HALLSTRÖMSKA GÅRDEN

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89

Huvudbyggnaden på Hallströmska gården står på en låg källarvåning av sten är två våningar hög, timrad och panelad under tegeltäckt sadeltak med tre lucaner. Fasaderna, som indelas i lisener är målade med röd oljefärg och klädda med lockpanel. En dubbeltrappa av kalksten med dekorativt utformat smidesräcke för upp till ingången, som är förlagd mot gården. Byggnaden är uppförd vid 1600-talets slut. Enligt traditionen skall Karl XII ha bott här vid ett besök i staden 1698.
Källaren är indelad i fem mycket låga rum med bjälklagstak. Botten- och övervåningen samma plan och var båda ursprungligen indelade i förstuga, kök, sal och fem kamrar. Efter modernisering och ombyggnad omkring 1940 är nu våningarna delade i två lägenheter vardera, varvid rumsindelningen delvis ändrats, och det mesta av den äldre inredningen borttagits. I bottenvåningens södra lägenhet finns en takmålning från 1600-talets slut utförd av Johan Columbus samt några helfranska 1700-tals dörrar och döbattanger från 1800-talets förra del. I grannlägenheten är den samtida takmålningen i salen överbyggd. År 1818 inreddes fyra kamrar på vinden. Dessa renoverades 1883 och utgör efter moderniseringen en bostadslägenhet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-09-14 Dnr 221-287-89