HOLMS KYRKA

Kyrkotomten
Den rektangulära tomten är placerad på en svag höjdrygg, gräsbevuxen yta med lågt växande buskrad runt om. Parkering i väster, där gruset löper in på tomten och runt om kyrkan sedan dräneringen 1957. I söder finns den äldre byvägen Kälarne- Sundsvall, i väster en äldre byväg över skogsbygden mot Liden, i norr grusväg mot nordöst där en separat kyrkogård anlades när? I öster grusväg som skärmar av mot villor och tomtmark.

Samtliga gravar återfinns utmed tomtgränsen. I sydväst en gravvård inhängnad med gjutjärns-staket - inspektorn Sven Petterssons familjegrav, död 1880. Fasadbelysning på gråmålade järnstolpar från 1963.

Medeltida socken, i 1314 års förteckning annex till Liden. Fram till 1889 pastorat med Indal, därefter eget pastorat.

På platsen för Holms 1700-talskyrka byggdes 1903-04 en ny kyrka i nygotisk stil av Gustaf Hermansson.

En relativt kort rektangulär tegelkyrka med lägre rakslutet kor mellan en sakristia i norr och ett "arkivrum" i söder, samt västtorn.

Se även tidigare inventeringar samt beskrivning av kyrkans exteriör & interiör för mer historik.

FÖRSAMLING 1995 - HOLM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 330, år 1900: 1312, år 1995: 543

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, i 1314 års förteckning annex till Liden. Fram till 1889 pastorat med Indal, därefter eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i inlandet och gränsar i nordväst till Jämtland. Föregångaren till dagens kyrka låg ca 250 m sydväst om den nuvarande, nära stranden av Kyrkviken. Den nuvarande kyrkan ligger i utkanten av ett odlat område, högt i en sluttning på gränsen mot skogen med utblick över Holmsjön i väster. Odlingsmarken utgör endast ett smalt band längs med sjön. Norr om kyrkan finns en skola och i söder församlingshemmet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Sannolikt medeltidskyrka av trä. Ett ringhandtag av romansk karaktär är deponerat i Lidens kyrka. Riven.

II: Kapell eller kyrka av trä, enligt uppgift byggt 1570. Byggnadens egenskaper är okända. Riven.

III: En ny träbyggnad uppfördes 1695. Övrig utformning okänd. Riven.

III: 1790-92 uppförde Pål Pehrsson en kyrka på en ny plats drygt 200 meter nordost om den gamla kyrkan (befintlig kyrkplats). Ritningar av Olof Tempelman följdes inte vid byggandet av den nya kyrkan. Möjligen påbörjades denna innan Tempelmans ritningar inkommit. Rektangulär träkyrka med sakristia i öster och torn i väster krönt av en lanternin i två våningar. Över kyrkorummet välvde sig ett tunnvalv i trä. Kyrkan revs 1903.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - IV: Den befintliga tegelkyrkan uppfördes 1903-04 i nygotisk stil av Gustaf Hermansson. Rektangulär planform med lägre rakslutet kor mellan en sakristia i norr och ett "arkivrum" i söder. Västtornet har rundade trapphörn i norr och söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Ljust gulbrun puts med detaljer utsparade i teglet, taket är plåttäckt. Välbevarad exteriör. I interiören täcks långhuset av en öppen takstol i trä. Kyrkans fasta inredning är ritad av Hermansson, dopfunten tillkom 1921. Orgelverket finns i en fasad från1862-63, övertagen från den föregående kyrkan. Vid en renovering 1957 under ledning av arkitekt Einar Lundberg, nedtonades den nygotiska karaktären i interiören. Målad dekor och bibelspråk från 1903 målades över för att ge ett ljusare kyrkorum.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Genom ett kungl. brev den 18 oktober 1782 erhöll Holm rätt till egen sockenpräst och församlingen beslöt att bygga en ny kyrka på en ny plats. Den gamla kyrkplatsen nere vid stranden som hyst tre tidigare kapell övergavs. Ritningar till den nya stenkyrkan upprättades av Olof Tempelman, "lämpad efter insånd ritning". Ritningarna följdes dock inte när träkyrkan byggdes av Pål Pehrsson från Stugun 1790-92.1790-talets kyrka revs 1903 i samband med att en tegelkyrka i nygotik, ritad av Gustaf Hermansson, uppfördes på troligen samma plats.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med kor i öster med vidbyggd sakristia bakom samt torn i väster. med kvadratiskt torn i väster och troligen sakristia i öster. Huvudingång genom tornet i väster.
Materialet var timmer och fasaderna klädda med stående panel ut- och invändigt. Taket var spånbeklätt.

EXTERIÖR - Tempelman hade avsett en utpräglat klassicerande kyrka med frontoner och pilastrar och ett torn avslutad med gesims och enkel huv. Kyrkan utfördes med ett kraftigt, förhållandevis lågt torn med karnissvängd huv, som var försett med en fönsterkupa på var sida. Lanterninen i två våningar, erinrade om avslutningen på en klockstapel, samt krönt av ett högt kors. Takfallen blev brantare. Frontoner och pilastrar utfördes ej. Resultatet blev en mer rokokobetonad exteriör än Tempelman hade avsett.

INTERIÖR - Kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv. Tempelmans ritning visar en korvägg med en altarpredikstol och på altaret skulle stå ett kors. I ovannämnda protokoll från 1831 uppges att kyrkan hade en altartavla med "Kristi korsfästelse" inom förgylld ram och med draperimålning på den bakomvarande väggen med fortsättning upp i taket. Under tavlan var i bildhuggeri framställt lagens tavlor och citatet "Genom Mosen är lagen gifven, Nåd och sanning genom Jesum Christum". Om man till en början använt en äldre predikstol är inte känt. År 1805 erhöll kyrkan en predikstol tillverkad av Jonas Hallsten, senare förbättrad av träsnidaren Wålberg samt målad och förgylld av klockaren Erin. På predikstolens tre sidor var i relief återgivet Lagens tavlor, Himmelrikets nycklar samt Livets krona, alla åtföljda av citat. Predikstolen är delvis bevarad.
Ingenting nämns om bänkinredningen, men sannolikt var den tidsenligt sluten. I kyrkans västra parti fanns en läktare med symboler för de kyrkliga dygderna Tron, Hoppet och Kärleken snidade i relief. 1863 tillkom en orgel byggd av Johan Gustaf Ek. Fasaden finns kvar på den nya orgeln i den nya kyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997