Fårö Kyrka

Fårö kyrka har idag följande utseende: Kyrkan består av torn, långhus och tvärskepp samt sakristia.
Ytterväggar och fasader

Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita, dock är hörnkedjor, fönsteromfattningar samt glugg- och fönstersmygar slätputsade. Socklarna på torn, tvärskepp och sakristia är spritputsade och avfärgade grå.

Tornhuv och yttertak
Den åttkantiga tornhuven är av barocktyp, av tjärat trä med plåtklädda takytor. Huvens stomme är uppförd av bilat virke, och den vilar på en träkonstruktion som går ända ner till tornets bottenvåning. Den kröns av en vitmålad spira, prydd av gulmålade plåtdetaljer (kula, tupp och stjärna). Tornets höjd till stjärnan är ca 36 m.

Yttertaken över långhuset, tvärskeppet och sakristian är täckta med enkupigt taktegel av 1700-talstyp. Långhusets norra takfall är dock sedan 1950-talets restaurering täckt med enkupigt Heby-tegel. Långhuset och tvärskeppet har branta sadeltak medan sakristian täcks av ett pulpettak i flykt med tvärskeppets östra takfall. Samtliga gavlar är utformade utan taksprång, s.k. gotlandsgavlar. Takstolarna består av bilade virken, med dubbla högben och två omgångar hanbjälkar. Tvärskeppets takkonstruktion har förstärkningar från 1960-talet i form av påspikade stödvirken, samt två olika stödbockar, vilka har till uppgift att avlasta partiet där långhusets och tvärskeppets valv möts. Avvattningsanordningar saknas på torn, långhus och tvärskepp (med undantag för några korta stumpar under ränndalarna mellan långhuset och tvärskeppet). Sakristian har hängränna och stuprör galvaniserad plåt. På tvärskeppets röstespetsar står två träkors av trä.

Tätningen mellan långhustaket och tornmurarna är gjord utan plåtbeslag. På långhusets östra del står en skorsten av huggen kalksten. Den saknar numera funktion.

Vattendäcket
Klockdäckets konstruktion är unik bland de gotländska medeltidskyrkorna och kan till sin form återgå på den ursprungliga anordningen i dessa. Däcket är utformat som en fyrkantig trätratt, vilken i jämförelse med övriga vattendäck har ovanligt starkt lutande sidor. Trattens utlopp leder till träränna klädd med stålplåt, vilken i sin tur mynnar i en glugg i den norra muren. Tratten är idag invändigt klädd med träfiberskivor och asfaltpapp. Tätning mot murarna är gjord med blyplåt.

Fönster
Fönstren har målade karmar och dubbelkopplade bågar av trä (kulör ljusgrå) med spröjsade ytterbågar. Tornets fönster åt väster är dock försedda med enkla glas. Fönsterbänkar av kalksten i kyrkorummets fönster (16 st.), dock har muröppningarna och fönstren i tvärskeppets gavelrösten (4 st.) plåtklädda solbänkar. Ljudgluggarna i tornet (4 st.) har solbänkarna täckta av enkupigt taktegel och är försedda med fågelskydd av fågelnät på träramar.

Portaler
Portalerna (3 st.) har omfattningar med sidor av huggen kalksten och putsade valvbågar i huggstensimitation. Portbladen är tillverkade av stående plank, utvändigt klädda med diagonalställd, profilerad panel. Utvändigt är de brunmålade medan karmarna har samma kulör som fönstren (ljust blågrå). Beslagen är svartmålade. Sakristians ingång utifrån i norra gaveln har dörrblad av stående bräder. Sakristivinden nås via en utvändig trätrappa. Framför sakristiingången finns en trappa av trä, och utanför den södra tvärskeppsportalen ligger en kort handikappramp av samma material.

Väggar och valv i kyrkorummet
Väggarna i kyrkorummet, sakristian och tornet är putsade med kalkbruk och avfärgade vita. Äldre fönster- och dörröppningar markeras genom ristningar i putsen. På långhusets södra vägg finns ett målat konsekrationskors och ett ristat d:o. Ovan altaruppsatsen finns en sol i form av en träskiva vilken omges av på väggen målade stålar, och ovan de båda dörrarna till sakristian är tempelgavlar målade målerier som rekonstruerats vid den senaste restaureringen.

Långhusets västra vägg under läktaren består av stående bräder, oljefärgsmålade vita. Långhuset täcks i likhet med tvärskeppet av ett reveterat tunnvalv av trä, fäst i takkonstruktionen. Vlaven är värmeisolerade med 120 mm tjocka mineralullsmattor.

Sakristian täcks av ett plant trätak, målat med limfärg, och tornrummet täcks av ett träbjälklag.

Golv, bjälklag, trappor
Golven i kyrkorummet och sakristian är belagda med oljebehandlade bräder. Tornrummet har golv av grå och röd öländsk kalksten. Uppgång i tornet via enkla trätrappor. Två träbjälklag i tornet, enkla landgångar av bräder på långhus- och tvärskeppsvindarna.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av altarbord av kalksten med altaruppsats av sandsten, altarring och predikstol av trä samt bänkinredning i slutna bänkkvarter och i långhusets västra del en orgelläktare. Under läktaren har inretts ett par mindre rum för bl.a. kyrkans el-central. Tornrummet är avskiljt från kyrkorummet med en trävägg med ett par spegeldörrar av trä.

Fårö kyrka hör till de kyrkor på Gotland som förändrats mest sedan medeltiden. Av den ursprungliga kyrkan på platsen, sannolikt uppförd i olika etapper på 1100-1300-talen, återstår tornet och långhusets långväggar. Utformningen av den medeltida kyrkans östparti är inte känt, men det kan eventuellt ha varit försett med ett torn.
I början av 1700-talet ändrades kyrkans östparti till att bli rakslutet, sannolikt tillkom även en sakristia på norra sidan. Årtalet 1723 kan möjligen knytas till denna förändring. 1751 höjdes tornets murar och den nuvarande tornhuven tillkom. Ursprungligen var den försedd med småtorn (toureller) i hörnen, vilka avlägsnades 1858. Detta år gjordes en omfattande ombyggnad av kyrkan genom att långhuset utvidgades åt öster och ett tvärskepp och en ny sakristia byggdes. Ett tredingstak med målningar av Magnus Möller från 1760-talet i långhuset ersattes av det nuvarande reveterade trätunnvalvet. En utvändig re¬staurering utfördes 1967-69 då fasaderna putslagades och avfärgades, takkonstruktionen över tvärskeppet förstärktes och sakristians tegeltak lades om. Övriga tegeltak lades om på tät bördning i början av 1950-talet. Vid 60-talsrestaureringen vidtogs även omfattande åtgärder invändigt i kyrkorummet såsom inläggning av nya trägolv, installation av elbelysning och elvärme, ombyggnad av bänkinredningen och inredning under läktaren.
De senaste restaureringarna
En yttre restaurering genomfördes 2000-2001 då bl.a. tegeltaken lades om, tornhuven och fasaderna sågs över, nytt åskledarsystem monterades och snickerierna i fönster och dörrar målades. Året därpå genomfördes en inre restaurering då trätunnvalven reveterades, putsades och avfärgades, de delar av tunnvalvet över långhuset som utgörs av återanvända bemålade bräder (från 1761) konserverades. Väggarna lagades, rengjordes och kalkades, rester av väggmåleri dokumenterades. Runt altaret återskapades ett dekormåleri från 1800-talet. Inventarierna rengjordes alternativt konserverades och omdisponerades. Värmeanläggningen kopplades till ett nytt styrsystem som regleras efter luftfuktighet och belysningen kompletterades.