagligen det trähus som nämns i 1785 års husklassifikation. Detta hus revs någon gång efter 1936 och platsen där det stod upplevs som ett hål i gaturummet, då det inte är slutet med plank eller portar. Gårdsrummet är asfalterat.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0