Grav- och boplatsområde

Område 110 x 50–90 m (NV–SÖ) stort bestående av 4 husgrunder, 4 högar, terrasseringar, stenröjd yta och röjningsrösen.
Nr 1). Husgrund, 15 x 7 m (N–S), ett närmast plant område, begränsat av 0,2–0,4 m höga och 0,4–0,6 m stora stenar. I N kanten av husgrunden är möjligen en hög eller ett röjningsröse, rundad 9 m i diameter och 0,9 m hög. V om grunden är en mängd odlingssten samlade i 2 stycken oregelbundna ca 10 m stora röjningsrösen, något utspridda. I ena röset är mest sprängsten, i det andra blandat natursten och sprängsten. Intill och NÖ om husgrunden är en terrasskant ca 7 m lång (Ö–V).
10 m Ö om husgrundens nr 1 N gavel och något lägre är:
Nr 2). Hög, 9 m i diameter och 1 m hög. Kantkedja delvis synlig, 0,3 m hög, av 0,5–0,8 m långa stenar. I högens N kant en jordfast sten, ca 2 m lång, synlig del, 0,5–0,6 m hög synlig kant mot N. Intill och N om högen är 1 terrasskant, ca 15 m lång (NV–SÖ) och en 4 m lång vinkel (NÖ–SV). Terrasskanten är 0,6–0,8 m hög och har sten i nerkanten mot NÖ. Ca 8 m NÖ om denna är en 5 m lång terrasskant (NV–SÖ). Intill och V om högen är en rundad stensamling, en stensättning eller ett röjningsröse, 4 m i diameter och 0,2 m hög. 8 m V om detta är ett röjningsröse, ovalt, ca 8 m stort, av 0,35–1,2 m stora stenar. 5 m SV om högen är en plan yta, 10 m bred med en 25 m lång och 0,4 m hög terrasskant mot NV och en 15 m lång och 0,4 m hög terrasskant mot SV. På ytan ligger ett lågt röjningsröse eller en stensättning. Möjligen är den plana ytan densamma som husgrund nr 8.
I områdets S del, 12 m NÖ om åkerknä, intill och NÖ om trådstaket är:
Nr 3). Hög, oval, 8 x 6 m stor och 0,8 m hög. I ytan talrika 0,2–0,3 m stora stenar och högen i övrigt har intill 0,6 m stora stenar. I mitten en grop, 3 x 2 m (Ö–V), 0,5–0,6 m djup.
Intill och Ö om nr 3 är:
Nr 4). Hög, 9 m i diameter och 1 m hög. I ytan talrika 0,2–0,4 m stora stenar. Kantkedja åt Ö och N, 0,4–0,5 m hög, av 0,6–1 m långa klumpstenar. I mitten en grop, 1 m stor och 0,4 m djup.
NV om och intill nr 3 är:
Nr 5). Husgrundsterrass, ca 30 x 18 m (NV–SÖ), helt överväxt, blandskog. Grunden är ca 0,5–0,75 m hög och begränsad av 0,4–0,5 höga och 0,5–1 m långa klumpstenar. I SV och NÖ är en 0,5–1 m hög terrasskant. Grunden är försänkt i mitten, 0,4 m djup. I grundens NV ände är ett röjningsröse, rundat, 10 m i diameter och 0,4 m högt, av 0,2–0,5 m stora naturstenar.
25 m N om nr 4 är:
Nr 6). Hög, 12–13 m i diameter och 1,5 m hög. Överväxt av träd och buskar.
10 m NV om nr 6 är:
Nr 7). Husgrund, ca 15 x 7 m (NV–SÖ), 0,3–0,4 m hög, begränsad av 0,3–0,4 m höga och 0,5–1 m långa stenar. Ytan där husgrunden finns är stenröjd plan, och avgränsas av en terrasskant, svagt böjd, ca 30 m lång (NV–SÖ), 1–1,3 m hög i nerkant mot NÖ, med en del stenar nedanför. Röjningssten i ett rundat röse finns även V om, ovanför terrassen på moränkanten.
Ca 20 m S om nr 1:s SV hörn är:
Nr 8). Husgrund, ca 15 x 7 (N–S?).
Mellan högarna och husgrundsterrasserna finns ett 10-tal röjningsrösen, ovala eller rundade, 2–5 m i diameter och 0,4–0,6 m höga av stenar och block intill 2 m stora. Flera av rösena ligger i 2 parallella rader och bildar möjligen en fägata (NV–SÖ) mellan den största husgrunden (5) och största högen (6).

Ö om fornlämningen finns en fossil åker, 50 x 30 m (NÖ–SV) plan yta omgärdad av moränmark och med ett 0,5 m brett och 0,3 m djupt dike på NV och SV kanten. På moränkanten åt SV finns två röjningsrösen. Ytterligare ett röjningsröse finns i åkerns Ö kant, ett rundat röse, 4 m i diameter och 0,5 m högt, av 0,3–0,6 m stora stenar, mestadels natursten, enstaka skarpkantade. I mitten en rest sten, 0,3 x 0,4 m stor och 0,5 m hög, kan vara naturligt stående. Åkern öppnades omkring år 1800, och började växa igen på 1950-talet. Beväxt av 60-årig granskog.

Den stora husgrunden kallas "Kyrktomten".
Området kallas av ortsbefolkningen för Run(n)sta eller Rönnsta. Detta namn bekräftas av skriftliga källor, såsom Hälsinglands fornminnessällskap år 1865, Ekdahl 1827–1830 och i Rannsakningar efter antikviteter (1684) samt i O J Broman.

I Rannsakningarna: "En kyrkiogrundewall i Blästa och Runsta
wreter temmeligstor begynt men ey höger än en al:n".

Broman: "warandes i syd-osten wid thenna byn, then wälbelägna orten och namnkuniga tracten Runstad kallad ... Wid Runstad wretorne, på the ther warande täta stenar, äro mång teckn, prickar, strek och märcken til bokstafrar åt Helsingrunorna, uthuggen; Så at förmodel. har ther bodt någon Runoristare, hwar til jämwäl rudera af byggning finnas, och ortens namn än warhålet stadfäster".

Enligt Hälsinglands fornminnessällskap, 1865: ”Söder om Blästad by i den så kallade Runsta tägten visas tomtning till en kyrka, hvar af egentligen blott de fyra hörnen återstår 120 fot lång 59 fot bred. Såsom vid alla kyrktomtningar berättas hvad som om dagen byggdes nedrefs om natten”.