GAMLEBY KYRKA

Ritningarna till den nya kyrkan utfördes av arkitekt Axel Ahnfelt och godkändes 1832. Kyrkan uppfördes 1832-33 under ledning av byggmästare J.F. Oppman, Norrköping, som tidigare byggt bl a Casimirsborgs slott och tingshuset i Gamleby. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt kyrkorum, i sydväst avdelat till ett halvrunt korutsprång med flankerande biutrymmen, samt med lanterninprytt torn i nordost. Tegel togs från tegelbruket i Gursten. Altare, predikstol och läktarbarriär utfördes av snickaren och bildhuggaren Malmström, från Västra Ny. Den nya kyrkan togs i bruk för gudstjänstfirande 1833 men invigdes inte förrän fyra år senare då även den nya kyrkogården hunnit bli färdig. Invigningen förrättades den 27 augusti 1837 av biskop Johan Jacob Hedrén. En orgel inköptes från orgelbyggare Frans Andersson, Stockholm 1869. Några år senare anskaffades en altarprydnad i form av ett förgyllt kors med lamm. Korset hade tillverkats av ornamentbildhuggaren Nordin, Stockholm. År 1880 installerades två kaminer från Ankarsrums bruk i kyrkorummet. År 1885 genomfördes den första större, invändiga renoveringen av kyrkan, under ledning av Hugo Hammarskjöld. Väggarnas nederdel kläddes med en panel som marmorerades i mörk kulör. Ovan detta uppdelades väggarna i ljusbruna fält med mörkare bruna ramar. Absidväggen målades i rödbrunt och valvet i en blått med förgyllda stjärnor. Altarbordet målades i svart med bibelcitat i förgylld text. Altarringen förändrades och målades i vitt. I kyrkorummet gjordes de slutna bänkarna om till öppna med höga gavlar i nygotisk stil. Bänkarna ekfärgsmålades. Predikstolen målades i ljus kulör och omförgylldes. Ljudtaket över predikstolen sänktes och försågs med ett förgyllt kors på glob. Invändigt målades ljudtaket i himmelsblå oljefärg med förgyllda stjärnor. Läktarbröstningen målades och förgylldes samt försågs med nya lister och ornament som också de förgylldes. Orgeln renoverades av Åkerman & Lund i Stockholm. Nya fyrkantiga nummertavlor tillkom, vilka ersatte de ursprungliga ovala som flyttades till orgelläktaren. Målningsarbetena utfördes av C O Ringstrand och förgyllningsarbetena av Hultqvist, båda från Västervik. Snickaren Jansson från Rumma svarade för snickeriarbetena.

År 1896 uppfördes ett murat valv i östra sakristian för förvaring av silver och andra värdesaker. Kyrkan renoverades interiört och exteriört 1910. Då utförde målaren Malmberg vissa arbeten i kyrkan. Utvändigt utfördes murningsarbeten av Hjalmar Österberg och plåtslageriarbeten av Kernell. Två år senare besöktes kyrkan av en doktor Janson från Stockholm. Janson blev imponerad av församlingens många äldre inventarier och förslog att ett museum skulle inredas i delar av sakristian, vilket också genomfördes. Vid samma tid målades också bänkarna om.

Nästa stora renovering av kyrkan genomfördes åren 1935-36 under ledning av Johannes Dahl, Tranås. Invändigt var ambitionen att återställa något av kyrkorummets ursprungliga uttryck med bl a en ljusare färgskala. I kyrkorummet gavs taket en ljus grågrön ton medan väggarna målades i en varm blågrön ton. Absidväggen målades i rödbrun ton. Nya rektangulära bänkgavlar ersatte de tidigare gotiska. Korbänkarna gjordes om till slutna bänkar. Altarring, predikstol, orgel, läktarbröstning samt bänkinredning målades i en varm grågrön färgskala. Tidigare hade de varit vita. Taklisten marmorerades lätt. Ett antal tavlor från den gamla kyrkan konserverades. I predikstolen sattes ett äldre timglas upp och i ljudtaket hängdes en förgylld duva. De ursprungliga ovala nummertavlorna togs åter i bruk. Två större malmkronor inköptes vilka kompletterade de befintliga glaskronor som skänkts vid kyrkans uppförande. Ytterligare armaturer i from av lampetter och ljusarmar tillkom, ritade av Dahl efter äldre förlaga och tillverkade av A V Borg, Jönköping. Centralvärme installerades vilket innebar uppförandet av ett pannrum i berget intill västra ingången. Exteriört målades fönster, portar och luckor. Kyrkan återinvigdes den 12 december 1937. Året efter lades ett nytt koppartak på långhuset och fasaderna putsades om och avfärgades. Några år senare, 1948, anordnades ett rum för textilförvaring ovan sakristian.

En större förändring av kyrkorummet genomfördes 1959 då absidväggen bemålades med en nonfigurativ målning i rött, gult, orange och vitt. Vid altaret uppsattes ett nytt altarkrucifix. Konstnären Erik Elwén stod bakom absidmålningen liksom övriga planer på förändringar. Före renoveringen hade utrymmet söder om absiden brukats som sakristia. Detta gjordes nu om till vigselrum. En glasmålning installerades, altare och brudpallar tillkom och ovan altaret hängdes en altartavla daterad 1628, som tidigare funnits i den gamla kyrkan. Utrymmet norr om absiden, som tidigare brukats som museum, ändrades till sakristia med skåpinredning, toalettrum och garderob. Även i sakristian sattes en glasmålning in. Toalett installerades i vapenhuset. Några år senare, 1966, renoverades kyrkans fasader.

År 1970 utfördes åter en större renovering under ledning av konstnär Erik Elwén. De största förändringarna genomfördes i vapenhuset och den bakre delen av kyrkorummet. I vapenhuset avlägsnades bjälklaget till den första tornvåningen vilket gav vapenhuset ett mycket hög takhöjd. De två trapporna från vapenhus till orgelläktare revs liksom trappan till tornets andra våning. Dessa ersattes av en spiraltrappa. På orgelläktaren borttogs det lutande golvet med fasta kyrkbänkar och ersattes av ett plant golv. Samtidigt höjdes läktarbarriären med ett järnräcke. Ett körpodium byggdes också på läktaren. I kyrkorummet togs de fem sista bänkraderna bort under läktaren och en läktarundebyggnad tillkom med brudkammare och andaktsrum. I rummen installerades glasmålningar av Elwén. Nytt trägolv lades i hela långhuset och fönstren försågs med innanfönster. Taket målades i en blek blå kulör och väggarna varmt vita. Även övrig inredning målades, bänkinredningen i en grå-vit färgskala. I koret förkortades den norra korbänken. Vid den nytillkomna ytan placerades dopfunten bakom vilken en textilgobeläng av Leida Riwes-Elwén upphängdes på väggen. Epitafier, vapensköldar och äldre tavlor placerades också in i kyrkorummet. Vid 1970-talets mitt om- och tillbyggdes orgeln av Magnus Fries, Sparreholm och en kororgel installerades.

I slutet av 1980-talet byggdes läktarunderbyggnaden om något, med en trappa i norra delen samt kapprum i söder. I vapenhuset byggdes ett vindfång. År 1995 utfördes en omfattande exteriör renovering som i huvudsak omfattade putslagning och målning av fasader, målning av fönster och andra snickerier samt ny takbeläggning med kopparplåt. Fasaderna målades med Serponit KC-färg. Tre år senare, 1998, följdes de utvändiga arbetena upp med en stor invändig renovering under ledning av Lennart Arfwidsson, Västervik. Ambitionen var att återställa mycket av kyrkorummets ursprungliga uttryck. I viss mån användes framskrapade äldre kulörer. Renoveringen omfattade i huvudsak ommålning av invändiga snickerier, väggar och tak. Väggarna målades med emulsionsfärg i vitt och taket med latexfärg i ljust blått. Taklisten markerades kraftigt genom målning i blått och rött. Bänkinredningen gavs en färgsättning med grått och vitt som dominerande kulörer och blått och rött som accentfärger. Predikstol, altarring och läktarbarriär målades i en grå ton som togs fram som ett mellanting mellan predikstolens befintliga grå och bänkarnas grå kulör. Detaljer nyförgylldes. Altarringen försågs med ny klädsel. Korets målning från 1950-talet föranledde en del diskussion. Till slut beslutade man sig för att måla över absidmålningen, men med en första patentering för att kunna ta fram målningen om framtida generationer så önskar. I koret målades lika väggarna i vit kulör och det gamla altarkorset placerades åter på altaret. En del dekorationsmåleri utfördes, framförallt stenimitaionsmålning på kolonner under läktaren. Fönstersnickerier målades. Golv i kyrkorum, vigselrum och sakristia slipades och laserades. Nya takkronor inköptes från Fongs Gelbgjuteri. I vapenhuset återställdes något av ursprungsutseendet genom att nytt bjälklag monterades och nya dubbelsidiga trappor till andra tornvåningen tillkom. Kyrkan återinvigdes den 8 november 1998 av kontraktsprost Åke Skiöld.

Några år senare, 2001, utfördes omfattande arbeten på orgeln. Gamleby kyrkas första orgel var byggd 1704 och överfördes från den gamla kyrkan till den nya. År 1868 kom en ny orgel till kyrkan levererad av orgelbyggaren Frans Andersson, Stockholm. Orgeln hade under en kort period stått i Tyska kyrkan i Stockholm. Denna renoverades flera gånger genom åren och 1944 byttes den ut. Den nya orgeln levererades av A Mårtensson i Lund. Till det nya orgelverket tillverkades en orgelfasad som tillverkades med den gamla nyklassicistiska som förlaga, men i en större skala. Orgeln om- och tillbyggdes på 1970-talet. Vid mitten av 1990-talet återfanns fasadpiporna till orgeln som inköptes 1869. Sex stämmor från denna orgel återanvändes vid renovering av orgeln 2001. Orgelfasaden målades grå.