Bostadshus

KLINTEN 9 - Fastigheten infästes och kom att bebyggas under 1700-talets mitt. Den har sedan dess bevarat sin tomtgräns. Enligt husklassifikationen 1785 var fastigheten bebyggd med ett trähus med brädtak. Den nuvarande huvudbyggnaden är placerad i liv med Nygatan och motsvarar troligen den byggnad som omnämndes 1785. Åldern bekräftas genom att man tydligt kan se gatunivåns höjning, då entrén är placerad under den nuvarande gatunivån. Huset har en reveterad, ljustputsad stomme av skiftesverk och står under ett plåttäckt sadeltak. Vid sekelskiftet 1900 byggdes huset till ut mot gården, troligen för att inrymma en köksdel. 1958 renoverades huset, bland annat inreddes vinden. 1989 byggdes huvudbyggnaden samman med en delvis nybyggd passage och bostadslänga längs södra tomtgränsen.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, KVARTERET KLINTEN - Det långsmala kvarteret Klinten är beläget strax norr om Kyrkberget i den nordvästra delen av norra Klinten. Det angränsar till Norderklint i väster och söder, Nygatan i öster och Norderklintgränd i norr. Kvarteret Klinten ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 65-72.
På den norra delen av Klinten ägdes jorden av staten och området planlades först under 1760-1780-talen. Det långsmala kvarteret uppdelades i tomter som gick tvärs igenom kvarterets bredd. Fastigheterna ägdes i allmänhet av mindre bemedlade såsom hantverkare, arbetare eller sjömän och kvarteret var länge Nygatans fattigaste del. Husen som byggdes var enkelstugor i skiftesverk som placerades med långsidan i liv med Nygatan. Det var vanligt att husen var bebodda av flera familjer som delade kök. I husklassifikationen från 1785 finns inga uppgifter om ekonomibyggnader och kålgårdar, men man kan misstänka att uthus och stall kom att placeras på den västra sidan av tomten. De ekonomibyggnader som därefter uppfördes hade också de en stomme av skiftesverk och placerades med gaveln i liv med tomternas västra gräns. I samband med att tomterna i kvarteret delades under mitten och slutet av 1800-talet, verkar ekonomibyggnaderna ha inretts och tagits i bruk som bostäder. På grund av de knappa omständigheter som rådde, hade huvudbyggnaderna kvar sin 1700-talsutformning och volym ända fram till mitten av 1800-talet, då man började bygga ut och i viss mån modernisera dessa. Kvarterets norra del, idag Klinten 14 och 15, verkar inte ingå som planerad tomtmark förrän kring 1880-talet. Under 1800-talets tillbyggnadsvåg förändrades gatubilden något, men framförallt mot Nygatan syns kvarterets ålderdomliga prägel av 1700-tal att finnas kvar.
Kvarteret har idag nästintill samma tomtindelning som vid 1800-talets slut. Fastigheterna är indelade i ett något varierande rutnätsmönster och omfattar tretton fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med omgivande huvudgator. I kvarterets norra del ligger två större byggnader, som är uppförda under 1900-talet och som skiljer sig från den omgivande bebyggelsen. Under de senaste decennierna har detta kvarter liksom norra Klintens bebyggelse i övrigt dominerats av sommarboende.

KLINTEN 9 - Fastigheten Klinten 9 är belägen i den södra delen av kvarteret och sträcker sig över hela dess bredd, från Nygatan i öster till Norderklint i väster. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:69. Fastigheten infästes och kom att bebyggas under 1700-talets mitt. Den har sedan dess bevarat sin tomtgräns. Enligt husklassifikationen 1785 var fastigheten bebyggd med ett trähus med brädtak. I slutet av 1800-talet hade uthusbebyggelse tillkommit.
Den nuvarande huvudbyggnaden är placerad i liv med Nygatan och motsvarar troligen den byggnad som omnämndes 1785. Åldern bekräftas genom att man tydligt kan se gatunivåns höjning, då entrén är placerad under den nuvarande gatunivån. Huset har en reveterad, ljustputsad stomme av skiftesverk och står under ett plåttäckt sadeltak. Vid sekelskiftet 1900 byggdes huset till ut mot gården, troligen för att inrymma en köksdel. 1958 renoverades huset, bland annat inreddes vinden. 1989 byggdes huvudbyggnaden samman med en delvis nybyggd passage och bostadslänga längs södra tomtgränsen.
I samband med 1989 års åtgärder revs den äldre uthuslängan som vid slutet av 1800-talet låg längs den västra halvan av den södra tomtgränsen. Ett mindre uthus från 1959 finns fortfarande kvar i tomtens sydöstra hörn. Fastigheten avgränsas mot Nygatan av en tegelavtäckt kalkputsad mur. I muren finns en spegelförsedd trädörr. I övrigt omgärdas tomten av en låg kalkstensmur. Trädgården består av en gräsmatta med gångar av kalkstensplattor och växtligheten utgörs av träd, buskar och rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7