Konstpedagogisk fördjupning
Egron Sellif Lundgren (18151875, svensk)
Sångstunden
På bilden ser vi en kvinna som sitter med ett stränginstrument, en mandolin, i knät. Bredvid henne sitter ett barn med ett vitt pappersblad i handen. Barnets blick är riktad mot bladet. Av den öppna munnen förstår vi att barnet sjunger. Medan kvinnans vänstra hand håller om instrumentets greppbräda, knäpper högerhandens fingrar på dess strängar. Kvinnans blick är bortvänd, som om hon lyssnar till det som klingar. Det som vi inte hör, men får föreställa oss. Fastän bilden är målad på 1800-talet, så är deras kläder av mera ålderdomligt snitt. Sångstunden heter målningen och den är gjord i akvarell.
Egron Lundgren omnämns som den svenska akvarellkonstens fader. Det var på resor i Italien, Spanien och Indien som han på allvar började använda akvarellen. I Indien hade han uppdraget att dokumentera Sepoyupproret som skakade det brittiska imperiet och dessa bilder blev han mycket känd för. Från 1853 var han bosatt och verksam i London, även om han fortsatte att göra resor runt om i världen. Han var flitigt anlitad som porträttmålare och utvecklade med tiden en snabb, upplöst akvarellteknik i rena, klara färger och lätt penselföring. Hans akvarellkonst har bland annat varit förebild för en konstnär som Anders Zorn (18601920), som inledde sin konstnärsbana som akvarellmålare och som själv utvecklades till en virtuos. 1864 invaldes Egron Lundgren i Society of painters in watercolours.
Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020
Birgitta Åhlund /Bohusläns museum