BÄCKEBO KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter beslut 15 maj 1834 om nybyggnad uppfördes Bäckebo kyrka 1842-44 av J D Berglund som ersättning för ett träkapell från 1685. Approberad ritning följdes ej. Församlingen föredrog en mer sedvanlig kyrka. Kyrkan invigdes den 1 augusti 1847 av kontraktsprost Aron von Sydow.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster. Torn i väster och sakristia mitt på nordväggen. Två ingångar, en genom tornet samt en mitt på sydsidan. Planen överensstämmer ej med nedan nämnda ritningar. Murarna, uppförda av kluven marksten, Är spritputsade och avfärgade i en svagt gråaktig ton med slätputs lister och omfattningar. Grovt putsad grå sockel. Tvåkupigt rött tegel på själva kyrkobyggnaden, galvaniserad plåt på kortaket samt kopparplåt på torntaket. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - En typisk nyklassicistisk kyrka med den i Kalmar stift sedvanliga mångkantiga lanterninen. Lanterninutformningen återgick ursprungligen närmast på Nils Isak Löfgrens båda ritningsförslag. Numera är den täckt med vitmålad plåt med svarta urtavlor i vartannat fält. Förutom förändringen av lanterninen samt takmaterialet tycks exteriören vara oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Delvis förändrad i och med att en läktarunderbyggnad med dominerande fönster in mot kyrkorummet tillkom 1958. Altaruppställningen och predikstolen är samtida med kyrkan. Altartavlan "Kristus bär sitt kors" är målad av Sven Gustaf Lindblom ca 1845. Predikstolen var ursprungligen placerad nästan mitt på nordväggen med direktuppgång från sakristian. Ljudtaket är i senare tid förstorat. Bänkinredningen härstammar delvis från kyrkans byggnadstid, sittbänkarna är dock moderniserade. Orgeln byggd 1848 av Johannes Magnusson från Lemmhult med fasad ritad av Ludvig Hawerman. Läktarbarriären är förmodligen delvis ursprunglig, det utskjutande mittpartiet kan emellertid ha tillkommit senare. Det laserade takvalvet tillkom vid 1958 års renovering.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Allmän karaktär
Bäckebo kyrkogård ligger främst söder och sydost om kyrkan. De äldre delarna av
kyrkogården, kvarter 2 och 3 söder om kyrkan och kvarter 1 norr om kyrkan, bildar en
rektangel. I sydost ligger kvarter 4 och 5 som stod klara 1952. Gränsen mellan den äldre och
den yngre delen är markerad med en stenkant. Den består av en ca 30 cm hög kant av huggen
sten. Längst i söder ersätts stenkanten av en häck av liguster. Gränsen markeras ytterligare av
en rad äldre lönnar. Den äldre delen av kyrkogården utgörs idag av en öppen yta utan
planterade träd eller häckar. De mest påkostade gravvårdarna är dels placerade utmed
kyrkogårdsmuren och dels utmed gångsystemet. I mitten av kvarter 2 och 3 finns rester av
linjegravsområden. Den yngre delen av kyrkogården är lummigare med planterade träd och
rygghäckar. Gravvårdarna är lägre vilket ger området en enhetligt låg profil.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas i samtliga väderstreck av stödmur av varierande höjd. Muren i
sydväst, södra delen av gamla kyrkogården samt i nordost är kallmurade av natursten medan
de övriga delar är kallmurade av kvaderhuggen sten.

Ingångar
I norr: Två ingångar rakt norr om kyrkan med stolpar av granit och svartmålade
smidesgrindar. Ytterligare en ingång finns i norra delen av den nya kyrkogårdsdelen. Även
här finns portstolpar av granit och svartmålade smidesgrindar med modernare utformning än
de båda tidigare nämnda.
I väster: I anslutning till kyrkans västra ingång. Granitstolpar och svartmålade smidesgrindar.
I öster: Öppning i muren vid byggnad som rymmer vaktmästeri. Grind saknas.
I sydost: Används för transporter till och från förråd och komposter. Portstolpar av granit.
Grind saknas.

Vegetation
Trädkrans: Runt hela kyrkogården utom en mindre sträcka i sydost. Lönn, lind och ask
dominerar men här finns även kastanj och oxel.
Övrigt: Mellan kvarter 3 och fyra står en rad äldre lönnar. I kvarter 4 och 5 finns häckar av
liguster och tuja. I kvarter 5 är lindar planterade utmed gången i nord-sydlig riktning. I kvarter
4 är en rad björkar planterade. Vid enskilda gravplaster förekommer städsegröna växter såsom
buxbom, murgröna och barrbuskar.

Gångsystem
Grusbelagda gångar i rätvinkligt nät från norr-söder och öster-väster. Gångarna fungerar dels
som gränser mellan olika gravkvarter men dels delar de upp gravkvarteren på den äldre delen
av kyrkogården i olika ytor.

Gravvårdstyper
Intrycket av gravvårdarna på kyrkogården domineras av de höga stående gravvårdarna. Dessa
gravvårdar är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Stilen är en blandning av
influenser där nationalromantiska och klassicistiska drag är de mest utmärkande. Majoriteten
av gravvårdarna på Bäckebo kyrkogård är dock låga rektangulära gravvårdar som
förekommer från 1830-talet och fram till idag. Här finns t.ex. gravvårdar med klassicerande
stildrag som knyter an till antikens tempel men också små, enkla linjegravvårdar och låga
rektangulära gravvårdar med sparsam dekor från 1970- och 80-talen. Stenmaterialet är
framföra allt grå och svart granit men även röd förekommer. Här finns också gravvårdar av
marmor, sandsten, gjutjärn och trä samt gravkullar täckta av murgröna. Några gravplatser med
grusbeläggning och ibland också omgärdningar av olika slag finns kvar.

Minneslund
Bäckebo kyrkogård saknar minneslund. De församlingsbor som önskar gravsättas i
minneslund hänvisas till Nybro kyrkogård.

Byggnader
I vinkeln öster om kvarter 1 och norr om kvarter 4 finns en byggnad som rymmer vaktmästeri,
förråd och verkstad. Bygganden har liggande träpanel målad i blått, gjuten betongsockel och
tak av tegel.
Utanför sydöstra hörnet av kyrkogårdsmuren ligger en mindre rödfärgad förrådsbyggnad av
trä.

Övrigt
I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en uppställningsplats för gravvårdar som tagits bort. De är
uppställda på en grusbelagd yta och omgärdas i norr och väster av en tujahäck. Här finns bl.a.
ett sandstenskors från 1856 samt en sandstensvård med uthuggen murgrönsdekor och platta av
kalksten. En bit av denna gravvård är avslagen.

Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning
Kvarter 1
Allmän karaktär
Kvarter 1 är beläget norr om kyrkan. Här finns två gångar i nord-sydlig riktning som går från i
kyrkogårdens ingångar fram till kyrkan och vidare till områdena söder om kyrkan. Dessa båda
gångar binds samman av två gångar i öst-västlig riktning. Gravvårdarna är placerade utmed
kyrkogårdsmuren samt i den rektangulära yta som bildas innanför gångarna. Samtliga
gravvårdar är placerade i fristående rader. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster
eller väster men ett mindre antal utmed den norra kyrkogårdsmuren är vända mot söder. Den
äldsta gravvården i kvarteret är från 1906 och den yngsta från 2005. Kvarteret har brukats
kontinuerligt under hela 1900-talet. Det går inte att urskilja någon tidsperiod som dominerar.
Att ange den dödes yrkestitel är mycket vanligt i kvarteret. De vanligaste är hemmansägare,
lantbrukare, köpman, skräddarmästare, nämndeman, och lärarinna. Därutöver finns t.ex. titlar
som virkeshandlare, riksdagsman, skulptör, husar, orgeltrampare och undantagsman. På
majoriteten av gravvårdarna är den dödes hemort angiven.

Gravvårdstyper
Kvarteret har brukats kontinuerligt under hela 1900-talet och gravvårdarna utgör därför en
blandning av de olika typer som varit vanliga under denna period. Här finns höga stående
gravvårdar från 1900-talets första decennier och låga stående gravvårdarna är av den typ som
förekommer från 1930-talet. Här skiftar utformning och dekor mellan olika decennier. De
äldsta av dessa gravvårdar har stildrag som knyter an till antikens tempel medan gravvårdar
av yngre datum har en enklare dekor. Majoriteten av gravvårdarna är stående men liggande
gravvårdar förekommer. Materialet är främst grå och svart granit, men även röd förekommer.
Två gravvårdar har kvar sina omgärdningar. Den ena är en grusbelagd gravplats i kvarterets
östra del. Den omgärdas av stenpollare och kätting. I vart och ett av gravplatsens hörn är
buxbomsbuskar planterade. Mitt i kvarteret finns en gravplats insådd med gräs som har kvar
sin stenram. I närheten av denna gravplats finns två gravvårdar i form av urnor av sten som
placerats på pelare av sten samt en ovanlig gravvård med en skulptur av två händer på en
pelare av sten.
Övrigt
På gräsmattan mellan sakristian och långhuset är tre gjutjärnskors uppställda. De är från 1861,
1873 och 1887

Kvarter 2 och 3
Allmän karaktär
De båda kvarteren ligger söder om kyrkan och utgör den äldsta delen av Bäckebo kyrkogård.
Tre grusgångar går i nord-sydlig riktning och två i öst-västlig. Samtliga är belagda med grus.
Gravplatserna är placerade utmed kyrkogårdsmuren i väster och söder, utmed den gamla
kyrkogårdsgränsen i öster samt inom de ytor som bildas mellan gångarna. Kvarteren är
insådda med gräs med undantag av ett mindre antal gravplatser som är belagda med grus.
Gränsen mellan kvarter 2 och 3 går i linje med den gång i nord-sydlig riktning som går från
kyrkans södra ingång. I norra delen av denna gång finns ett trappsteg av huggen granit.
Samtliga gravvårdar är vända mot öster eller väster beroende på gravplatsens placering i
förhållande till gångsystemet. Ett mindre antal gravvårdar i sydöstra delen av kvarter 3 är
vända mot norr. Mitt i båda kvarteren finns rester av linjegravsområden. Bäst bevarad är
linjen i kvarter 3 där det går att följa hur den växte fram under slutet av 1930-talet fram till
mitten av 1940-talet. Därefter flyttar linjen över till kvarter 2. nya gravsättningar har dock
tillkommit i den gamla linjen. I kvarter 2 finns kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård som
står på sin ursprungsplats. Den är från 1856. Den äldsta gravvården i kvarter 3 är från 1885.
De yngsta gravvårdarna är från 2000-talet. Båda kvarteren har brukats kontinuerligt och ingen
tidsperiod utmärker sig som mer dominerande när det gäller antalet gravvårdar. Delar av
kvarteren har brukats för begravningar på allmänna linjen. En hel del gravvårdar har försetts
med den dödes yrkestitel. Vanligast förekommande är hemmansägare, lantbrukare,
nämndeman, kyrkvärd, ålderman, byggmästare, och handlanden. Därutöver finns t.ex. titlar
som kommissionslantmätare, studierektor, änka, kantor, författare, soldat och den ovanliga
titeln vargskytt. Den dödes hemort är angiven på majoriteten av gravvårdarna.

Gravvårdstyper
Kvarteren rymmer en stor variation av gravvårdar och gravplatsomgärdningar. Allt från
linjegravsområdenas låga, enkla gravvårdar till höga, stående gravvårdar med grusbeläggning
och omgärdning. Materialen är företrädesvis grå och svart granit men även röd förekommer.
Ett mindre antal gravvårdar är liggande. 25 gravplatser är belagda med grus. Av dessa
omgärdas 14 av stenram, två av buxbomshäckar och två av stenpollare och kätting. Övriga
saknar omgärdning. Linjegravvårdarna är mindre och har en för tiden typisk utformning. De
är vanligen av svart granit med polerad dekor. Tre gravplatser markeras av gravkullar med
murgröna. Vid en av dessa finns också ett kors av granit. Kvarteren rymmer flera gravvårdar

med ovanlig form eller av andra material än granit. I sydvästra delen av kvarter 2 finns två
gjutjärnskors varav det ena är från 1872 och det andra, som är försett med en platta av glas, är
från 1982. I deras närhet står också en gjutjärnsurna på en sockel av sten. I östra delen av
kvarter 2 står en marmorvård med nygotiska drag från 1875. I kvarter 3 finns ett modernt
marmorkors samt ett vitmålat träkors i södra delen av kvarteret. Därutöver finns gravvårdar
formade som en stubbe, en urna och några exempel på smala obelisker av röd granit huggna i
ett stycke.

Övrigt
I kvarter 3 finns en gravsten över bonden och vargskytten Carl Persson i Bråna död 1903.
Tillsamman med sina tre bröder ägnade han sig åt vargjakt. Han ska ha skjutit traktens sista
varg 1863. Gravvården tillkom efter en insamling bland Carl Perssons släktingar och är
troligen av yngre datum.
Marmorvården med nygotiska drag som står i östra delen av kvarter 2 ska enligt uppgift vara
placerad på den plats där altaret i det gamla kapellet stod.

Kvarter 4 och 5
Allmän karaktär
Kvarter 4 och 5 är belägna öster om kvarter 3. Gränsen mellan kvarter 3 och 4 markeras av
rester av den gamla kyrkogårdsmuren och trädkransen. I öster avgränsas kvarter 5 av
kyrkogårdsmuren. Gränsen mellan kvarter 4 och 5 utgörs av en grusgång i nord-sydlig
riktning. I norra delen leder en gång in till kvarter två. Ytterligare en gång finns i södra delen
av kvarter 5. Den leder till komposter och förråd utanför kyrkogården i sydost. I de båda
kvarteren är lindar planterade vilka ingår i kyrkogårdens trädkrans. Lindar är också planterade
utmed gången i nord-sydlig riktning. En rad björkar delar kvarter 4 i en nordlig och en sydlig
del. Björkarna bidrar till att skapa en rumskänsla i anslutning till en iordningställd plats för
friluftsgudstjänster. Här finns ett kors av trä och ett altare av träbjälkar med skiva av kalksten.
Gravplatserna i anslutning till denna plats är avsedda för urnsättningar. Majoriteten av
gravvårdarna är ryggställda och vända mot öster eller väster. Mellan raderna är häckar
planterade. Ett mindre antal gravvårdar i kvarterens sydligaste del är vända mot norr eller
söder. Dessa gravvårdar är ryggställda mot häckar av liguster eller tuja. Tujahäck omger
också en plats för sekundärt uppställda gravvårdar i sydöstra hörnet av kvarter 5. Träden och
häckarna skapar en lummigare begravningsplats än den övriga kyrkogården. Lediga
gravplatser finns i båda kvarteren men i synnerhet i kvarter 5. Få titlar finns på gravvårdarna i
kvarteren. De som finns är hemmansägare, folkskollärare, distriktssköterska, smedmästare,
inspektör samt i kvarter 5 byggmästare. Den dödes hemort anges på majoriteten av
gravvårdarna.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter 4 och 5 är låga, stående gravvårdar typiska för perioden från 1950 och
framåt. Materialet är framförallt grå granit men även svart och röd förekommer. Ett mindre
antal gravvårdar är tillverkade av andra material. I kvarter 4 finns två gravvvårdar av marmor
varav den ena är i form av ett kors. Dessutom finns också ett modernt träkors. Även i kvarter
5 finns ett marmorkors samt två träkors. Ett av dessa har försetts med träsniderier. Enligt
uppgift ska det ha tillverkats av den lokale bildhuggaren Henning Rosenlund, tidigare anställd
på Sandslätts möbelfabrik.

När den första kyrkogården i Bäckebo socken anlades är inte känt. I kyrkoböckerna för Åby
socken står 1654 antecknat att capellförsamlingen fordom hade sin gravplats på kyrkogården
vid Åby kyrka. Det tyder på att en kyrkogård har funnits i Bäckebo åtminstone sedan tidigt
1600-tal. Hur denna kyrkogård var utformad vet vi idag ingenting om. Det gamla kapellet ska
ha legat ca 50 meter söder om dagens kyrka. Idag står en marmorgravvård i kvarter 2 som
enligt uppgift ska stå på platsen för kapellets altare. Den äldsta kyrkogården bör ha legat söder
om kapellet.
År 1844 stod den nya kyrkan i Bäckebo klar. Då påbörjades arbete med att iordningställa en
ny kyrkogård. På Kalmar läns museum finns en samling av äldre handlingar, avskrifter,
tidningsklipp och fotografier som skänkts till museet av doktor Kurt Bergström från
Grönskåra. Bäckebo socken är en av de socknar som Kurt Bergström var särskilt intresserad
av. I detta material finns några notiser om kyrkogårdens äldsta tid. I en kungörelse från den 18
oktober 1846 uppmanades de sockenbor som inte hade slutfört sina delar av den nya
ringmuren att göra så. Samma vecka som kungörelsen utfärdades skulle portar och staket
sättas på plats och därefter kommer det inte att vara tillåtet att köra på kyrkogården. Året
därpå ålades de som inte betalat sin del till sammanskottet för kyrkogårdens stängsel att göra
så. Varje helt mantla skulle betala 8 riksdaler riksgäld och därefter i en fallande skala
beroende på hemmanets mantal. Den som inte gjorde detta hotades med att bli lagsökt.
Slutligen kungjordes det 1848 att kyrkogården var klar och skulle invigas på annandag påsk.
År 1882 utfördes någon form av arbete på kyrkogården. Då uppmanades ett antal namngivna
torpare och två skomakare i Balebo att infinna sig på kyrkogården för att slutföra
planteringsarbeten. Vad som planterades är inte känt. I norr finns två ingångar till kyrkan med
grindstolpar av sten och smidesgrindar. På stolparna vid den västra av dessa finns årtalet 1889
inskrivet. Detta år ska en utvidgning av kyrkogården ha utförts som omfattade kvarter 1.
Arbete utfördes som nödhjälpsarbete.
I Kalmar läns museums samlingar finns några bilder som visar Bäckebo kyrka och delar av
kyrkogården vid olika tidpunkter. De äldsta bilderna är tyvärr odaterade. Kyrkogårdens
utseende och bildernas kvalité tyder dock på att de bör vara tagna i början av 1900-talet. De
visar kyrkan från söder och delar av kvarteren 2 och 3. Bilderna visar att det vid den här tiden
endast stod ett fåtal gravvårdar i de båda kvarteren. Flertalet av gravvårdarna på bilden
förefaller vara av trä. Att området brukas framgår dock av att det syns flera gravkullar. I
synnerhet på den ena av bilderna som är tagen på vintern framgår detta tydligt. Den ringa
växtlighet och de få gravvårdarna ger platsen ett lite ödsligt intryck. I en beskrivning av
kyrkogården från 1919 skriver dock kantor Rudolf Svensson att kyrkogården är ovanligt väl
underhållen och vacker samt att gravvårdarna vårdas med största pietet. Enligt kantorn skulle
det finnas ca 100 gravvårdar av sten.
Den första kända daterade bilden som finns i arkiven är från 1928. Den är tagen från sydväst
och visar stora delar av kvarter 2. Bilden visar att det vid den här tiden fanns flera gravvårdar i
kvarteret och många av dem omgärdades av låga häckar. Mitt i kvarteret, troligen utmed
gången som leder fram till kyrkans södra ingång, stod en gran. Ytterligare en bild finns från
1934. Den visar kvarter 3 från sydost och även här hade det nu blivit tätare mellan
gravvårdarna.
Under åren 1939-1943 upprättade distriktslantmätare Erik Stigman en karta över Bäckebo
kyrkogård. På denna redovisades dels hur kyrkogården såg ut vid denna tid, dels hur man
tänkte sig en justering av kvarteren för att vinna plats. Dessutom visades en planerad
utvidgning. Utvidgningen motsvarar idag kvarter 4. På kartan redovisades också trädbeståndet
och vilka nyplanteringar man tänkte sig. Träden redovisades med kartecken av olika färger. I
arbetet med den här historiken har endast en svartvit karta funnits att tillgå varför det inte går
att säga vilka sorters träd som redan fanns på platsen. Det förefaller dock som att man tänkte
sig att plantera Sibirisk silvergran, pyramidalmar och hängbjörkar. I kvarteren 2 och 3 fanns
sedan tidigare plats för linjegravar. Raderna med linjegravar skulle enligt förslaget rätas upp.
Man tänkte sig också linjegravar i norra delen av kvarter 4 men dessa kom istället att
användas som köpegravplatser. I sydvästra delen av kvarter 2 reserverades platser för urnor
liksom i södra delen av kvarter 4. Detta kom bara att genomföras i kvarter 4. I norra delen av
kvarter 3 avsattes en rad enkom för barngravar vilket dock inte genomfördes. Nya häckar av
liguster eller oxel samt idegran skulle planteras. Den stödmur som avgränsade kyrkogården i
öster skulle tas bort och nya murar skulle byggas i norr, söder och i öster. Tanken var att
återanvända stenen från den gamla muren. På den nya delen skulle en meterhög mur byggas
mellan den norra och södra delen av området d.v.s. mellan allmänna gravar och köpegravar.
Detta förefaller inte heller ha gjorts men en rad med björkar i öst-västlig riktning planterades
för att markerar mitten av kvarteret. I sydvästra delen av kvarter 4 reserverades en hörna för
flyttade gravvårdar. Dessa hade tidigare placerats mot kyrkogårdens stödmur.
Av okänd anledning blev arbetet med kyrkogårdsutvidgningen fördröjt. År 1947 verkar
arbetet ha återupptagits. Från detta år finns en kompletterande bilaga till beskrivningen från
1943. En del beräkningar hade justerats och det förefaller som att man nu avsåg att låta
utvidgningen omfatta den del av kyrkogården som idag kallas kvarter 5. På två flygfotografier
tagna 1950 kan man se att arbetet har påbörjats. Muren och ingången i norr är klar liksom
gången i nord-sydlig riktning. Kyrkogården invigdes 1952 av biskop Elis Malmeström. På
fotografierna ser man också kvarteren 1, 2 och 3. Samtliga köpegravar som är synliga på
bilden var vid den här tiden belagda med grus. Hela den gamla kyrkogården omgavs av en
trädkrans. Enligt uppgift ska enstaka gravar ha såtts in med grus från 1960-talet men flertalet
såddes in efter 1981. I samband med detta togs också gravplatsernas omgärdningar bort. Idag
finns endast ett mindre antal grusgravar kvar och flertalet av dessa har kvar sin omgärdning.
År 2002 togs tre tujahäckar bort i kvarter 5. I denna del av kvarter 5 har ännu ingen
gravsättning gjorts.