| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde |
| Titel <itemTitle> |
BRÄNNEMO |
| Historik <itemDescription> |
-
De sydöstra delarna av Götlunda socken präglas av den vidsträckta Stöpaskogen och ett flertal större mossar, bl.a. Degermossen. Genom bosättningar under 1500- och 1600-talet befolkades området och delar av marken uppodlades, men stora delar förblev alltjämt socknen skogs- och utmarksbygd. I samband med delning av Nederlunne bys skog i området nämns Skogen Brenemoen år 1783 på en lantmäterikarta, o...
Visa hela
De sydöstra delarna av Götlunda socken präglas av den vidsträckta Stöpaskogen och ett flertal större mossar, bl.a. Degermossen. Genom bosättningar under 1500- och 1600-talet befolkades området och delar av marken uppodlades, men stora delar förblev alltjämt socknen skogs- och utmarksbygd. I samband med delning av Nederlunne bys skog i området nämns Skogen Brenemoen år 1783 på en lantmäterikarta, och på mark som hörde till Lillegården i Nederlunne skulle på 1860-talet Brännemo småskola komma att byggas. Brännemo hade under 1800-talet fått en allt större befolkning genom de skogsgårdar, torp och backstugor som uppförts i trakten. Genom att småskolan uppfördes strax intill den slingrande landsvägen mellan Greby och Gäddeberg i nordväst och Hönsa i öster, lades grunden för ett litet bygdecentrum i denna del av Götlunda socken. Med en växande befolkning och ett avstånd på bortåt en mil till Götlunda sockencentrum fanns förutsättningar för att Brännemo skulle kunna växa som centralpunkt i bygden, men det skulle dröja till omkring 1920 innan så skedde. Vid sekelskiftet 1900 byggdes visserligen skolhuset till, men det förslog inte. År 1923 stod ett nytt skolhus färdigt i Brännemo, och den gamla skolan byggdes om till lärarbostad. Samma år invigdes Brännemo kapell, numera benämnd Brännemo kyrka, efter att ha påbörjats och uppförts år 1919. Skolhuset byggdes strax intill den äldre småskolan, och söder om vägen uppfördes Brännemo kapell på en plats där det under 1800-talet legat en backstuga. På bara några år utvecklades alltså platsen till en centralpunkt i skogsbygden, mycket tack vara den nytillträdde folkskolläraren Åke Wilson samt kyrkoherden Ernst Wennerblad, som tog initiativ till och upprättade ritningar till Brännemo kapell. Kyrkogården anlades år 1928 och utvidgades söderut i början av 1950-talet, och präglas av högresta björkar med inslag av tallar.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Området vid Brännemo karaktäriseras av sammanhängande skogsområden och vidsträckta mossmarker, även om det i trakten också finns stora uppodlade områden, t.ex. i anslutning till gårdar som Vickebråten...
Visa hela
Området vid Brännemo karaktäriseras av sammanhängande skogsområden och vidsträckta mossmarker, även om det i trakten också finns stora uppodlade områden, t.ex. i anslutning till gårdar som Vickebråten i söder och Stenatorp i nordväst. Bygden genomkorsas av en slingrande grusväg från Greby i nordväst och Hönsa i öster. På var sida om landsvägen, just där den mindre vägen mot gården Vickebråten i söder ansluter, ligger Brännemo i en öppning omgärdad av löv- och barrskog. Norr om landsvägen ligger skolhuset från år 1923 och den till lärarbostad ombyggda äldre småskolan. Skolan är nedlagd och skolhuset används som församlingshem. Söder om landsvägen ligger Brännemo kapell och dess kyrkogård, kringgärdad av en stenmur. Alldeles intill kyrkogården leder en smal väg söderut mot Vickebråten, och intill vägen ligger den lilla gården Klackafallet. Strax öster om kapellet ligger Vaktmästarbostället, ett bostadshus på platsen där en backstuga låg på 1800-talet. Till kapellet/kyrkan och det f.d. skolhuset hör några mindre förrådsbyggnader, varav en byggnad ger intryck av att vara något yngre än skolhuset och kan vara uppförd som bastu. Samtliga byggnader inom området är väl underhållna, och bortsett från den vitputsade kyrkan, har husen faluröda träfasader. Viktig i miljön är även kyrkogården med sina högresta björkar. Den omgivande skogen inramar kyrkogården och antyder en karaktär av skogskyrkogård. Kulturmiljön är koncentrerad till ett litet område, och är ett av kommunens bästa exempel på litet bygdecentrum i marginalbygden. Ingår också i:
Byggnadsobjekt i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988.
Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Brännemo kyrka, 2008.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
De sydöstra delarna av Götlunda socken präglas av den vidsträckta Stöpaskogen och ett flertal större mossar, bl.a. Degermossen. Genom bosättningar under 1500- och 1600-talet befolkades området och del...
Visa hela
De sydöstra delarna av Götlunda socken präglas av den vidsträckta Stöpaskogen och ett flertal större mossar, bl.a. Degermossen. Genom bosättningar under 1500- och 1600-talet befolkades området och delar av marken uppodlades, men stora delar förblev alltjämt socknen skogs- och utmarksbygd. I samband med delning av Nederlunne bys skog i området nämns Skogen Brenemoen år 1783 på en lantmäterikarta, och på mark som hörde till Lillegården i Nederlunne skulle på 1860-talet Brännemo småskola komma att byggas. Brännemo hade under 1800-talet fått en allt större befolkning genom de skogsgårdar, torp och backstugor som uppförts i trakten. Genom att småskolan uppfördes strax intill den slingrande landsvägen mellan Greby och Gäddeberg i nordväst och Hönsa i öster, lades grunden för ett litet bygdecentrum i denna del av Götlunda socken. Med en växande befolkning och ett avstånd på bortåt en mil till Götlunda sockencentrum fanns förutsättningar för att Brännemo skulle kunna växa som centralpunkt i bygden, men det skulle dröja till omkring 1920 innan så skedde. Vid sekelskiftet 1900 byggdes visserligen skolhuset till, men det förslog inte. År 1923 stod ett nytt skolhus färdigt i Brännemo, och den gamla skolan byggdes om till lärarbostad. Samma år invigdes Brännemo kapell, numera benämnd Brännemo kyrka, efter att ha påbörjats och uppförts år 1919. Skolhuset byggdes strax intill den äldre småskolan, och söder om vägen uppfördes Brännemo kapell på en plats där det under 1800-talet legat en backstuga. På bara några år utvecklades alltså platsen till en centralpunkt i skogsbygden, mycket tack vara den nytillträdde folkskolläraren Åke Wilson samt kyrkoherden Ernst Wennerblad, som tog initiativ till och upprättade ritningar till Brännemo kapell. Kyrkogården anlades år 1928 och utvidgades söderut i början av 1950-talet, och präglas av högresta björkar med inslag av tallar.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Området vid Brännemo karaktäriseras av sammanhängande skogsområden och vidsträckta mossmarker, även om det i trakten också finns stora uppodlade områden, t.ex. i anslutning till gårdar som Vickebråten...
Visa hela
Området vid Brännemo karaktäriseras av sammanhängande skogsområden och vidsträckta mossmarker, även om det i trakten också finns stora uppodlade områden, t.ex. i anslutning till gårdar som Vickebråten i söder och Stenatorp i nordväst. Bygden genomkorsas av en slingrande grusväg från Greby i nordväst och Hönsa i öster. På var sida om landsvägen, just där den mindre vägen mot gården Vickebråten i söder ansluter, ligger Brännemo i en öppning omgärdad av löv- och barrskog. Norr om landsvägen ligger skolhuset från år 1923 och den till lärarbostad ombyggda äldre småskolan. Skolan är nedlagd och skolhuset används som församlingshem. Söder om landsvägen ligger Brännemo kapell och dess kyrkogård, kringgärdad av en stenmur. Alldeles intill kyrkogården leder en smal väg söderut mot Vickebråten, och intill vägen ligger den lilla gården Klackafallet. Strax öster om kapellet ligger Vaktmästarbostället, ett bostadshus på platsen där en backstuga låg på 1800-talet. Till kapellet/kyrkan och det f.d. skolhuset hör några mindre förrådsbyggnader, varav en byggnad ger intryck av att vara något yngre än skolhuset och kan vara uppförd som bastu. Samtliga byggnader inom området är väl underhållna, och bortsett från den vitputsade kyrkan, har husen faluröda träfasader. Viktig i miljön är även kyrkogården med sina högresta björkar. Den omgivande skogen inramar kyrkogården och antyder en karaktär av skogskyrkogård. Kulturmiljön är koncentrerad till ett litet område, och är ett av kommunens bästa exempel på litet bygdecentrum i marginalbygden. Ingår också i:
Byggnadsobjekt i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988.
Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Brännemo kyrka, 2008.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Skövde, Västra Götaland.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Småbruk
- Skola
- Byskola
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Boställe
- Prästgård
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Boställe
-
Byskola
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
-
Prästgård
-
Skola
-
Småbruk
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
