OMRÅDE
Krav på ett rationellt byggande, närheten till kollektivtrafik och goda markförhållanden som medgav en hög exploatering, var förutsättningar som - enligt stadsplanen - i hög grad påverkade placeringen och utformningen av detta flerbostadsområde mellan Långströmsgatan och en bergknalle i väster. Området består av tre kvarter med 22 stycken eternitklädda lamellhus, placerade runt oregelbundet formade halvöppna gårdar. Stadsplanen som är ritad av Tage William Olsson, fastställdes 1953.
Området ligger strax norr om Hjalmar Brantingsgata, en genomfartsled kring vilken flera större bostadsområden etablerades under 1940 och 1950-talet. En större knutpunkt för kollektivtrafiken ligger strax söder om detta bostadsområde. Ett mindre butikscentra fanns sedan tidigare etablerat vid Jättestensgatan, ytterligare en butiksbyggnad tillkom i samband med detta område, innehållande Konsumbutik, värmecentral, tvättstuga och Jättestens ungdomsgård. Den senare samlingslokalen används idag av en förening. Butiker finns även i husens sockelvåning längs Jättestensgatan fram till butikscentrat. Öster om butikcentrat finns en större parkeringsplats anlagd på äldre gatumark. Ytterligare två parkeringsplatser finns i området, samt en garagelänga vid butikscentrat.
Den relativt plana terrängen och de goda markförhållanden ansågs i stadsplanen motivera en hög och rationell bostadsexploatering med den så kallade Avestametoden, det vill säga betongelementbyggeri där monteringen skedde huvudsakligen med stationära kranar. Kravet på rationalitet innebar även att källare byggdes ovan mark. I stadsplanen står att detta endast fick ske där man ordnade genomgående entréer i den så kallade sockelvåningen, något som dock inte alltid genomförts. Entréerna är ibland vända mot gårdarna, ibland ut mot anslutande gator. Stadsplanen angav även att källarna endast i undantagsfall fick inredas för lägenheter, vilket bara förekommer vid gavlarna.
De halvöppna gårdarna består huvudsakligen av stora gräsytor genomkorsade av smala asfalterade gångstigar. På varje gård finns en mindre enkelt utformad lekplats. Utanför ett daghem på gården längst åt norr finns en inhägnad lekgård. En större kommunal parklek med bollplan, flera gungställningar och en rutschkana klättrande på berget, finns i grönområdet strax väster om bostadsområdet.
BYGGNADER
Inom området finns 22 friliggande eternitklädda lamellhus, ett nyligen fasadrenoverat putsat lamellhus och en butiksbyggnad i rött tegel.
Lamellhus
Våningar: 4
Stomme/konstruktion: betongstomme med utfackningsväggar av betongelement
Fasad: putsade betongelement (1955) Malmex, eternitskivor (1960)
Fasadfärg: gråa fasader med ljusblåa, ärtgröna och citrongula partier
Takform: flackt sadeltak
Takmaterial: Schieferlobetong, betongelement täckta med papp (enligt bygglovet)
Utvändiga detaljer: indragna balkonger med vinklade täta vitmålade betongfronter och ett intilliggande kallförråd med vitmålade jalusiväggar av trä
Fasaderna är uppdelade i en putsad sockelvåning och tre eternitklädda bostadsvåningar. Mest karaktäristiskt för fasaderna är de indragna eller utdragna trapphusfasaderna med ljusblåa, ärtgröna eller citrongula eternitskivor vilka kontrasterar mot den i övrigt gråa eterniten. Fasaderna delas även in av partierna med parvis indragna balkonger med vinklade betongfronter inramade av jalusiväggar till balkongernas kallförråd. Entréerna består av helglasade trädörrar och sidoljus med stående plåtprofiler. Fönstren är i huvudsak kvadratiska med en luft, i vissa fall med stående vädringsruta. På sockelvåningen finns högt sittande källarfönster förutom gavlarna där smålägenheter inretts.
Bostadshusen byggdes ursprungligen med utfackningsväggar av putsade betongelement. Dock uppstod tidigt problem med putsen. 1960 monterades nuvarande eternitskivor på fasaderna. Inga större förändringar har skett fram till 1999 då man på prov tilläggsisolerade och putsade ett av lamellhusen i kvarteret Biskopsstaven.
Butiksbyggnad från 1954
Våningar: 1½ med källare
Stomme/konstruktion: bärande betongstensväggar och betong- respektive träbjälklag
Fasad: tegel
Fasadfärg: rött
Takform: sadeltak
Takmaterial: takpannor av tegel
Utvändiga detaljer: anslutande trappor och murar i granit mot gatan. En c:a 15 meter hög murad skorsten. Ett originellt utformat vindfång av tegel, puts, stål och glas, mot gatan. En helglasad frontespis till vindsvåningen på östfasaden
I kv Dopkapellet byggdes 1954 en centrumbyggnad i anslutning till det tidigare etablerade butikscentrat. Denna byggnad ligger till skillnad från de tidigare inte i gatunivå, utan ligger med anslutande trappor och murar i granit, mot trottoaren. Förutom livsmedelsbutik inrymmer byggnaden idag även värmecentral och samlingslokal - ursprungligen Jättestens ungdomsgård. Utformningen av samlingslokalen har på olika sätt satt sin prägel på byggnaden. Främst ett originellt utformat vindfång men även en helglasad frontespis, spetsiga gavelfönster och flertalet takfönster, in mot den för ungdomsgård inredda vindsvåningen. Byggnadens funktion som värmecentral går att avläsa genom den höga murade skorstenen.
KOMMENTAR
Området är exempel på en bebyggelse vars plandisposition och utformning, till stor del är en konsekvens av den så kallade Avestamodellen med kranmonterade betongelement. Lösningen med källare ovan mark, ofta utan entréer ger gårdarna en delvis anonym prägel.
För att vara ett så rationellt elementbyggeri är fasaderna ändå förhållandevis artikulerade med fasadförskjutningar och större balkongpartier med avvikande material och utformning. Fasadernas ursprungskaraktär är förändrad genom eternitinklädnad, men det så kallade "provhuset" med putsad tilläggsisolering ger en uppfattning om hur husen ursprungligen har sett ut.
Butiksbyggnaden i områdets mitt är intressant både på grund av sin utformning och som exempel på en tidstypisk grannskapsbyggnad för kommersiell, social och teknisk service.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
