SÖNDRUMS KYRKA

Söndrums kyrka ligger på en förhöjd platå. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur av natursten, vilken löper runt hela anläggningen. Muren är gräsbevuxen. Mot väster är den byggd av relativt små, nästan fyrkantiga huggna stenar. Övriga murar är av obearbetad natursten.

På insidan av stenmuren finns en äldre trädrad. Längst östra och norra muren har äldre gravvårdsstenar och kors ställts upp. I väster finns en stigport/stiglucka av vitputsade, fyrkantiga pelare med ett spånbelagt tälttak. I stolparna hänger en smidd, svartmålad, pargrind. En ung allé löper på ömse sidor om den år 1990 stenlagda gången vilken leder till kyrkans entré i väster. Allén upphör vid en naturstenstrappa med enkla smidesräcken. Trappan som flankeras av två lyktstolpar leder upp till kyrkogårdsplanen, vilken också är stensatt.

Till kyrkogården finns två parkeringar. En sydväst om kyrkan, vilken är gemensam med skolan. Den andra ligger väster om kyrkan. Från sydvästra parkeringen finns en öppning i muren med fyrkantiga stenstolpar med svartmålade järnkulor i topparna, vilka håller en enkel smidesgrind. Gången som leder upp till kyrkogårdsplanen är stensatt (1990). Övriga gångar, vilka löper runt kyrkan och i nord-sydlig riktning mellan gravvårdarna samt följer kyrkogårdsmuren, är grusade. Mitt på södra muren finns ytterligare en entré med en smidd pargrind, hängande i fyrkantiga stenstolpar med svartmålade kulor i toppen.

Kyrkan omges av en kyrkogård. Den äldre delen är belägen närmast kyrkan, främst på dess södra och västra sida. På den äldre anläggningen finns såväl grusade gravvårdar som gräsbevuxna. Familjegravar dominerar på den äldre kyrkogården.

Den nya kyrkogården ligger i en terrassering på kyrkans norra sida och har under senare år utökats åt öster. Nya kyrkogårdens gravvårdar ligger i huvudsak i nord-sydlig riktning, är gräsbevuxna och indelas av tuktade häckar. På nya kyrkogården finns två redskapsbodar, murade med fasader av runda naturstenar och med torvtak.

Öster om kyrkan finns vaktmästeri med personalrum och vagnhallar under uppbyggnad.

FÖRSAMLING 1995 - SÖNDRUM
BEFOLKNINGSTAL - 1805:660; 1900:2105; 1995:11359

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger omgiven av gles bebyggelse i västra utkanterna av Halmstad. Strax sydost om kyrkan återfinns en skola. Pastorsexpedition och församlingsgård ligger lite enskilt strax söder om kyrkan och övriga bebyggelsen. Läget ansluter till bostadsområdet Eketånga, på gränsen mellan stad och landsbygd, med stora öppna odlingsmarker i norra delarna av socknen.

RASERAD KYRKA / RUIN

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor. I väster ett torn i jämnbredd med långhuset. På korets nordsida en vidbyggd sakristia och på tornets nordsida ett vapenhus. I kyrkan bevaras de huvudsakliga mursträckningarna av en romansk korkyrka uppförd i gråsten. Kyrkan har utvidgats västerut, sannolikt under 1300-talet eller början av 1400-talet. Under senmedeltiden fick kyrkan tegelvalv (en inskrift omtalar att arbetet med valvet skett 1428). Ett äldre trätorn invid västgaveln ersattes 1820 med ett stentorn, efter ritningar av Peter Hallberg. I samband härmed revs också det vapenhus som tidigare finnits i söder. År 1934 tillkom på korets norra sida en sakristia och så sent som 1979 fick kyrkan ett nytt vapenhus i nordväst.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnaden är utvändigt vitputsad, och murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus, kor och utbyggnader täcks av separata sadeltak. Det kraftiga västtornet, som är av sten till en höjd obetydligt högre än långhusets takfot, kröns av en huv och en hög och spetsig, spånklädd spira. Tornets arkitektur efterliknar det äldre trätornets. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Tegelvalven med sina dekorerade valvribbor bidrar till kyrkorummets medeltida karaktär. Sakristian är ovanligt rikt utsmyckad. Dess inbyggda absid är dekorerad med kalkmålningar och en glasmålning av konstnären Erik Abrahamsson. I koret finns en större altartavla från 1787 av Pehr Hörberg föreställande korsnedtagningen. Predikstol från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.