Västra Skrävlinge kyrka

Vapenhuset i tornets bottenvåning är den äldsta delen av kyrkan som sparades när
övriga kyrkan revs. Vapenhuset är välvt med ett kryssvalv med halvrunda ribbor som
vilar på kolonetter på väggen mellan sköld- och gördelbågarna. Tegelvalvet är troligen
från slutet av 1200-talet. Golvet är belagt med rött tegel, förmodligen lagt på 1950
60-talet. De ojämna gråstensväggarna i norr och söder är putsade och vitmålade. I
nedre delen av väggen mot söder är grundmuren av gråsten synlig.
Rummet är möblerat med broschyrställ, stolar, bord och förvaringsskåp i ek.
Dessutom finns en kista möjligen från 1600-talet. I fönstret står en kopia av
Thorvaldsens Kristusfigur.

1966 byggdes ett vindfång framför västra entrédörren. Dörren är av ek i ramverk med
glasfyllningar. Till långhuset leder en pardörr från 1864 som i ovandelen har glasning i
rombiskt spröjsverk.

Kyrkorummet består av långhus och fullbrett kor med en halvrund absid i öster. I
väster finns en orgelläktare. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i
långhuset. Inredningen i kyrkan är antingen målad i röda och blå nyanser eller
ekådrad med gulddetaljer Golvet är belagt med rött och gult tegel från 1864, lagt på
flatan i mönsterläggning. Under bänkkvarteren ligger linoleum från 1970-tal.
Kyrkorummet är välvt med kryssvalv med fyrkantiga ribbor som avslutas med en
konsol på väggen och övergår i pilastrar. De rundbågiga sköld- och gördelbågarna,
pilastrarna samt ribborna är gulmålade med vita fogar. Väggar och valkappor är
putsade och vitmålade. I taket hänger mässingskronor.
Gjutjärnsfönstren har enkelglas förutom på orgelläktaren där fönstren är försedda med
innerbågar.

Koret är förhöjt med tre steg. Kor och trappa är belagt med terrazzo. I koret står en
halvcirkelformad altarring och altaruppsatsen. Innanför altarringen ligger
heltäckningsmatta. I korets fyra fönster sitter glasmålningar från 1955 målade och
brända av Gunnar Theander. I norra och södra fönstret visas kyrkointeriörer med
församling, präst och kantor. I nordöstra fönstret visas olika dopscener och i sydöstra
fönstret bilder av nattvarden.
Sakristian är inrymd i absiden bakom altaruppsatsen. Skåp för förvaring är byggda
bakom altaret. Taket är välvt med hjälmvalv med ribbor som avslutas på konsoler på
väggen. Golvet är täckt med heltäckningsmatta.

Orgelläktaren i väster förlängdes 1958, då de runda pelarna tillkom. Den täta
läktarbarriären är indelad med rundbågar och fyllningar, målade i rött och blått.

Tornets övre våningar nås utifrån i tornets nordöstra hörn. En smal spindeltrappa
med höga gjutna betongsteg leder till en plattform ovanför vapenhusets valv som är
isolerat med mineralull. Trätrappor leder vidare. Våningsplanen har brädgolv och
väggarna är slammade och kalkade. På tredje plan står klockstolen av furu med två
klockor. Brädklädda ljudluckor sitter i alla väderstreck. Valven över långhus och kor är
isolerade. Takstolarna är till största delen utbytta 1994.

Inredning och inventarier
Altaret av ek från 19o6-07 är ritat av Theodor Wåhlin. Det är sammanbyggt med
altaruppsatsen och uppbyggt av ramverk med profilerade fyllningar.

Altaruppsatsen av ek är tillverkad 19o6-07 av J Sommarin efter ritningar av Theodor
Wåhlin. Uppsatsen är tredelat arkitektoniskt uppbyggd med ett högre mittparti. I
mitten inom en rundbåge finns en oljemålning utförd av Olle Hjortzberg. Tavlan i
dova färger föreställer interiör från stallet med Jesus, Maria, Josef och tillbedjande
herdar. Tavlan flankeras av räfflade halvkolonner med korintiska kapitäl och i nischer
står figurer av Petrus och Paulus. Flyglarna kröns av fristående figurer av Moses och
Johannes. Uppsatsen har dessutom inskriptioner och dekorativa element som är
guldfärgade. Uppsatsen skänktes till minne av Ludvig Kockum av hans änka.

Altarringen av trä har en halvcirkelformad plan och är genombruten av arkadbågar
målade i ekådring med detaljer i guldfärg. Knäfall och överliggare är klädda med röd
sammet. 1972 kortades altarringen och dess grindar togs bort.

Dopfunten av ek är från 1911. En kolonn vilar på en fyrkantig fotplatta. Kolonnen är
indelad med räfflade pilastrar med kapitäl och dekorerad med blommönster inom
snedställda fyrkanter. På kolonnen vilar en rund cuppa med uthuggen relief.
Detaljerna är guldfärgade.

Predikstolen av bemålat trä är från kyrkans uppförande 1864. Relieferna tillkom 1921,
utförda av bildhuggare Axel Persson. Korgens fem sidor är försedda med rundbågar
med snidade träreliefer med motiv av evangelistsymbolerna. Korgen vilar på en
åttkantig pelare. En trappa med genombrutet träräcke leder till korgen. Predikstolen
är målad i ek med detaljer i blågrönt samt guld. Över predikstolen hänger en baldakin
med kupolformat tak krönt av en spira.

Bänkinredningen är delvis från 1864. Efter svampangrepp förnyades en del bänkar på
1870-talet. Ursprungligen var de målade med ekådring.
1974 demonterades samtliga bänkar och byggdes om för att göras bekvämare och de
fick ny färgsättning. Framskärmarna, överliggarna och underrede förnyades och
gavlarna breddades. Dörrar, ryggar och framskärmar är uppbyggda med ramverk och
fyllningar. En genomgående överliggare binder ihop gavlar och dörrar. Inredningen är
målad i blå och röda nyanser. Inredningen är sluten men på de sex främsta bänkarna är
dörrarna borttagna. Dynor ligger på sitsarna.

Orgeln med 16 stämmor är byggd 1964 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Fasaden
från samma tid med synliga pipor är ritad av Roos & Thornberg arkitekter, Malmö.
Fasaden med synliga pipor är indelad i sju fält. Högst är det rundbågigt mittpartiet
med trappstegsformade partier neråt vid båda sidorna. Den är målad i blått med
detaljer i rött och guld.

Storklockan av malm är gjuten 1772 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den pryds av
bladbårder, inskriptioner, änglar och människofigurer. Lillklockan av malm är gjuten
1526 av Jörgen Kock i Malmö. Klockan har inskriptioner och otydliga stämplar mellan
liljor. Kanten är taggig vilket enligt Wahlbom anses bero på folktron att metall från en
kyrkklocka är läkande och flisor tagits bort.
1924 reparerades klockorna av M & E Ohlssons klockgjuteri.

Övrigt
Överstycket till en av kyrkans äldre altaruppsatser som hänger på norra
långhusväggen, har troligen tillverkats omkring 1700.

Kyrkan består av ett långhus med en halvrund absid i öster och torn i väster.
Murarna är putsade och vitmålade. Dörr- och fönsteromfattningar samt friser och
lisener är av gult tegel. Fönstren av gjutjärn sitter i rundbågiga öppningar. Taket är
belagt med skiffer på långhus och koppar på torn och absid.

Murarna på långhus och absid är troligen uppförda av tegel, spritputsade och
vitmålade. Fasaderna avslutas med en takgesims i gult tegel bestående av en
rundbågsfris, konsolfris och ett sågtandsskift.
Tornets nedre del är romanskt och uppfört av gråsten och flinta med sandstenskvadrar
i hörnkedjorna. Däröver är medeltida fasader uppförda av tegel med sandstenskvadrar
i hörnen. Vid renoveringen 1969 när murverket var frilagt tolkades detta som att
tornets övre del murats om under senmedeltiden och sandstenskvadrarna då
återanvänts. Den åttkantiga påbyggnaden från 1864 är likaså av tegel. Tornets fasader
är slätputsade och vitmålade där gråstenens struktur är synlig i nedre delen.
Den fyrkantiga delen avslutas med rundbågsfris och gesimser liksom den åttkantiga
delen som dessutom har lisener av gult tegel i hörnen. I klockvåningen finns
ljudluckor i alla väderstreck täckta med gråmålade brädluckor. I den övre medeltida
delen finns mindre öppningar i norr, söder och väster. Dessa har eventuellt varit
ljudöppningar till en tidigare klockvåning.

Gjutjärnsfönstren från 1864 sitter inmurade i rundbågiga öppningar. På långhusets
norra och södra sida finns två större fönsterpartier med tre rundbågiga fönster som är
grupperade inom en rundbågig omfattning. Fönsteromfattningarna är av gult tegel.
Solbänkarna är av gult tegel, på södra sidan är de klädda med plåt. Korets fyra fönster
har blyinfattade glasmålningar. De har ett utvändigt skydd av akrylplast.

Kyrkan har huvudingång i tornet i väster och dessutom en ingång till sakristian i öster.
Huvudingången som utformades 1864 siter i ett utskjutande gavelparti av gult tegel.
Dörromfattningen är rundbågig i flera språng. Över dörren i tympanonfältet sitter en
skulpterad tavla föreställande Jesus välsignande barnen. Gaveln avslutas med
rundbågsfris och sågtandsskift. Ytterdörren från 1966 är en pardörr med ramverk och
små rektangulära fyllningar.
Till sakristian leder en rundbågig enkeldörr, klädd med ekpanel, i en omfattning av
gult tegel. En bräddörr leder till torntrappan. Öppningen är sekundär och är daterad
till 1500-talet.
Taket på långhuset täcks av ett flackt sadeltak med skiffer som blev omlagt 1994.

Absiden och tornet är klätt med falsad koppar i skivtäckning. Takavvattningen är
delvis av koppar och delvis brun plåt.
En källare från 1933 med pannrum och gjutna betongväggar har ingång på norra
långhussidan. Plåtluckor i marken täcker trappan till ingången.

Den nuvarande kyrkan har en medeltida föregångare som revs förutom tornet. Den
gamla kyrkan uppfördes troligen i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet.
Kyrkan hade en typiskt romansk planform med tvåkvadratiskt långhus, ett kvadratiskt
kor och eventuellt en halvrund absid. Under medeltiden gjordes flera tillbyggnader.
Det kvadratiska tornet tillkom möjligen redan under 1200 eller 1300-talet. Två
vapenhus och sakristia uppfördes under senmedeltiden. På 1600-1700-talet gjordes
vapenhusen om till korsarmar och försågs med bänkinredning.

Under 1500-talet genomfördes reformationen. En av de mest drivande reformatorerna
var Claus Mortensen som blev präst i S:t Petri kyrka sedan den katolska prästen
avsatts. Efter en tvist om hans lön blev Mortensen istället präst i Husie och Västra
Skrävlinge under 34 år.

Vid mitten av 1800-talet var kyrkan för liten för den växande befolkningen och i dåligt
skick. Sockenstämman ansåg att kyrkan vara mörk, fuktig och skröplig.
Domkyrkoarkitekt Brunius menade däremot att kyrkan borde bevaras och byggas till.
Västra Skrävlinge kyrka är uppförd 1861-1864 efter ritningar från 1859 av William
Klein som var stadsarkitekt i Malmö. Den gamla kyrkan revs förutom tornet och
långhusets västvägg som ingår i den nya kyrkan. Tornet byggdes på med en åttkantig
del plus spira. Inredningen i kyrkan var ekådrad. Byggmästare var A Cedergren.
William Klein (1822-1900) var Malmös första stadsarkitekt och hade tjänsten mellan
1862 och 1892. Han har även gjort ritningarna till ombyggnaderna av Glostorp och
Lockarps kyrkor och nybyggnad av Uppåkra kyrka.

Kyrkan har reparerats flera gånger, här följer ett urval från underhållsplanen:
Kyrkan hade från början problem med fukt och svampangrepp. Flera rättsliga
processer med byggmästaren följde.
1933 byggdes ett pannrum efter August Ewes ritningar och vattenburen värme
installerades.
1955 sattes glasmålningar utförda av Gunnar Theander in i koret.
1958 utökades orgelläktaren efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Ny trappa
till läktaren byggdes.
Entrédörrarna byttes ut 1966. Läktartrappan byggdes in.
1969 knackades all exteriör puts bort, putsades om och målades med Keim silikatfärg.
1972 utökades sakristian genom att altaruppsatsen flyttades fram och altarringen
gjordes mindre efter förslag av arkitekt Bror Thornberg.
1974 förändrades trappan till koret. Bänkarna byggdes om och fick ny färgsättning
efter förslag av arkitekt Grönvall.
1994 reparerades taket. Större delen av takstolarna byttes ut och nytt skiffer lades.
2002 togs en bänkrad bort längst bak för att göra plats för barnhörna.
2009 installerades grundvattenvärme.
2012 målades kyrkans odekorerade väggar och valv med Keim Soldalit färg.
Dekorerade väggar och valv rengjordes. Fönstren målades med linoljefärg.
Belysningen moderniserades. Vid en färganalys visades tretton färgskikt på de
tegelimiterade ytorna. Det visade sig också att valvbågarna är murade med blandat
tegel, rött och gult utan mönstermurning vilket tyder på att kyrkorummet var avsett
att putsas och målas från början.
Omkring 2008 skedde följande: Ett reversibelt podium byggdes mellan kortrappan
och första bänkraden. Möblerna i vapenhuset förnyades, förvaringsskåp, broschyrställ
och bord i ek tillverkades. Dörrarna till de sex främsta bänkarna togs bort.
Västra Skrävlinge församling uppgick 2014 i Fosie församling. En låg andel av
församlingsborna är medlemmar i kyrkan.