Bostadshus

KVARTERET BÄGAREN - Kvarteret Bägaren är beläget i den östra delen av innerstaden, uppe på den norra Klinten, mellan Finngränd i nordost, Nygatan i sydost, Klintgränd i sydväst och Trappgatan i nordväst. Bägaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 51-59. Redan i slutet av 1600-talet var delar av det nuvarande kvarteret tomtlagt och bebyggt med trähus och kålgårdar. Schilders karta från 1697 visar att kvarterets södra och västra del var indelad i fem fastigheter och bebyggt med åtminstone fyra trähus. Den östra och norra delen av kvarteret ingick i Klockaråkern under 1700-talet fram till dess att hela kvarteret reglerades 1778. De tomter som ursprungligen var stora avstyckades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen sedan dess. Vid denna tid var samtliga tomter bebyggda med enkelstugor i skiftesverksteknik alternativt knuttimmerteknik, försedda med faltak. Liksom andra delar av norra Klinten var en stor andel av tomtägarna i kvarteret sjömän och änkor.
Under 1800-talet försågs stugorna med tillbyggnader, ofta bestående av bakbyggen innehållandes kök. Från 1945 och framåt har husen moderniserats, vilket framförallt medfört att interiörerna genomgått kraftiga renoveringar. Fastigheterna försågs med vatten i slutet av 1920-talet, men det var på 1940- och 50-talen som större VA-installationer kom in i husen. De äldre uthus som varje tomt varit försedd med revs i många fall i samband med bostadshusets modernisering och ersattes i flera fall av murade gårdshus inrymmande tvättstuga och förråd. Flera uthus har också byggts om och inretts som gästrum. Trots dessa förändringar har många av tomterna kvar sin äldre tomtstruktur, i och med att de nya uthusen har samma dimensioner och har förlagts på samma plats som de tidigare.
I dag består kvarteret av nio fastigheter. Kvarteret präglas av den småskaliga bebyggelsen som uppfördes under andra hälften av 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Några av tomterna har en yngre bebyggelse, vilken dock till viss del anpassats efter det traditionella formspråk som karaktäriserar bebyggelsen på norra Klinten.

BÄGAREN 11 - Fastigheten Bägaren 11 är belägen i kvarterets södra del och angränsar till Klintgränd i söder. På 1697 års karta nämns att en stuga av trä med tillhörande kålgård låg på den mark som utgör dagens fastighet. Under 1700-talet var marken för nuvarande Bägaren 10 och 11 uppdelad på tre olika tomter, Klinteroten IV: 54-56. Enligt 1785 års husklassifikation fanns här två trähus med brädtak, varav det ena omnämns som nedrivet. Tomterna slogs sedan efterhand samman och kom vid 1800-talets slut att utgöra en enhet. På 1883 års karta finns, på marken för nuvarande Bägaren 11, dagens bostadshus markerat med långsidan längs Klintgränd samt ett gårdshus längs den nordöstra fastighetsgränsen. Tomten avstyckades 1996 och bildade nuvarande Bägaren 10 och 11.
Med stor sannolikhet är dagens huvudbyggnad densamma som den som fanns på tomten vid slutet av 1700-talet och det finns även en möjlighet att åtminstone delar av huset härrör från 1600-talet.Byggnaden uppfördes som en knuttimrad enkelstuga. På 1883 års karta har byggnaden samma utbredning som idag - någon gång under 1800-talet har den byggts till med ett bakbygge i en skiftesverk. 1973 genomfördes en genomgripande renovering och ombyggnad av byggnaden. Bl a byttes skadade delar av den knuttimrade stommen ut mot nya i en regel- och stolpkonstruktion. En äldre kökshärd med bakugn finns bevarad. Byggnaden står under ett plåtbelagt sadeltak, försett med ståndränna. Den knuttimrade fasaden är blottlagd mot gatan medan gavelfasaden är spritputsad, avfärgad vit och försett med panelinklätt gavelröste. Bakbyggets stomme är i skiftesverk och fasaden mot gården är panelklädd.
I fastighetens norra del finns ett uthus som uppfördes i början av 1970-talet. Det äldre uthuset revs sannolikt i samband med att bostadshuset moderniserades och det nya uthuset uppfördes.
Fastighetens gårdsrum avskärmas via höga plank i tjärad locklistpanel, vilket bryts upp av en inkörsport mot gården. Mot grannfastigheten i norr finns en mur. Gårdsrummet är delvis belagt med gräsmatta och delvis med kalkstensflis och har planteringar.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, BÄGAREN 11 - På 1697 års karta nämns att en stuga av trä med tillhörande kålgård låg på den mark som utgör dagens fastighet. Enligt 1785 års husklassifikation fanns här två trähus med brädtak, varav det ena omnämns som nedrivet. På 1883 års karta finns, på marken för nuvarande Bägaren 11, dagens bostadshus markerat med långsidan längs Klintgränd samt ett gårdshus längs den nordöstra fastighetsgränsen.
Med stor sannolikhet är dagens huvudbyggnad densamma som den som fanns på tomten vid slutet av 1700-talet och det finns även en möjlighet att åtminstone delar av huset härrör från 1600-talet. Byggnaden uppfördes som en knuttimrad enkelstuga. På 1883 års karta har byggnaden samma utbredning som idag - någon gång under 1800-talet har den byggts till med ett bakbygge i en skiftesverk. 1973 genomfördes en genomgripande renovering och ombyggnad av byggnaden. Bl a byttes skadade delar av den knuttimrade stommen ut mot nya i en regel- och stolpkonstruktion. En äldre kökshärd med bakugn finns bevarad. Byggnaden står under ett plåtbelagt sadeltak, försett med ståndränna. Den knuttimrade fasaden är blottlagd mot gatan medan gavelfasaden är spritputsad, avfärgad vit och försett med panelinklätt gavelröste. Bakbyggets stomme är i skiftesverk och fasaden mot gården är panelklädd.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7