BÖRSTIGS KYRKA

BÖRSTIGS KYRKA är en bred, enskeppig kyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, vidbyggd sakristia till koret i norr och ett lägre vapenhus i en våning av trä åt väster.
LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är putsade och kalkade svagt grå. Taket är ett flackt trätunnvalv som har en svagt grå kulör. Taklisten, i form av en hålkärlslist, är målad grå och ljusblå. I långhusfasaden finns åt söder två korgbågiga fönstersmygar och åt norr tre, alla putsade som väggarna.
Fönstren (tillverkade 1933, kanske efter äldre förebild) består av inner- och ytterbåge, med korgbågigt överstycke, som båda har korspost. Bågarna är målade i en ljust grå kulör. Innerbågens fyra lufter är ospröjsade medan ytterbågens lufter är spröjsade till sex rutor. På sydfasaden, mellan fönstren, finns en sydportal i en korgbågig dörrnisch.
Pardörren är inåtgående, med korgbågigt överstycke, med dörrblad som har tre fyllningar (målad i en ljust grå kulör). Mellan fönstren (och dörren på sydfasaden) hänger trearmade ljusamplar i mässing. Långhuset har ett trägolv där plankorna är lackade.
Kyrkan har två öppna bänkkvarter åt söder (5+6 st) som delas av en tvärgång från sydportalen och ett bänkkvarter åt norr (13 st). Åt väst har man tagit bort ca två bänkar på vardera sidan). Från taket hänger över båda sidornas bänkkvarter två ljuskronor av mässing.
I långhuset intill västväggen går trappor upp åt norr respektive söder. Räckverken, som består av smala, svarvade balusterdockor är baktill täckta av skivor och undertill har man inrättat förvaringsutrymmen och elskåp. Dessa sekundära väggar består av stående panel som målats likt övriga väggar. I västväggen finns en pardörr med tre fyllningar (målade i blågrått, beige och grått) som leder in till vapenhuset (sannolikt 1933-34). Från norr till söder hålls kyrkan i takhöjd ihop av fyra metallstag.
BÄNKKVARTER - Bänkarnas sidostycken, frontpartier och bakstycken är målade i en ljust gråblå kulör och har utanpåliggande fyllningar, marmorerade i beigegrått, omgivna av beigebruna lister. Överliggare och fotlist är målade i gråblått. Ryggstöden, av liggande pärlspånt, och sittbänkarna är målade i grågrönt (sprucken färg). Bänkarna sattes in vid renoveringen 1900 och moderniserade med sidospeglar och fronter 1933-34. Undertill finns äldre bänkvärmare.
ORGELLÄKTARE - Orgelläktaren i väster vilar på sexton kannellerade pelare med enkla kapitäl målade i en mörkt grå kulör. Den raka läktarbröstningen har samma kvadratiska fyllningar som altarringen med skillnaden att läktarbröstets fyllningslister är målade ljusare grå. Upptill finns ett recent säkerhetsräcke i metall (grått). Läktarens golv, som är likt långhusets, består av gradänger. Norr om orgeln återstår endast den bakre sittbänken, av samma typ som kyrkans övriga. Söder om orgeln är de två främsta kvar medan de två bakre är enklare bänkar.
ORGEL - Orgelfasaden är klassicerande med tre bågformade öppningar med synliga pipor. Överstycket kröns av ett solfjädersliknande ornament. Fasaden är färgsatt i blått med grå partier och förgyllda lister och detaljer. Spelbordet är riktat mot kyrkorummet och färgsatt likt läktarbröstet.
KOR - Kyrkans kordel avskiljs från långhuset genom ett förhöjt trägolv (räcker inte ända fram till bänkfronterna) som målats i stora schackrutor i två gröna nyanser. Väggar och tak är lika långhusets. I korets två yttersidor finns fönster likt dem i långhuset med skillnaden att de korfönstren har antikglas med gul och svagt lila kulör. På korets norra vägg finns kyrkans lilla predikstol i provinsiell barock med tillhörande ljudtak. Nedanför predikstolen står en femarmad golvljusstake av smide. Invid korets sydvägg finns kyrkans romanska dopfunt. På väggen invid dopfunten finns en enkel kalkstensskiva uppsatt som dopaltare. Ovan dopaltaret finns en inramad broderad kalkduk av hög ålder.
PREDIKSTOL - På korgen kan man läsa att V J Cransberg gjorde predikstolen "ånyo" 1730. Korgen är femsidig med hörnen markerade av vridna kolonner med kompositaekapitäl. Varje sida har en bågöppning med snidade figurer i halvrelief föreställande Kristus och de fyra evangelisterna. Korgens överstycke är prytt av bevingade änglahuvuden och den nedre listen är i form av ett utskuret akantusbladverk och blommor. Korgens underdel, målad i en svartgrön kulör, smalnar av nedåt och vilar på en flersidig kolonett.
Ljudtaket har ut med sidorna hängande, blomsterprydda festoner av trä med rosetter i hörnen. Under ljudtaket hänger en förgylld duva och själva taket kröns av snidade änglafigurer med palmblad i händerna och rocailleprydda kartuscher med skrift i. Som krönfigur står den uppståndne Kristus med korsfanan. Korgen och ljudtaket är polykroma med marmorerade delar där orange, blått och brunt dominerar. Trappan, målad i tre gråa nyanser, med ett räckverk som pryds av tre målade fyllningar med utanpåliggande lister, är ett från renoveringen 1933-34.
DOPFUNT - Kyrkans medeltida dopfunt är av sandsten med liten fot och en cuppa som är dekorerad i lågrelief med geometrisk dekor. Locket är av mässing.
ALTARUPPSATS - Mot östväggen finns en stor altaruppsats i provinsiell barock från 1685. Uppsatsen är arkitektoniskt ordnad med en mitttavla med blå bakgrund med snidade figurer föreställande Maria och Johannes vid Kristi kors. Tavlan flankeras av två större figurer som sannolikt föreställer Moses och Paulus. På sidorna sitter utskurna ornament i form av akantusbladverk och voluter. Ovanpå entablementets krön finns en målad tavla föreställande den uppståndne Jesus. Tavlan omges av tre änglafigurer med språkband.
På postamentet finns en notering som anger att tavlan målades om 1824 och att den äldre målningen togs fram och konserverades 1933. Uppsatsen är polykrom där orange, en blå marmorering samt förgyllda detaljer dominerar. Uppsatsen står på ett fristående altare av trä (1800-tal).
ALTARE - Altarets sidor och front består av ett gråblåmålat ramverk med fyllningar som är marmorerade i gröngrått och förgyllda fyllningslister.
ALTARRING - Altarringen, som är femsidig ansluter ej till östväggen. Varje sida av fronten pryds av tre mindre fyllningar med en förgylld fyllningsram. Ramverk och fyllningar är målade i en ljust grå kulör. Knäfall och armstöd är klädda med en gröngrå plysch/sammet. Innanför ringen är golvet, som består av lackade golvplank, något upphöjt. Framför runden finns en vävd matta med frans, nedanför dopaltaret ligger en ryamatta.
SAKRISTIA - Sakristians golv har en blå heltäckningsmatta. Väggarna är gråputsade. Taket, och taklisten består av äldre brädor som målats i samma kulör som väggen. Ingångsdörren i öster är en äldre beklädnadsdörr som åt sakristian består av fyra breda brädor som målats grå. Ingången till kyrkorummet går via dubbla dörrar med tre fyllningar som är täckmålade med grå färg.
Åt norr finns ett småspröjsat fönster med mittpost. Fönstersmygens väggar och tak har kalkmåleri med liljestensliknande motiv och en bild av en duva. På fönsterbänken finns krucifix och nedanför ett knäfall. Utmed östväggen finns ett skåp i furu som har hängande textilförvaring bakom ett tygdraperi.
VAPENHUS - Vapenhuset har ett mörkfernissat trägolv med golvlist. Väggarna är av stående, bred panel som är gråmålade liksom taklisten. Taket, av träpanel, är målat något ljusare grå. I takets mitt finns en målad stjärna från vilken en enkel lyktarmatur hänger. Åt söder finns ett brett, utåtgående dörrblad med tre gråblå fyllningar (1933-34). Åt väster finns ett litet, rektangulärt fönster med endast ytterbåge som har mittpost. Varje luft är spröjsad till två lufter (gråblå).

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
BÖRSTIGS KYRKA - nuvarande stenkyrka uppfördes 1823 på samma plats som en tidigare kyrka av vars västra murar fortfarande ett medeltida murverk finns bevarat. Dagens vapenhus av trä åt väster är sannolikt en senare tillbyggnad. Från den tidigare kyrkan finns i dagens kyrkorum äldre inventarier såsom en medeltida dopfunt, altartavlan från 1685 och predikstolen.
Enligt en inventering från 1829 hade kyrkan vid denna tid 19 bänkar på södra sidan och 17 på den norra. Kyrkan fick snart efter uppförandet problem med fukt och svamp vilket gjorde att man 1832 bytte ut kyrkans golv. 1862 fick kyrkan sin första orgel, tillverkad av Norlander. Vid en renovering 1883 ersatte man det ursprungliga tegeltaket med ett spåntak som i sin tur byttes mot plåt 1908. Vidare sattes nya fönster in 1883, vapenhusets panel renoverades och kyrkan putsades om.
1898-1900 fick kyrkan en ny orgel av C.A. Härngren. Denna restaurerades 1948 och 1978. Kyrkan i övrigt undergick en genomgripande restaurering 1900 då ny, fristående bänkinredning sattes in och kyrkan målades om invändigt. 1929 fick kyrkan elektrisk belysning och först 1949 elvärme.
Kyrkan renoverades in- och utvändigt igen 1933-34, efter förslag av arkitekt Axel Forssén. Vid omputsningen av kyrkan fann man att den nuvarande kyrkans murverk till stor del bestod av återanvända, välhuggna sandstenskvadrar, varav två är runinristade och idag framtagna och synliga i kyrkans fasad.
Vid 1933-34 års renovering blev kyrkan även ommålad in- och utvändigt. Grunden förstärktes. Taket lades om med ny plåt. Nya fönsterbågar, solbänkar och ytterdörrar sattes in. Bänkinredningen byggdes om till dagens utseende och bänkarna runt väggarna togs bort samt de utvändiga trapporna lades om. Kyrkans predikstol och altartavla konserverades. Den medeltida dopfunten flyttades in från klockstapeln och predikstolen kompletterades med utsmyckningsdetaljer samt en ny trappbarriär.
1963 renoverades kyrkans interiör igen genom att inredning och väggar målades om, samt att några bänkar togs bort och ett dopaltare tillkom. 1998-99 lades ett nytt förzinkat plåttak på hela kyrkan.

BÖRSTIGS medeltida kyrka har ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti åt öster, till koret vidbyggd sakristia i norr samt smalare och lägre vapenhus i en våning av trä åt väster.
FASADER - Kyrkans långhus, kor och sakristia har spritputsade fasader (sannolikt kalkputs) som kalkats vita. På vissa ställen finns lagningar med cementputs. Nedtill finns en utskjutande sockel som även den är spritputsad samt målad grågrön. Under takfallet finns en gesims i trä som en gång varit marmorerad i blågrönt el dyl men som idag har bleknat åtskilligt. I syd och östfasaden finns framtagna sandstenskvadrar med imålade runtecken. På fasaden finns äldre gravstenshällar upphängda där den åt väster är av 1600-tals typ och de åt norr är gravstenar över ryttaren Isack Olufsson fördd 1659 och hans son ryttaren Anders Isacksson Svart född 1685.
Vapenhuset i trä,som är kortare och lägre än långhuset, har vitmålade fasader täckta med locklistpanel. Då vapenhuset ligger något i sutteräng finns en spritputsad och gråmålad sockel i liv med fasaden.
TAK - Kyrkans långhus och kor täcks av ett gemensamt takfall i form av ett sadeltak som är valmat över koret samt i väster. Taket är nyligen klätt med omålad, förzinkad plåt i mindre rutor som är lagda med jämna hakfalsar. Hela kyrkan har fotrännor och stuprör i samma material som taket (äldre utformning på trattarna). På långhusets västra gavel finns ett kors i metall. Sakristian,
som är tillbyggd på långhusets norra sida, har likt långhuset ett valmat sadeltak. Vapenhusets sadeltak är täckt med plåt som kyrkan i övrigt.
FÖNSTER - Kyrkans fönsteröppningar består av rektangulära nischer med segmentbågigt överstycke och en solbänk av sedimentär bergart nedtill. Runt fönster- och dörröppningar finns slätputsade omfattningar. I långhusfasaden finns tre fönster åt norr och två åt söder. I koret finns ett fönster på var av de två sidoväggarna. Fönsterbågarna, som är från renoveringen 1933-34, består av inner- och ytterbåge med korspost där ytterbågens lufter är spröjsade till sex rutor. Bågarna är målade ljust grå.
På sakristians norrfasad finns ett fönster med mittpost som är spröjsat till tio rutor per luft och på den östra fasaden ett fönster som är spröjsat i fyra rutor. På vapenhusets västfasad finns ett fönster med mittpost där varje luft är spröjsad till två rutor. Omfattningen är av trä. Ovan fönstret sitter, i liv med fasaden, en inramad "trätavla" utan skrift.
PORTAR - Mitt på långhusets sydfasad finns en sydportal bestående av en inåtgående pardörr (brun). Dörrbladen är beklädda med spontad, profilerad panel lagd i fiskbensmönster (1933-34). Ovan sydportalen finns en sandstensplatta som berättar med svarta bokstäver att kyrkan restes 1823 då Carl XIV Johan var kung av Sverige. Nedanför porten finns en fritrappa bestående av tre äldre gravstenshällar. Den nedre hällen har två resta "svampformade" sidostycken varav det ena är daterat till 1677.
Sakristians östfasad har en dörr med segmentbågigt överstycke där dörrbladet, utåtgående och brunmålat, är klätt med fiskbenspanel liknande sydportalens. Utanför finns en kalkstenstrappa i fyra steg. Vapenhusets sydfasad har en port lik den till sakristian. Utanför finns en trappa med tre steg av kalkstenshällar samt handledare i smide. Åt söder ansluter en lång handikappsramp med räcke, allt i omålad metall.