SJÖGESTADS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SJÖGESTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 490, 1900: 714, 1995: 759

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km sydväst om Linköping i ett litet villasamhälle utefter järnvägen mellan Linköping och Mjölby omgiven av en fornlämningsrik bygd. Vid kyrkan ligger en f. d. skola, nu församlingshem.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt korutsprång samt ett indraget torn i väster; tornets bottenvåning flankeras av två sidoutrymmen, bl.a. innefattande sakristia. I: Kyrkans äldsta delar härrör från äldre medeltid. Dess ursprungliga korform är inte känd. Ett västtorn, varav delar ingår i det befintliga tornet, hörde antingen till den ursprungliga anläggningen, eller tillfogades något senare. År 1751 byggdes ett nytt kor, något bredare än långhuset och en sakristia (en teckning av Joh. F. Kock från 1806, ATA, visar kyrkan i denna skepnad). Uppdraget gick till klockaren Anders Hansson i Kärna, som också skulle "gallraka kyrkans valv innantill at then gamla oanständiga målningen må borkomma". Ett vapenhus av okänd ålder fanns framför sydportalen. Riven, förutom tornets nedre del, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1860-62 (invigd 1865) efter ritningar från 1857 av byggnadsingenjören E. E. von Rothstein och under ledning av byggmästare C A Forssén; delar av föregångarens torn kom att inkorporeras i nybygget.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören präglas av blandstil med inslag av empire och nygotik. Kyrkan har sadeltak och tornet avslutas med spetsiga gavlar och kort spira. Fönstren och portalerna är rundbågade, portalerna framhävs av goticerande gavlar. Kyrkan är putsad ut- och invändigt. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Interiören har ett tredingstak av trä och fönster enbart i långhuset, de i koret sattes igen 1937 vid arkitekt Erik Fants restaurering. Altartavlan är en kopia efter Fredric Westins målning i Jakobs kyrka och skänktes till Sjögestads kyrka 1877. Altaruppställningen och predikstolen är ritade av von Rothstein. Predikstolen härrör från den gamla kyrkan och är tillverkad 1680 av Johan Werner d.y. Omfattande restaurering med interiörförändringar utfördes 1969-73 (Ture Jangvik), mindre renoveringar 1980 och 1990.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett medeltida altarskåp med ett triumfkrucifix ovanför finns på norra väggen i en nisch som skapats av ett igensatt fönster. Dopfunten och den gamla predikstolen, som förvaras i tornkammaren, är tillverkade 1680 av Johan Werner d.y.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

SJÖGESTAD KYRKOGÅRD
Sjögestad kyrka och kyrkogård ligger i öppen jordbruksbygd. Östra stambanan går
alldeles norr om kyrkogården och har tidigare haft station här. Den gamla kyrkogården
har en rektangulär planform i väst/östlig riktning och kyrkan ligger något i nordöst på
kyrkogården. Kyrkans långhus ligger i väst/östlig riktning. De nedre delarna av kyrkans
torn är medeltida, vilket visar att detta var även den medeltida kyrkans placering.
Eventuellt har kyrkogården utvidgats något under århundradena. I anslutning till gamla
kyrkogårdens norra begränsning ligger den nya kyrkogården från 1950. Även den är
rektangulär i väst/östlig riktning och smalare i väster än i öster.

Sjögestad kyrka
Sjögestad medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100-talets senare del men dess
ursprungliga utseende är okänt. Även tornet tillhör medeltiden men byggdes eventuellt
till senare. När den nya kyrkan byggdes 1860-62 bevarades det medeltida tornet.
Kyrkan uppfördes av byggmästare C A Forsén efter ritningar av
Överintendentsämbetets arkitekt Edvard von Rothstein som ritade en kyrka i tidstypisk
stilblandning av nygotik och nyklassicism. Långhuset är rektangulärt med femsidigt
korutsprång och indraget västtorn samt rika fasaddetaljer. Trots vissa förändringar har
exteriören behållit sitt detaljerade fasaduttryck. Även interiören är välbevarad och stora
delar av originalinredningen är intakt, t ex altaruppsats, altarring och predikstol vilka är
ritade av kyrkans arkitekt. Det finns också värdefulla inventarier från den äldre kyrkan.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
På Sjögestad kyrkogård saknar den gamla kyrkogården direkt kvartersindelning och
omfattar enligt gravkartan gravplats nr 1-336. Gravnumren börjar med nr 1 i nordöst
och löper ett första varv invid kyrkogårdsmuren. Nya kyrkogården är indelad i NV
(nordväst) och NÖ (nordöst) med gravplats nr 1-109 respektive 1-176.

Allmän karaktär
En rad med gravar ligger invid muren på gamla kyrkogården, i norr invid den gamla
norra begränsningen. På gamla kyrkogården i övrigt går gravraderna i nord/sydlig
riktning utom norr om kyrkan där det är två rader som går i väst/östlig riktning.
På den gamla kyrkogården finns relativt höga rygghäckar av tuja utom i norr. Detta ger
en rumslig indelning av kyrkogården, som understryks av trädkransen av framför allt
kastanjeträd. Området norr om kyrkan är mer öppet. Här finns som tidigare nämnts inga
rygghäckar, men här finns inte häller en trädkrans. Runt kyrkogårdsmuren finns en del
större familjegravar med höga gravvårdar. Den nya kyrkogården invigdes 1950 norr om
den gamla kyrkogården och ligger lägre i terrängen. Den ansluter till gamla
kyrkogården genom en slänt. Mur saknas. Nya kyrkogården har en enhetlig utformning
med höga rygghäckar av tuja och med övervägande låga och breda gravvårdar.
Gravraderna går här i väst/östlig riktning utom längst i väster och öster.

Omgärdning
Väster: ca 0,8 m hög halvmur/stödmur av gråstensblock i ett eller flera skift. Muren är
bevuxen med bl a stenbräcka och gräs.
Norr: -
Öster: ca 0,7-2,0 m hög stödmur av gråstensblock. Kyrkogårdsmurens sydöstra hörn
har större granitblock med kilmärken. Kan eventuellt röra sig om en förstärkning när
gravkapellet ovanpå byggdes. Muren är 2,0 m h i hörnet.
Södra muren: ca 0,7-2,0 m hög halvmur av gråstensblock.

Nya kyrkogården
I väster och öster är det en ca 0,7-0,9 m hög halvmur av stora gråstensblock. I norr
avgränsas kyrkogården av en ca 1,3 m hög avenbokhäck (?). I söder går en slänt upp
mot nya kyrkogården.

Ingångar
Väster: dubbelgrind i järnsmide med konvext krön. Tunna spjälor och små
balusterformade ornament. I grindens dekor ingår årtalet 1863 och initialerna G E.
Initialerna står troligen för smeden Gustav Esping. Fyrkantiga grindstolpar av granit
med svagt avfasat krön.
Söder: enkelgrind i järnsmide med konvext krön. Utformningen liknar västra grinden.
Det finns dock inget årtal eller initialer. Fyrkantiga grindstolpar av granit med svagt
avfasat krön.

Nya kyrkogården
I väster och öster finns en dubbelgrind respektive en enkelgrind. De har likartad
utformning med rakt krön, spjälor, kors och svagt svängda linjer. Grindarna är fästa
direkt i muren. I söder finns två trappor av kalksten med ledstång av trä till gamla
kyrkogården samt en gång utan trappa.

Vegetation
Väster: fyra kastanjer i trädkransen, två på var sida huvudgrinden. Några träd är
nedtagna. På båda sidor om den västra huvudgången växer två ca 1,1 m höga klippta
tujahäckar som rygghäckar. De går i nord/sydlig riktning.
Norr: en kastanj i trädkransen. Ytterligare träd är nedtagna. Utmed den gamla
kyrkogårdens norra gräns är ett femtiotal spireabuskar planterade. Norr om kyrkan är
det ingen rygghäck mellan de båda gravraderna utan här växer små buskar av spirea och
cotoneaster istället, ca 0,5-0,6 m höga.
Öster: en lönn, tre nyplanterade lindar och ytterligare en lönn i trädkransen. Invid
kyrkans kor växer ca 1 m höga buskar av spirea och cotoneaster. Öster om kyrkan växer
ca 0,5 m höga spireabuskar istället för rygghäck och på muren växer ca 0,7 m höga
buskar, mestadels spirea.
Söder: fem kastanjer i trädkransen. Några träd är nedtagna. Rygghäckarna består från
väster av två (redan nämnda) tujahäckar, en häck av både spirea, cotoneatser och
häckoxbär i buskform, en häck av ölandstok, fyra häckar av tuja och en ytterligare häck
av ölandstok. Av de fyra tujahäckarna är det två som inramar den södra mittgången.

Nya kyrkogården
Trädkrans av lindar i norr och öster. I norr avgränsas kyrkogården av en häck av
avenbok (?). Rygghäckar av klippt ca 1,1 m hög tuja. I östra delen mittparti finns stora
buskar av bl a ölandstok, häckoxbär och spirea. Fyra formklippta sprieabuskar vid
sydvästra trappan.

Gångsystem
En gång med krossgrus går runt kyrkogården med en rad gravar innanför invid
kyrkogårdsmuren. I väster och öster går gången vidare till trapporna till nya
kyrkogården. Även ytan närmast kyrkan är grusad. En kort grusad gång går igenom
norra gravraden och övergår i nya kyrkogårdens nord/sydliga mittgång. Det har tidigare
funnits en gång med kalkstensplattor som nu är igenlagd.
Väster: en gång med stencementplattor kantad av krossgrus leder till kyrkporten.
Söder: grusgång från södra grinden till kyrkans sydportal.

Nya kyrkogården
Grusgångar med krossgrus går runt området. I väster och öster går de vidare till
trapporna upp till gamla kyrkogården och i söder leder de till västra och östra grinden.
Det finns även en nord/sydlig mittgång som leder upp till gamla kyrkogården. I västra
delen finns spår av igenlagda plattgångar.

Gravvårdstyper
Några grusgravar med stenram finns i nordväst, varav en är omgärdad även med kätting.
De hör till gården Solla/Sålla. Söder om kyrkan finns en större familjegrav som är en
grusgrav omgiven av ett enkelt staket i järnsmide och en av gravvårdarna utgörs av en
svart granitobelisk. I öster finns en stor häckomgärdad familjegrav som säkerligen har
varit grusad men nu har gräsyta. Det är tre höga granitvårdar varav den mest påkostade i
röd granit kröns av en urna i samma bergart. Den är rest över bröderna Lyckholm där
den äldre grundade Lyckholms bryggeri i Göteborg och den yngre fortsatte hans verk.
Väster om den stora familjegraven står en tidstypisk enkel gravvård från 1833 i röd
kalksten över inspector Lyckholm. En ålderdomlig häll ligger öster om kyrkan, men går
ej att läsa. Bland övriga ålderdomliga gravvårdar kan två marmorvårdar med årtalen
1813 respektive 1836 nämnas. De är resta över Nils Adolf af Ekenstam och hans maka
Catharina född Gjöterhjelm. Intill dessa vårdar står en gravvård från 1881 i runstensstil.
Flera gravvårdar har anknytning till Lunnevads folkhögskola. Den äldsta är en
gjutjärnsvård i form av en nygotisk port. Den står nu lutad mot ett träd men är rest över
bergsmanssonen Jan Olof Jonsson från Wermland som troligen var elev vid Lunnevads
folkhögskola där han avled. De flesta gravvårdarna utgörs dock av sentida, låga och
breda vårdar.

Nya kyrkogården

I huvudsak låga och breda gravvårdar i grå eller röd granit.

Minneslund
(Efter inventeringstillfället har en minneslund tillkommit på nya kyrkogårdens nordöstra
del.)

Byggnader
Sydöst om kyrkan finns ett gravkapell, idag använt som förråd. Byggnaden har en
kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett kopparklätt topptak. Mot väster finns en
rektangulär tjärad dubbeldörr klädd med rombmönstrad panel. I norr finns tre smala
fönsteröppningar av betongglas. Invändigt ligger ett kalkstensgolv, väggarna är
vitputsade. Vid kyrkogårdens utvidgning 1950 fanns ännu inte gravkapellet som
förmodligen uppfördes under 1950- eller 1960-talet.

Övrigt
Två runstenar står uppställda utanför västra kyrkogårdsmuren, RAÄ nr 19, Sjögestad
socken. De är funna 1936 respektive 1948.
På slänten upp mot kyrkogårdsmuren i nordvästra och sydvästra hörnet finns några
uppställda äldre gravvårdar, museivårdar, åtta respektive sex stycken. Undanlagda
gravvårdar, mestadels i svart granit, finns även på nya kyrkogården. De ligger på östra
slänten.

Sjögestads medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100-talets senare del men dess ursprungliga utseende är okänt. Även tornet tillhör medeltiden men byggdes eventuellt till senare. När den nya kyrkan byggdes 1860-62 bevarades det medeltida tornet. Kyrkan uppfördes av byggmästare C A Forsén efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Edvard von Rothstein som ritade en kyrka i tidstypisk stilblandning av nygotik och nyklassicism. Långhuset är rektangulärt med femsidigt korutsprång och indraget västtorn samt rika fasaddetaljer. Trots vissa förändringar har exteriören behållit sitt detaljerade fasaduttryck. Även interiören är välbevarad och stora delar av originalinredningen är intakt, t ex altaruppsats, altarring och predikstol vilka är ritade av kyrkans arkitekt. Det finns också värdefulla inventarier från den äldre kyrkan.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården har en regelbunden form och omges av en kallmurad stenmur förutom i norr där det finns en häck. Huvudingången är förlagd mittför tornet i väster och består av en svart smidesgrind tillverkad av G E 1863 och kvadratiska grindstolpar av släthuggen granit. Utanför huvudingången finns två runstenar funna 1936 och 1948. Sydöst om kyrkan finns ett gravkapell, idag använt som förråd. Byggnaden har en kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett kopparklätt topptak. Mot väster finns en rektangulär tjärad dubbeldörr klädd med rombmönstrad panel. I norr finns tre smala fönsteröppningar av betongglas. Invändigt ligger ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade. Vid kyrkogårdens utvidgning 1950 fanns ännu inte gravkapellet som förmodligen uppfördes under 1950- eller 1960-talet.

Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. I en
sockenbeskrivning från 1760 skriver C F Broocman att klockorna har hängt i en
trästapel till 1726 då klockorna hängdes upp i kyrktornet. När stapeln togs ner hittade
man en runsten under hjärtstocken.

År 1863 tillkom de nya grindarna i järnsmide. De tillverkades troligen av smeden
Gustav Esping som gjort flera kyrkogårdsgrindar, bl a till grannförsamlingarna Östra
Tollstad och Gammalkil. I samband med detta lades förmodligen kyrkogårdsmuren om
och delar gjordes nya, t ex den västra muren.
Ett fotografi taget från öster omkring år 1900 visar muren och en trädkrans med relativt
unga träd i öster. Ett foto från 1944 av den sydvästra delen visar häckomgärdade gravar
medan ett foto från 1969 visar dagens system med rygghäckar. På ett flygfoto från 1950
finns en tät trädkrans.
På 1940-talet hittade man en runsten i kyrkogårdsmuren. Den står idag rest utanför
västra kyrkogårdsmuren tillsammans med ytterligare en runsten.
7
Den utvidgade delen, nya kyrkogården, invigdes 1950 av biskop Ysander. Här låg
tidigare några byggnader, bl a en banvaktsstuga. Trädgårdskonsulent Eric Lind,
Linköping, ritade kyrkogården och C O Lindblad i Mjölby stod för planteringen. Eric
Lind har ritat ett stort antal kyrkogårdsutvidgningar i Östergötland. I samband med
arbetet gjordes förändringar även på den gamla kyrkogården. De fula
buxbomshäckarna togs bort. Ytan fylldes i upp till 50 cm, häckar togs bort och gräs
lades ut. Gravvårdarna hade tidigare stått lite hur som helst men restes nu upp och
ställdes i raka linjer. Gångarna belades med grått stenmjöl. Kyrkogårdsvaktmästare
Pettersson fick en motorklippare samma år.