MJÖLBY KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

SOCKNEN Mjölby, eller Mölloby kvarnverk, omnämns redan på 1200-talet och Mjölby förkommer även som självständig socken vid samma tid. Sörby socken, som även var en medeltida sockenbildning, var fram till 1791 annexförsamling till Mjölby. Församlingen var liten och sammanslogs med Mjölby socken. Sörbys kyrka, som var belägen vid byn Sörby sydväst om Mjölby, raserades 1791 och därefter användes Mjölby kyrka gemensamt. Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som ägts av släkten Ehrenkrona sedan mitten av 1700-talet. I kyrkligt avseende har socknen varit ett patronelt pastorat, som lydde under ägaren till Hulterstad. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Patronatsrätten upphörde 1921.

Socknens huvudnäring har varit jordbruk vid sidan om kvarnverksamheten som varit koncentrerad till Mjölby. Dagens Mjölby har växt fram ur den kvarnby som redan under medeltiden fanns vid fallen i Svartån. Invid vattendragen uppfördes ett stort antal kvarnar som tidigt tog emot spannmål från den omkringliggande landsbygden. Närheten till de stora skogarna i söder har även givit upphov till en livaktig trävaruindustri. Läget i den östgötska slättbygdens utkant och invid de viktiga kommunikationsvägarna har gett platsen dess roll som en viktig knutpunkt. Med järnvägarnas tillkomst 1873, linjerna Östra stambanan och sträckningen Mjölby-Hallsberg, inleddes ortens utveckling till en modern industriort. År 1900 fick Mjölby status som municipalsamhälle och 1920 stadsrättigheter.

KYRKOMILJÖN Kyrkan är centralt belägen i Mjölby utmed den gamla riksvägen, norr om Stora Torget och öster om Svartån med dess fragmentariskt bevarade bebyggelse från den tidigindustriella kvarnepoken. Stora Torget anlades först på 1940-talet med ett stadshus uppfört av en av Sveriges ledande arkitekter, Cyrillus Johansson.

År 1771 inträffade en ödesdiger brand då kyrkan, prästgården och hela kyrkbyn brann ner. En ny prästgård uppfördes 1793 vid Duvelund på betryggande avstånd från övrig bebyggelse.

År 1946 fick församlingen en ny prästgård i donation, belägen i kyrkans omedelbara närhet. Den uppfördes ursprungligen som privatbostad 1912. Församlingshemmet, som är beläget strax norr där om, invigdes 1959 och är ritat av Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås.