HASSLÖVS KYRKA

Se ovan : Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister

Hasslövs kyrka med kyrkogård, bårhus, intilliggande prästgård, prästgårdspark och församlingshem utgör en samlad kyrkomiljö.

Kyrkans äldsta delar ingår i tornet och härrör från 1200-talet. Tornspiran med sin mönsterlagda spåninklädnad är från 1708 och antas vara ritad av Nicodemus Tessin d.y. För övrigt präglas kyrkans långhus och kor av en omfattande ombygggnad 1863-64. Under bef. måleri finns rester av ett dekormåleri troligtvis från samma tid. Interiört skapades nuvarande inredning 1951, under ledning av stadsarkitekt A Fredrik Wetterquist. Läktarunderbyggnaderna härrör från 1991.

Hasslövs kyrka omges av en kyrkogård som utvidgades 1972. I samband med utvidgningen uppfördes 1974 även ett vitputsat bårhus.
Anläggningen är gräsbevuxen och genombryts av grusgångar. På kyrkogården återfinns häckrader, träd och buskar. Intill kyrkoanläggningen återfinns pastorsexpedition, samt prästgård med prästgårdspark.

FÖRSAMLING 1995 - HASSLÖV
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 574, 1900: 766, 1995: 571

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan tillsammans med pastorsexpedition ligger enskilt på Hasslövs prästgårds ägor. Prästgården återfinns direkt i väster. Kyrkans läge är centralt i den öppna odlingsbygden och strax i norr passerar Stensån. Slättbygden breder ut sig norrut från i höjd med Hasslövs by, direkt söder om kyrkan. I söder vidtar Hallandsås med kuperad skogsbygd. I socknen, gränsande till Prästgårdens ägor, ligger den medeltida storgården Dömestorp. Dömestorp och storgården Skottorp, i angränsande socknen Skummeslöv, utgör riksintresseområde med ett herrgårdslandskap som i hög grad har präglat bygden. Herrgårdsmiljöerna i fullåkersbygd med alléer och märgelgravar samt kyrkan och prästgården bildar en intressant struktur.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad kyrka bestående av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti. På den nordöstra sidan en vidbyggd sakristia och i väster ett torn.

I: Stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och ett smalare rakt avslutat kor. På den södra sidan ett vidbyggt vapenhus. Kyrkan hade valv av tegel. I väster ett sannolikt romanskt torn. Tornets överdel ombyggdes emellertid i början av 1700-talet och fick då den nuvarande spiran i trä (på tornflaggan står C R S 1708). Kyrkan raserades, med undantag för tornet, i samband med uppförandet av nytt långhus och kor.

II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1862-63 efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman, med bibehållande av den gamla kyrkans torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är formgiven i enkel rundbågestil. De utvändigt vitputsade murarna artikuleras av strävpelare och genombryts av parvis kopplade rundbågefönster. Altaret upplyses av en trefönstergrupp på östgaveln. Exteriören präglas i övrigt främst av den höga barockspiran på det äldre breda västtornet. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv av trä. Flera äldre inventarier finns i kyrkan, exempelvis ett senmedeltida krucifix och en träskulptur föreställande S:t Jakob från samma tid, så väl som föremål från 1600- och 1700-talen.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.