Den äldst bevarade kartan, där Högs kyrka finns redovisad, är en ägobeskrivning från 1750. Kyrka ligger på en höjdplatå i landskapet, som mot söder, öster och väster motsvarar utsträckningen för dagens kyrkogård. Kyrkogården med sin rundade form åt söder är således mycket gammal. På den geometriska kartan från 1782 syns en mur kring kyrkogården, som omges av gårdar i norr och väster. Den befintliga gråstensmuren
runt kyrkan byggdes 1871, när den gamla muren hade förfallit. På kartan från 1804, efter enskiftet, har gårdarna flyttat ut ur byn. Kyrkan bildar en isolerad enhet tillsammans med prästgården. Ny bebyggelse tillkommer successivt längs landsvägen, och 1923 görs en utvidgning av kyrkogården mot norr för den växande befolkningen efter trädgårdsarkitekten Birger Kyllenbergs anvisningar.
Besökaren närmar sig vanligtvis kyrkogården från landsvägen i norr, och möts då av ett grindparti från 1924 i kyrkogårdens nordvästra hörn. Från entrén, utformad som en pargrind av järn mellan murade grindpelare, leder en gång upp mot kyrkans förplats och handikapparkering. Förplatsen ansluter i öster mot den nya kyrkogårdsdelen. I söder finns en smidesgrind placerad i kanten av den ursprungliga kyrkogården. Den utgör kyrkogårdens huvudentré. Från grinden leder en hårdgjord gång upp till kyrkan, som i övrigt omges av singel.
Den äldre kyrkogården omges av en terrassmur av gråsten. I väster är muren avtäckt med frilagda plattor, på vilka det står ett svart järnstaket. En trappa leder härifrån ner till kyrkans parkering. I gränsen mot den norra utvidgningen finns en avenbokshäck, som följer med runt både nya- och gamla kyrkogården. Innanför häcken finns en krans av lindar. Träden i söder är nyplanterade som ersättning för äldre lönnar man tvingats avverka. Förutom trädkransen finns flera andra träd i gränsen mot landskapet, och
närmst kyrkan fyra klotlönnar. Kvarteren inramas av klippta häckar av bl.a. idegran och avskiljs av singelgångar. Gravplatserna är mestadels singeltäckta och kantade av buxbom. Ett antal gravar omgärdas av stenramar. Det mittersta kvarteret framför kyrkans sydfasad skiljer sig från övriga med stora gräsytor och en mer uppluckrad karaktär utan synlig gravplatsindelning.
Utvidgningen från 1923 har en striktare utformning, där i stort sett samtliga gravar är singelbelagda och gravvårdarna skilda av grusgångar i ett linjärt system. På de enskilda gravplatserna finns ofta formklippta barrväxter, bl.a. idegran och tuja.
Gravmaterialet är tämligen varierat. Den gamla kyrkogården domineras av högresta stenar från förra sekelskiftet och mer klassicerande vårdar från 1900-talets början. Bland gravminnena märks också bl.a. en naturromantisk trädstam, ett gjutjärnskors, liksom sex väl bevarade gravstenar av komstadkalksten i senempire. På den nya kyrkogården dominerar 1900-talets lägre, bredare och mer maskinellt bearbetade stenar. Bland titlarna på gravvårdarna märks ett stort antal lantbrukare. Söder om kyrkan finns ett romanskt gravmonument [6] av höörsandsten från slutet av 1100-talet. Graven har en trapetsformad täckhäll, som ligger innanför två rundade gavelstenar, dekorerade med framställningar av Majestas domini och Agnus dei. Runt gravmonumentet iordningsställdes 2011 en grussatt yta, där man lagt ett antal äldre gravstenar, som man hittat under entrégrinden. Två av dessa tros vara romanska.
Norr om kyrkan finns en liten minneslund och en askgravlund. I väst finns en uppställningsplats för gravar och i söder en askgravplats.
Se även beskrivning Högs kyrkomiljö under Miljöer.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Högs kyrka 2009-07-01, Wikerstål Arkitekter AB (2009), Helsingborg
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Lund, mappar 1-3: Högs kyrka
Restaurering av romanska gravmonument och gravstenar på Högs kyrkogård , Petter Jansson
(2011), Regionmuseet, Kristianstad
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2014-09-11
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2014-09-11
http://www.kavlinge.se/download/18.f8873cc141a12daff3168a/1382011873058/Tematis k+%C3%B6versiktsplan+Kulturmilj%C3%B6program.pdf, Kulturmiljöprogram
Kävlinge kommun (samrådshandling), hämtad 2014-08-15.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kavlinge/Pages/
Borgeby_Loddekopinge_Hog_Stavie.aspx, Länsstyrelsen, hämtad 2014-09-10
http://www.raa.se/publicerat/varia2012_17.pdf, Riksantikvarieämbetet, hämtad 2014-09-08.
Intervju med representanter från Löddebygdens församling, möte 2014-10-03
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
