fastigheterna fjälebro 2:13 och 2:14

Det medeltida namnet på Fjälebro var Fiala bru, som lär betyda en form av träbro. Idag stavas Fjälebro med ett l på kartan medan det lokala uttalet är med två l. Enligt uppgift ska Fjälebro Övre ha tillhört Kastelle kloster i Kungälv under medeltiden. Efter den danska reformationen på 1500-talet lades klostret ner och jorden fördes över till kronan.

Margareta Hvitfeldts man Thomas Dyre bytte 1648 till sig Fjälebro by från den danska kronan. Vid Margaretas död 1683 övergick den genom donation till Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Vid 1600-talets mitt fanns registrerat en gård om 1 mantal, vilket i mitten av 1800-talet hade ökat till 4 gårdar med olika mantalsandelar.

Storskiftet genomfördes i byn 1793 och Laga skifte 1853 då två gårdar flyt-tades ut. Bönderna i byn blev 1909 självägande när de friköpte sina gårdar.

Fjälebro 2:13 är en kringbyggd gård med stensatt gårdsplan och bebyggelse från sent 1700-tal. Manhuset har framkammare och två ingångar med bislag på framsidan. Byggnaden är timrad och klädd med rödfärgad locklistpanel och täcks med enkupigt tegel. Ladugårdslängan är vinkelbyggd och har en rundtimrad loge. En drängstuga har tidigare legat rakt väster om manhuset. Gårdsmiljön är välbevarad och lagårdslängan uppvisar ålderdomliga drag och detaljer med stor autenticitet.

Hundrafemtio meter söder om byn finns kvarnen bevarad i renoverat skick med nya vingar. Den är uppförd i stolpverkskonstruktion och klädd med locklistpanel.

KÄLLA: Beslut byggnadsminnesförklaring, 2009-02-26, Dnr 432-3646-2006

Det medeltida namnet på Fjälebro var Fiala bru, som lär betyda en form av träbro. Idag stavas Fjälebro med ett l på kartan medan det lokala uttalet är med två l. Enligt uppgift ska Fjälebro Övre ha tillhört Kastelle kloster i Kungälv under medeltiden. Efter den danska reformationen på 1500-talet lades klostret ner och jorden fördes över till kronan.

Margareta Hvitfeldts man Thomas Dyre bytte 1648 till sig Fjälebro by från den danska kronan. Vid Margaretas död 1683 övergick den genom donation till Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Vid 1600-talets mitt fanns registrerat en gård om 1 mantal, vilket i mitten av 1800-talet hade ökat till 4 gårdar med olika mantalsandelar.

Storskiftet genomfördes i byn 1793 och Laga skifte 1853 då två gårdar flyt-tades ut. Bönderna i byn blev 1909 självägande när de friköpte sina gårdar.

Fjälebro 2:13 är en kringbyggd gård med stensatt gårdsplan och bebyggelse från sent 1700-tal. Manhuset har framkammare och två ingångar med bislag på framsidan. Byggnaden är timrad och klädd med rödfärgad locklistpanel och täcks med enkupigt tegel. Ladugårdslängan är vinkelbyggd och har en rundtimrad loge. En drängstuga har tidigare legat rakt väster om manhuset. Gårdsmiljön är välbevarad och lagårdslängan uppvisar ålderdomliga drag och detaljer med stor autenticitet.

Hundrafemtio meter söder om byn finns kvarnen bevarad i renoverat skick med nya vingar. Den är uppförd i stolpverkskonstruktion och klädd med locklistpanel.

KÄLLA: Beslut byggnadsminnesförklaring, 2009-02-26, Dnr 432-3646-2006

Det medeltida namnet på Fjälebro var Fiala bru, som lär betyda en form av träbro. Idag stavas Fjälebro med ett l på kartan medan det lokala uttalet är med två l. Enligt uppgift ska Fjälebro Övre ha tillhört Kastelle kloster i Kungälv under medeltiden. Efter den danska reformationen på 1500-talet lades klostret ner och jorden fördes över till kronan.

Margareta Hvitfeldts man Thomas Dyre bytte 1648 till sig Fjälebro by från den danska kronan. Vid Margaretas död 1683 övergick den genom donation till Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Vid 1600-talets mitt fanns registrerat en gård om 1 mantal, vilket i mitten av 1800-talet hade ökat till 4 gårdar med olika mantalsandelar.

Storskiftet genomfördes i byn 1793 och Laga skifte 1853 då två gårdar flyt-tades ut. Bönderna i byn blev 1909 självägande när de friköpte sina gårdar.

Fjälebro 2:13 är en kringbyggd gård med stensatt gårdsplan och bebyggelse från sent 1700-tal. Manhuset har framkammare och två ingångar med bislag på framsidan. Byggnaden är timrad och klädd med rödfärgad locklistpanel och täcks med enkupigt tegel. Ladugårdslängan är vinkelbyggd och har en rundtimrad loge. En drängstuga har tidigare legat rakt väster om manhuset. Gårdsmiljön är välbevarad och lagårdslängan uppvisar ålderdomliga drag och detaljer med stor autenticitet.

Hundrafemtio meter söder om byn finns kvarnen bevarad i renoverat skick med nya vingar. Den är uppförd i stolpverkskonstruktion och klädd med locklistpanel.

KÄLLA: Beslut byggnadsminnesförklaring, 2009-02-26, Dnr 432-3646-2006

Det medeltida namnet på Fjälebro var Fiala bru, som lär betyda en form av träbro. Idag stavas Fjälebro med ett l på kartan medan det lokala uttalet är med två l. Enligt uppgift ska Fjälebro Övre ha tillhört Kastelle kloster i Kungälv under medeltiden. Efter den danska reformationen på 1500-talet lades klostret ner och jorden fördes över till kronan.

Margareta Hvitfeldts man Thomas Dyre bytte 1648 till sig Fjälebro by från den danska kronan. Vid Margaretas död 1683 övergick den genom donation till Hvitfeldtska stipendieinrättningen. Vid 1600-talets mitt fanns registrerat en gård om 1 mantal, vilket i mitten av 1800-talet hade ökat till 4 gårdar med olika mantalsandelar.

Storskiftet genomfördes i byn 1793 och Laga skifte 1853 då två gårdar flyt-tades ut. Bönderna i byn blev 1909 självägande när de friköpte sina gårdar.

Fjälebro 2:13 är en kringbyggd gård med stensatt gårdsplan och bebyggelse från sent 1700-tal. Manhuset har framkammare och två ingångar med bislag på framsidan. Byggnaden är timrad och klädd med rödfärgad locklistpanel och täcks med enkupigt tegel. Ladugårdslängan är vinkelbyggd och har en rundtimrad loge. En drängstuga har tidigare legat rakt väster om manhuset. Gårdsmiljön är välbevarad och lagårdslängan uppvisar ålderdomliga drag och detaljer med stor autenticitet.

Hundrafemtio meter söder om byn finns kvarnen bevarad i renoverat skick med nya vingar. Den är uppförd i stolpverkskonstruktion och klädd med locklistpanel.

KÄLLA: Beslut byggnadsminnesförklaring, 2009-02-26, Dnr 432-3646-2006