Etikett

Föremålet ingår i en etikettsamling skänkt till Bohusläns museum av John Andersson (f. 1920), mångårig medarbetare på Utsiktens Bryggeri (1854 1961) i Uddevalla. I gåvan ingår också fotografier och arkivhandlingar rörande bryggeriet.

Givaren berättar för Bohusläns museum i samband med insamlingen:
John började sin anställning på utsiktens Bryggeri 1955. Då fanns där 32 personer anställda.

Sorter och extrakt
Utsiktens Bryggeri tillverkade många olika sorters öl och dricka genom åren. Champis kom 1918, Pommac 1919. Ramona var en pommac-kopia. I Norrland dracks en variant av dessa, Trocadero och när Pripps ville sluta leverera denna sort lär det ha blivit uppror i Norrland.
Extrakten tillverkades av speciella essensfabriker. En av fabrikerna hette Saturnus. Essenstillverkarna levererade även receptblad till bryggerierna.
På Utsiktens bryggeri fanns en speciell avdelning, laboratoriet, där recepten provades. Hon som förestod laboratoriet hette Elsa Johansson. Men samma recept kunde ge olika smak beroende på vattnets kvalitet på de olika bryggerierna.

Etiketter
Etiketterna tillverkades centralt bl.a. av Skånska Litografiska och Jönköpings Litografiska. De såg likadana ut med plats för påtryck av det lokala bryggeriets namn. Även kända konstnärer har gjort etiketter åt bryggerierna, bl.a. Carl Wilhelmson. Fram till 1940-talet handklistrades etiketterna. Det var essenstillverkarna som var beställare av etiketterna. Utseendet betydde mycket för försäljningsframgången.
Några etiketter som var speciella är de med Musse Pigg-motiv med smaken Skogsbär. Det tillverkades en hel liten serie om sex stycken som är numrerad. Musse Pigg var då ny som serie- och filmfigur och blev genast populär.

Arbetsvillkor
Det var en väldig hierarki på fabriken; disponenten, förmän, tjänstemän och arbetare. Bland arbetarna i fabriken var det arbetsrotation hela tiden, varje timme. I löneliggarna omnämns männen med sitt efternamn och kvinnorna med sitt förnamn.

Några av arbetena på bryggeriet var att plocka glas, syna flaskor och sköta rengörning i sköljmaskinen. När tomflaskorna kom tillbaka till fabriken gällde det att först sortera de som var bruna från dem som var av klarglas. Man skar sig ofta på trasiga flaskhalsar eftersom man stoppade i fingrarna i flaskhalsarna när de skulle lyftas upp ur backarna.

Personalen på utsiktens Bryggeri fick lov att ta med sig tre flaskor öl eller läsk hem varje dag (eller dricka på fabriken). Tomflaskorna skulle tas med tillbaka nästa dag och läggas i ett särskilt fack.

Is sågades för hand med issåg fram till 1936, i Bjursjön bl.a. Därefter kom kylmaskinerna. När isen skulle sågas togs kontakt med den undre världen. Fick karlarna bara några öl först på morgonen så jobbade de bra. Vid 11-tiden kom man ut med en dunk sprit och varje man som blivit blöt om fötterna tilldelades en extra sup. Det gällde också att lämna ut mer öl på eftermiddagen annars kom de inte tillbaka nästa dag.

Fackförening
John var aktiv inom Bryggeriarbetareförbundet, Avd 21. Denna fackförening startades 1903 av 3-4 personer, men lades ner på grund av att Utsiktens disponent hotade med avsked. Men föreningen startade igen 1906. Under en tid var John ordförande.

Transport
John jobbade på transportavdelningen och hade som förman hand om företagets lastbilar. På Utsiktens bryggeri fanns till en början 9-10 lastbilar. Bilarna hade sidolämmar som kunde fällas ner i samband med lastning och lossning. På den tiden skedde all lastning för hand. Skulle kunden ha en sort som råkat hamna underst blev det en väldig omlastning. På sommaren hände det att John också körde ut och levererade varor runt om, t ex i Strömstad, Trollhättan, Stenungsund . Det var många körningar till bl. a. sommaröppna kiosker och andra mindre butiker. Annars var det mest besiktning, vård och underhåll av bilarna. John kallades också in när maskiner behövde repareras.

På 1800-talet när det låg ett brännvinsbränneri på platsen, betade oxar på ängarna runt bränneriet och de utfodrades med drank. Drank är det kokade kornet som sedan återvanns som ett utmärkt kraftfoder, rikt på protein. Köttet från dessa drankoxar var mycket omtyckt. På så sätt fick bränneriet också en del extra inkomster. Dranken transporterades nerför trärör.

Öltillverkningen på Utsiktens bryggeri upphörde 1958 och läskedryckstillverkningen slutade 1963.
1967 flyttade Utsikten till Kuröd. Därefter användes lokalerna som depå. Utsiktens bryggeri var det Uddevallabryggeri som fanns kvar längst.
I samband med nedläggningen av fabriken 1961 fick John en hel del etiketter av tjänstemännen. John beordrades att slänga och bränna allt från verksamheten, böcker, recept. Men han räddade istället en del material.

Utsiktens bryggeri var beläget på Underås, väster om lasarettet. Företaget startade 1854 men ett bränneri hade funnits på platsen från 1820-talet. Ägaren till bränneriet var C. A. Kullgren, mera känd för sina insatser inom den bohuslänska stenindustrin. Bryggeriet bytte ofta ägare, namn kan nämnas som Konrad Forster, J.L. Larsson, Arvid Uddenberg och Nils Sjunnesson. 1919 köptes Utsiktens bryggeri av AB Pripp och Lyckholm, Göteborg. Det lades ner 1961.
Ur Hugo Olsson, Uddevalla förr, en bildbok. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr. 9 1998, s. 138.