KÖPINGE KYRKA

Gärds Köpinge ligger intill Vramsån några mil söder om Kristianstad i nordöstra
Skåne. Marken är mycket bördig och längs ån har människor haft sina bosättningar
sedan stenåldern. Ortens namn antyder att en handelsplats kan ha funnits på
platsen under yngre järnålder. Vramsån som förr var seglingsbar fram till Köpinge
innebar goda förutsättningar för handel. När den nuvarande sten kyrkan byggdes
på 1100 talet kan en fast bebyggelse ha varit etablerad sedan länge. Det är därför
troligt att stenkyrkan har föregåtts av en äldre träkyrka eller ett mindre kapell. I
kyrkans väst torn finns inmurade plankor vilka har tolkats som återanvända delar
från en äldre träkyrka.

Tornet var på 1100 talet inre tt med emporvåning vilket brukar tolkas som ett
uttryck för profan makt . Möjligen fanns en huvudgård nära kyrkan som ligger lite
avsides placerad i södra delen av byn tillsammans med prästgården. Arkeologiska
lämningar efter en tidig huvudgård, en äldre träkyrka eller spår av verksamhet från
en handelsplats under yngre järnålder har dock in te påträffats.

Byn har varit stor i jämförelse med andra kyrkbyar i området. På 1500
talet utgjorde Köpinge kyrkby ett ärkebiskopligt län som bestod av en skudgård (ett
administrativt centrum), 29 landbogårdar och kvarnen Köpingemölla.
Kvarnverksamheten i anslutning till ån har varit omfattande. Flera kvarnar har
drivits fram till modern tid, bland annat Köpingemölla som omnämns i källor från
1514. Några kilometer sydväst om byn ligger Ugerups säteri med anor från 1200-talet.
Ugerups förste ägare var Jens Holgersen, död 1390, som också ägde
Glimmingehus.

Den gamla bytomten var enligt äldre lantmäterikartor grupperad på båda sidor av
ån där en bro förenade de två halvorna av byn. Den nuvarande bron är en
stenvalvsbro från slutet av 1800 talet. Intill bron på södra sidan ån ligger
Ryttmästarebostället, uppfört 1753 efter C Hårlemans typritning från 1752. Övrig
bebyggelse inom den gamla bytomten består av äldre gårdar och gatehus blandat
med senare uppförda hus med villakaraktär. Kyrkan och prästgården ligger på
södra sidan ån. Den nuvarande prästgården är från 1800-talets mitt och öster om
kyrkan löper en allékantad väg Tyska strädet ned till byvägen. Enligt vissa
uppgifter kommer namnet av att tyska handelsmän vistades i Köpinge under
medeltiden.

Efter skiftena har bebyggelsen successivt utvidgats från den gamla bytomten,
framför allt västerut på norra sidan ån . Efter sekelskiftet 1900 byggdes en järnväg
mellan Everöd och Långebro. Tågbanan lades ut strax väster om byn där ett stationssamhälle
växte fram.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning L1990:1052.
Fornlämningen avser möjlig fornlämning Bytomt/gårdstomt. Fornlämningar skyddas
enligt 2 kap. kulturmiljölagen.
Gärds Köpinge ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne. Miljön i Gärds
I motiv för bevarande anges att miljön är representativ för slättbygdens kyrkbyar
under 1800-talet. Ortnamnet och de äldre objekten, framförallt kyrkan och
bostället, belyser områdets långa bebyggelsekontinuitet. Stationssamhället och
bränneriet visar järnvägens betydelse för trakten.

Kyrkogård
Kyrkogården som omger kyrkan är stor och har sannolikt utvidgats i etapper till
dagens storlek. De äldsta delarna ligger närmast kyrkan. Under 1891 utvidgades
kyrkogården mot norr.

Kyrkogården kringgärdas av en stenmur avtäckt med takpannor. Ett parti utmed
parkeringen öster om kyrkan består av ett järnstaket på ett gjutet fundament.
Järnstaket finns även längre norrut men på en låg muravsats. Ingångar med
grindparti finns i väster, söder och öster. Den östra ingången består av ett äldre
grindparti av smidesjärn med en dubbelgrind och två mindre sidogrindar med
murade och putsade grindstolpar. Södra ingången består av en stiglucka och en
murad portöppning. Från ingångarna leder gångar med betongsten fram till
kyrkans södra och västra entréer. Innanför kyrkogårdsbegränsningen i norr och
nordost finns en trädkrans av lind. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger ett
förråd som också utgör kyrkogårdens begränsning och kyrkogårdsmuren ansluter
mot dess sidor. Byggnaden kan vara uppförd under 1700 talet som likvagnsbod
och har spritputsade och kalkvittade fasader och en takgesims murad med två
språng. Taket är av rött vingtegel. I öster finns en brädtäckt grågrönmålad port
med dubbla dörrblad. Vid östra ingången ligger en sentida ekonomibyggnad och
bårhus.

Kyrkogården är indelad i ett rutnät av gräsbevuxna gravkvarter med singeltäckta
gångar emellan Enstaka gravplatser har en bevarad begränsningshäck av buxbom
eller staket. Växtligheten är sparsmakad utan större träd och buskar. Äldre
gravplatser finns huvudsakligen närmast kyrkan på kyrkogårdens äldsta delar.

Källor
A Catalogue of Wall Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600 Scania Halland Blekinge III Catalogue. Köpenhamn 1976.
Fasadrenovering Köpinge kyrka, Byggnadsantikvarisk dokumentation, Kerstin Börjesson, Regionmuseet Skåne, 2020:38.
Jordvärme till Köpinge kyrka, arkeologisk förundersökning 2010, Sydsvensk arkeologi, rapport 2010:45.
Konstruktionen av det Heliga, Altarna i det medeltida Lunds stift, Mattias Karlsson, Skriftserie Skånsk senmedeltid och renässans 23, 2015.
Kyrkogården i Gärds Köpinge - Omläggning av östra muren, Antikvarisk rapport, Kerstin Börjesson, Regionmuseet Skåne, 2020:37.
Köpinge kyrka, invändig restaurering samt konservering av valvmålningar, inredning och inventarier. Jörgen Kling och Helena Nilsson, Malmö museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:014.
Romanske vesttårne deres indretning og funktion, Vesttårne føt 1300 i det middelalderlige Danmark øst for Storebælt, Henrik Jacobsen, Stockholm 1993.
Skåne konsthistoria för medeltiden, Carl Georg Brunius, Lund 1850
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Underhållsplan för Köpinge kyrka, Ponnert Arkitekter 2006.

websidor
Kulturmiljöprogram Skåne län, Länsstyrelsen Skånes webbsida, besökt 230507: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/g ards-kopinge.html
Vramsån Vattenkraftverk och dammbyggnader. Länsstyrelsen Skånes Webbsida, besökt 230507
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4df86bcd164893b7cd936f78/153509 8189802/vramsan.pdf
Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941
Fornsök Riksantikvarieämbetets sök- och karttjänst. Webbsida: https://app.raa.se/open/fornsok/