VARNHEMS KLOSTERKYRKA

VARNHEMS KLOSTERKYRKA - Cisterciensmunkarna anlade runt Varnhems klosterkyrka "en skön trädgård", som fanns kvar ända till 1640-talet. Den förföll dock efter reformationen. Efter 1596, då kyrkan blev församlingskyrka, växte en kyrkogård fram. Även klosterområdet användes under en period före 1900-talet som begravningsplats.

Varnhems kyrka ligger i sydvästra delen av kyrkogården. Området söder om kyrkan utgörs av de restaurerade ruinerna av cisterciensklostret. Ovanpå murresterna växer Sedum. Här finns även ett rest träkors för friluftsgudstjänster. Huvudingången väster om västra kyrkporten utgörs av en stiglucka med en dubbel järngrind. En av grindarna är märkt med en nyckel, dvs smedens bomärke, och den andra med 18 ¼ 66. Från grinden leder kalkstensplattor till kyrkporten i väster. Framför porten är en plan av kalkstensplattor. En annan ingång i östra hörnet av norra kyrkogårdsmuren består av en dubbel smidesgrind med samma mönster som vid de la Gardies gravkor, det vill säga svängda stiliserade rankor med enstaka blommor. Grinden är placerad mellan kraftiga, fyrsida stolpar av murade kalkstenar. Ytterligare en ingång i form av en smidesgrind är belägen längre väster ut i norra muren samt ytterligare en mellan kyrkogårdens sydöstra del och klosterområdet. Den sistnämnda har samma dekor som nämnda gallergrind. Klosterområdet kan nås via en 1918 upptagen rektangulär port i kyrkans västra strävpelare på sydfasaden.

Kyrkan inramas av en kallmurad stenmur av kalkstensplattor mot norr, väster och öster. Kyrkogården utvidgades vid 1920-talets renovering i öster och norr och försågs här med murar. Västra kyrkogårdsmuren omlades vid renoveringen, förutom dess södra del vilken byggdes ovanpå en klostermur. Kyrkogården uppdelas genom grusgångar i kvarter. Gravplatserna är huvudsakligen placerade norr och öster om kyrkan. Sydöst om koret är biskop Thure Weidmans gravvård från 1828, inhägnad av järnstaket. På en platå väster om museet har uppställts sex korsformade gravstenar, varav tre med ringkors, från 1600 - och 1700-talen.

STIGLUCKA - I västra kyrkogårdsmuren är en stiglucka från 1600-talet, placerad mitt för västra kyrkporten. Stigluckan är spritputsad med slätputsade hörnlisener samt portomfattning. Sadeltaket är täckt med spån.

BÅRHUS - I kyrkogårdens nordöstra hörn är ett kvadratiskt bårhus, uppfört 1921 - 1922. Bårhuset är murat av kalksten och har pyramidtak, täckt av skiffer.