FLATÅS

FLATÅS - DEL AV JÄRNBROTT 58

Stadsdelsområdet Högsbo är beläget ca 3 kilometer sydöst om Göteborgs centrum. Området var tidigare en del av Västra Frölunda socken som inkorporerades i Göteborgs kommun 1945. I stadsdelsområdet, som inkluderar bland andra miljöerna Flatås, Högsbotorp, Högsbohöjd, och Kaverös bor drygt 16 000 personer. Bebyggelsen består till 97 procent av flerbostadshus. Nästan var tredje lägenhet är bostadsrätt. Flertalet av Högsbos bostäder uppfördes under 1950- och 1960-talens expansiva byggande. In- och utflyttning i Högsbo ligger under genomsnittet för Göteborg. Närheten både till Axel Dahlströms och till Frölunda Torg med sina serviceutbud har förmodligen bidragit till områdets attraktivitet.

Flatås är beläget i södra delen av Högsbo och sträcker sig över en yta på ca 55 ha. Miljön, som ligger på flack och lerig mark, begränsas i väster av en bergsrygg och i öster av Dag Hammarskjöldsleden. I norr dvs. i Högsbotorp ligger flerbostadsområden som uppfördes under 1950-talet och i söder ligger Järnbrott, också det utbyggt på 1950-talet.

1961, innan stadsplanen för Flatås utformades fungerade miljön som Göteborgs Luftvärnskårs förläggningsområde. Stadsplanen utformades av dåvarande stadsplanechef Koj Jonsson och Stig Wallin. År 1962 överlät Kungl. Maj:t området och dess befintliga byggnader till Göteborgs stad. Byggnaderna ingår idag i Högsbo sjukhemsområde som ligger i västra Flatås. De är uppförda av rött tegel i två till tre våningar, en del belägna i suterräng andra inte. Förutom luftvärnets kasernbyggnader ligger också en av de få kvarvarande gårdarna - Bua gårds mangårdsbyggnad från ca 1800 - på sjukhusområdet.

Flatås enhetliga bostadsbebyggelse uppfördes under åren 1962-64 och består av ett stort område med lamellhus i tre eller fyra våningar och med rymliga gårdar. Enligt beskrivningen av stadsplanen var den väsentliga principen för utformningen av bebyggelsen att "skapa gårdsrum som kan avstängas från all fordomstrafik genom att framkörning kan ske på husets gatusida till varje trapphusentré". Svenska Riksbyggen och HSB med sina egna arkitektkontor har byggt större delen av Flatås. Andra arkitekter som ritat stadsdelen var bl.a. Lund och Valentin, Nernst Hansson, Arne Branzell, Johannes Olivegren, m.fl.

Mitt i bostadsområdet ligger Flatås centrum som i stadsplanen avsågs rymma två snabbköp, en frisersalong och en bank, dessutom fruktaffär, tobaks-, färg- och blomsteraffär. Man tänkte sig också ett konditori och en manufaktur. Idag finns ett fåtal butiker kvar i bottenvåningen på bostadshuset vid det lilla torget och i affärshuset mitt emot ligger en ICA-affär. Vid centrat ligger en liten frikyrka som ritades av två Malmöarkitekter vid samma tidpunkt som bostadsbebyggelsen uppfördes. Apotek, bank och annan service finns att tillgå vid Axel Dahlströms eller Frölunda torg.

Källor:
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, del 2 (prel. 2000). Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth.
Jonsson, Koj och Stig Wallin Beskrivning av förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av stadsdelen Järnbrott, 1961
Översiktsplanen 99, Högsbo. Lokalt program, Stadsbyggnadskontoret Göteborg 1999
Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1960
Göteborg bygger Bostadskontoret, GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1969
Göteborg bygger GAKO och Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1971
Göteborgs utbyggnad, Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria en utgåva från Chalmers tekniska högskola, Utveckling och planering i industriregioner Rapport 3, 1977