HAMMARBY KYRKA

Den nuvarande kyrkan föregicks sannolikt av en träkyrka. Omkring 1200 eller något senare, uppfördes Hammarby kyrkas långhus med tillhörande lägre och smalare kor. Under 1300-talet revs koret och kyrkan förlängdes med en travé åt öster. Ett nytt och bredare kor byggdes till. Samtidigt tillfogades en sakristia i norr. Norrväggen mot sakristian uppfördes som en relativt tunn mur av tegel. Under 1400-talet tillkom ett vapenhus och långhuset försågs med valv. 1678 rasade korvalvet och långhusets östligaste valv, varpå de ersattes med kryssvalv med halvstenstegel. Samtidigt höjdes det östra gavelröstet till samma höjd som kyrkan i övrigt. Under 1700-talet genomfördes en rad mindre förändringar av kyrkobyggnaden som gav den ett mer tidsenligt utseende. Unikt är kyrkorummets avsaknad av fönster mot norr.

Hammarby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Förleden hammar i sockennamnet Hammarby, är i Uppland ett dialektalt ord och betyder stenig backe och liknande. Vid sjön Fysingens södra del, norr om Hammarby kyrka, har ett stort antal runristningar återfunnits. De vittnar om människans aktivitet redan under forntiden. En av dessa runristningar, ingår i den förhistoriska väg som belagts från Hammarby och norrut genom Skånela socken. Hammarby socken omnämns första gången 1291, men kyrkan började uppföras redan omkring 1200.

Under 1600-talet grundades tretton säterier i Upplands Väsby, varav huvuddelen i Hammarby och Ed. Hammarby socken dominerades främst av herrgårdarna Stora Väsby, Lövsta och Torsåker. Socknens östra del däremot, karaktäriserades av skogsbygd med ensamgårdar och småbyar. 1809 grundades Löwenströmska sjukhuset strax nordväst om Hammarby kyrka. Sedan sjukhuset blev länslasarett 1876, har det byggts ut i flera etapper.

Hammarby och Fresta utgjorde tidigare ett pastorat. De tre medeltida socknarna Ed, Hammarby och Fresta förenades till en storkommun 1952. De tre socknarna tillhörde Uppsala ärkestift till dess Stockholms stift bildades 1942. Hammarby kyrka har under de senaste åren framförallt använts som förrättningskyrka sedan Vilunda kyrka uppfördes i Väsby Centrum 1975.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Ahlstrand, J T, Arkitekturtermer, Lund 1976
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 12501350, Uppsala 1987
Bratt, P, m fl, Upplands Väsby. Kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Henschen, I, och Tuulse, A, Sveriges kyrkor, vol 72, Vallentuna härad, västra delen, Stockholm 1954
Karlsson, A M, Kyrkorna i Hammarby. Upplands kyrkor 198, Katrineholm 1986
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Wallström, E, Hammarby kyrka. Antikvarisk kontroll, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Stockholms läns museum, Rapport 2004:15.

Vapenhusets tegelvalv är sexdelat med helstensribbor. Ingången vidgades 1870-71 samt 1936. I samband med senaste utvidgningen kläddes porten med kopparplåt. In till sakristian leder tre granitsteg, då golvnivån ligger lägre än den utvändiga marknivån. Under 1980-talet har vapenhusets entré försetts med ett vindfång av glas. Även dörröppningen mot kyrkorummet vidgades 1870-71. Dubbeldörrarna härrör från samma tid.

Långhuset täcks av två kryssvalv i treklöverformat profiltegel med kryss av halvstenstegel i hjässan. Långhusets östligaste valv, samt valvet över koret återuppbyggdes efter ett ras 1678. Golven är sedan 1930-talet belagda med framtagna gravhällar, samt sandstensplattor och tegel. Vid samma renovering höjdes korgolvet Och i samband med en invändig upprustning 1994-95 byggdes det ut. I korets nordvägg finns en piscina bevarad, som används för sköljning av kärl, överblivet nattvardsvin samt dopvatten.

Under 1700-talet genomfördes flera restaureringar av kyrkans interiör som skulle ge den ett mer tidsenligt utseende, med klassicistiska förtecken. Så försågs kyrkan 1704 med en ny altaruppsats, skuren av Caspar Schröder (död 1710), lärjunge till N Tessin d y och B Precht och en av den karolinska tidens främsta bildhuggare. Altaruppsatsen består av en nisch med en Kristusskulptur, som håller ett kors i höger hand. Nischen omges av ett ramverk, täckt av en segmentbåge. Det grönmarmorerade ramverket dekoreras av en kartusch och duvan, som symbol för Den helige Ande och kröns av två keruber samt en strålkrans. På vardera sidan om Kristusskulpturen står en ängel. Altaruppsatsen donerades av Charles De Geer, ägare till Stora Väsby herrgård i Hammarby socken. Samma man medverkade även till Fresta och Eds kyrkors restaureringar. Altarringen är dekorerad med fyllningar och ramverk. Altaret är uppfört av murat tegel.

Under 1770-talet uppfördes orgelläktaren, som dock förändrats och byggts om något under senare tid. Bland annat har de dekorativa överstyckena avlägsnats och återfinns numera på textilskåpen i sakristian. Barriären dekoreras av ramverk med marmorerade fyllningar och längs dess nedre del löper en tandsnittslist. På läktaren står en orgel med fasad tillkommen 1995 efter ett förslag av Ulf Oldaeus. Orgelverket är tillverkat av Johannes Menzel Orgelbyggeri i Härnösand, och har 20 stämmor.

Predikstolen av bildhuggaren Andreas Heysing är från1696 och befinner sig ännu på sin ursprungliga plats vid södra korväggen. Korgen är rikt dekorerad med bl a förgyllda bladornament i ramverk. Även ljudtaket är försett med rik dekor. Predikstolen har ännu dörren bevarad. Dörren flankeras av två pilastrar och omramas upptill av ett överstycke. Liksom altaruppsatsen donerades predikstolen av Charles De Geer. Hans insats symboliseras genom det De Geerska vapnet under bokpulpeten och på ljudtakets norra sida.

Kyrkans sista stora renovering genomfördes under ledning av arkitekt Erik Fant, 1936. Under denna tid tillkom den slutna bänkinredningen, som nu står på vardera sidan om mittgången, likaså panelen längs långhusets väggar. Erik Fant lät även kalka över schablonmålningarna från 1800-talets slut.

Inventarier
På nordväggen hänger kyrkans medeltida altarskåp, tillverkat i Sverige av en från Lübeck invandrad mästare på 1460-talet. Skåpet är tillverkat i ek och består av corpus med två flyglar. I samband med att den nya altaruppsatsen uppfördes flyttades altarskåpet. Av kyrkans medeltida dopfunt finns endast skaft och vulst bevarad. Den nuvarande cuppan tillverkades i samband med renoveringen 1936. På norra väggen på orgelläktaren hänger en Kristustorso, en rest av ett triumfkrucifix från tidigt 1200-tal.

I kyrkorummet finns tre begravningsvapen. I koret hänger vapen över Åke Carlsson Månesköld samt Ertman Silversparre och i långhuset finns ett vapen över Jacob Nordencreutz.

Kyrkan äger bl a kalk och patén som härstammar från 1300-talet, om än omgjorda under senare tid. Till det äldre kyrksilvret hör även en vinkanna från 1720-talet och en brudkrona från 1780. Kyrkans äldsta bevarade mässhake är tillverkad av röd sidenbrokad under 1600-talet. En svart mässhake med broderi i silver är från 1700-talet samt ytterligare en svart mässhake från 1800-talet.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Hammarby kyrka är uppförd av gråsten och har formen av en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti och rakt avslutad altarvägg. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med sakristia i norr och vapenhus i söder.

Kyrkan har spritputsade fasader med slätstrukna fönster och dörromfattningar. Åt söder är fönstren sedan 1770-talet höga och rundbågiga . Även de östra och västra fönstren förstorades under 1700-talet då också östgavelns rundblindering försågs med fönster. Dessa tre fönsteröppningar är dock igenmurade sedan renoveringen 1936. Hammarby kyrka tillhör det fåtal kyrkor som aldrig har fått norra sidan genombruten av fönsteröppningar. Den norra fasaden har bevarat sin medeltida och slutna karaktär.

Kyrkan täcks av ett brant sadeltak, belagt med spån. Takstolen byggdes om 1680.