EKSTA KYRKA

Kyrkogården
Eksta kyrkogård har idag en närmast kvadratisk utformning. År 1887 byggdes den ut mot söder, då en del av prästgårdens tomt togs i anspråk, och 1901 så skedde en utvidgning mot norr. Åren 1927-30 utvidgades kyrkogården betydlig åt öster. Platsen för den tidigare muren åt öster markeras nu av en rad planterad lindar. 1962 uppfördes ett bårhus, idag används det som förvaringsutrymme. Utanför kyrkogården längs med dess norra sträckning ligger sedan 1903 en materialbod av trä, vilken ersatte ett tidigare sockenmagasin, denna byggnad inrymmer idag bl. a. el-centralen.

Kyrkogården är nu omgiven av tämligen enhetlig kallmur, av kalksten huvudsakligen tillkommen under 1900-talet. I östra muren ingår 19 äldre gravhällar. Västra sträckningen uppfördes 1974-75 och ersatte ett äldre staket av bandjärn, tillkommen åren 1887 och 1901.

In till kyrkogården leder fyra ingångar, samtliga stängs med svartlackerade järngrindar. Ingången i väster stängs med dubbla järngrindar, flankerade av pelare i kalksten. I södra muren, mot prästgården, en enkel järngrind, i samma mur på gränsen mellan den äldre och den utvidgade kyrkogården en enkel järngrind. I norra muren finns en liknande enkel järngrind.

Från tre av grindarna leder gångstigar, belagda med grus, fram till kyrkan, från den fjärde grinden, den till prästgården leder en kalkstensgång. I övrigt är marken gräsbevuxen. Belysningen utgörs av lyktstolpar av metall med enkla glaskupor (2 st.).

Utmed muren har det planterats lövträd (ask, lind och lönn). På östra sidan om kyrkan står en rad lindar som markerar den tidigare östra muren. Utmed delar av södra muren står en plantering av högväxande buskar. Dessutom finns det planteringar av buxbom inne på kyrkogården.
På kyrkogården fanns (1996) 315 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
På kyrkogårdens sydöstra del finns sedan 1962 ett bårhus, numera använt som förvaringsutrymme. Av vitputsad betong, täckt med ett sadeltak med två lager falar. I väster en dubbelport av utvändigt tjärade bräder. I öster en ljusglugg och ett ventilationsfilter. Golvet är täckt med kalkstenshällar. På östra väggen ett väggfast altare, ovan vilken ett krucifix är placerat.

Precis utanför norra kyrkogårdsmuren står en materialbod vilken bl.a. innehåller kyrkans el-central.

Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet.
Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe.
På 1640-talet drabbades kyrkan av en förödande brand som skadade byggnaden svårt, varefter den reparerades nödtorftigt och försågs med nya inventarier som ersättning för de förstörda. 1736 reparerades kyrkan ånyo då bl.a. triumfbågen stöttades med en utvändig stödmur och en invändig träpelare. Samtidigt uppfördes en sakristia på norra sidan av koret.

Eksta socken på västra Gotlands kust omfattar även öarna Stora och Lilla Karlsö. Kyrkan är murad av kalksten och består av långhus med rakslutet korparti, västtorn och sakristia i öster. Ingångar finns i väster, via tornets bottenvåning, och mitt på sydfasaden. Det nuvarande långhusets västra hälft utgör ett romanskt långhus från 1200-talets början till vilket sannolikt hört ett smalare absidkor (rundade sockelstenar har bevarats). Det befintliga västtornet uppfördes senare under 1200-talet. Omkring år 1300 inleddes en aldrig fullföljd nybyggnad av kyrkan. Det gamla koret ersattes av ett nytt och högre med samma bredd som långhuset. Triumfbågsmuren och korets valv revs 1838-40, så att långhus och korparti förenades till ett enda rum. Korets murar sänktes så att kor och långhus kunde läggas under gemensamt yttertak. Den gotiska korportalen flyttades något åt väster och nya stora symmetriskt placerade fönster togs upp. Ny sakristia i öster uppfördes, varvid en äldre på korets nordsida raserades. Eksta kyrka är en av de få gotländska kyrkor som kraftigt förändrats efter medeltiden, exteriören har därför nyklassicistiska drag, men med tydliga medeltida inslag. Tornet har kvar sin för många gotlandskyrkor vanliga avslutning med hög spira som vilar på murade torngavlar i varje väderstreck och genombryts av intakta rundbågiga kolonnettförsedda ljudöppningar i två våningar. Fyra medeltida portaler har bevarats. De i det ursprungliga långhusets syd- och nordfasader, vilkas yttre omfattningar frilades 1947,och i västtornet är romanska.(Nordportalen har sannolikt flyttats från det äldsta koret vid korbygget på 1300-talet.) Den mitt på sydfasaden är gotisk och har en rik arkitektonisk flersprångig omfattning. Kyrkans interiör täcks av ett enkelt tunnvalv av trä och enkla släta väggar på vilka enstaka kalkmålningar från 1400-talet blottats. Den praktfulla predikstolen och altaruppsatsen inköptes 1840, men är tillverkade 1675. Samtidigt inköptes möjligen den glasmålningsruta från 1200-talets senare del som sitter i det runda fönstret i öster.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.