MILJÖBESKRIVNING BERGSBO FÄBODAR -
Bergsbo fäbodområde ligger ca 6 km nordöst om centrala Edsbyn. Vägen till vallområdet utgår i nordvästlig riktning från Åsenvägen ca 100 meter väster om Ryggesbovägen. Byggnationen ligger koncentrerad till Bergsbosjöns östra sida. Sjön ligger mellan Boaberget i norr och Söderberget i söder vilket gör att fäbodarna upplevs ligga i en sänka med stora skogbeklädda berg omkring. Åt öster är marken flack och det är där täkter för slåtter och odling har varit belägna. Slåttermarkens utsträckning har varit betydligt längre än idag och det var tidigare öppna åkrar ända fram till nybyggargårdarna som finns kvar i öster. Idag har skogen tagit över stor del av odlingsmarken, dels genom medveten plantering under 1970-talet och dels genom igenväxning, men det är fortfarande öppet kring vallstugorna och mot sjön. En av vallarna blev permanentbostad från 1910-talet och ett fritidshus har byggts inom området men i övrigt är fäbodkaraktären väl bevarad.
Vallarna ligger i två grupperingar varav den största vid sjön. Där ligger vallrutor tillhörande Jöns, Jons, Gummens, Gummensollas, Perols och Färgars. Något högre beläget, söder om sjön och nedanför Källberget, ligger vallrutorna tillhörande Norda och Lusta.
Uppgifter om vallens etablering saknas, men handlingar från Laga skifte under 1850-talet berättar att många ägoförändringar genomfördes inom fäbodarna då myndigheterna försökte samla ägandet av skog och mark byavis. Bergsbo blev något av en restvall, t.ex. flyttade Kyrkbyns Jons och Perols från Homnabo till Bergsbo för att ge plats åt Vängsbobönderna där.
När det gäller byggnaderna medförde skiftet mycket större förändringar bland fäbodarnas bebyggelse än i hembyarna, t.ex. övertog Perols byggnaderna från Mattespellas i Vängsbo men beslöt att flytta dem till en ny plats inom Bergsbo. Det är lätt att förstå att byggnader i dåligt skick eller av annat skäl omoderna inte flyttades med. Kanske har många av våra äldsta fäbodbyggnader försvunnit just vid den typen av förändringar.
Karaktäristiskt för bebyggelsen i Bergsbo är att det finns många mindre timmerbyggnader, som tillhörde fäbodbruket är bevarade. Det är byggnader som härbren, fårhus och stöss samt flera lador på täkterna. Dessa är mycket enkla till sin karaktär. Generellt är exteriörerna väl bevarade medan vissa förändringar har gjorts när det gäller främst vallstugornas interiörer
Bergsbo utpekades inte som värdefullt fäbodområde vid 1978 års byggnadsinventering men vid utnämnandet av riksintressanta kulturminnesområden inkluderades Bergsbo i det riksintresseområde som betecknas K559 Ovanåkers fäbodskog.
Bergsbo ingår också i Naturvårdsverkets förslagsområde för riksintresse för naturvården.
Motions- och vandringsleden Torparrundan passerar genom vallarna vid Bergsbosjön.
Källor:
Albertsson, Knut En inventering av Ovanåkers fäbodar Andra upplagan oktober 1992
Bebyggelse i Ovanåkers kommun, del 1. Ovanåker och Voxna socknar. En inventering från Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund 1978.
Översiktsplan 2000. Ovanåkers kommun. Antagandehandling. Ovanåkers kommun. Bohus 2000.
Gula kartan Kyan 15F:28, Lantmäteriverket Gävle. Gävle 1988.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
