Plåtmynt

Så kallade plåtmynt slogs i Sverige under åren 16441776 och utgjordes av stämplade, tjocka kopparplåtar. Då en allmän brist på silver rådde i landet präglades ofta silverdaler istället på koppar. Mängden koppar var därför tvunget att spegla det aktuella värdet av motsvarande silverdaler, varvid ett enstaka mynt ibland kunde uppgå till hela 19kg koppar! Världens största präglade mynt är just svenska plåtmynt från Avesta myntverk, av liknande typ som DM 28052.

Även långt efter det att man upphört med att prägla myntplåtar användes termen "plåt" vid tal om pengar. Det syftade ursprungligen på kopparplåtmynten om 2 daler silvermynt, som 1680-1715 motsvarade en riksdaler, och därmed kallades "riksdalerplåt" och senare endast "plåt". Termen var så vidtagen att benämningen plåt lades till på de sedlar om 16 skilling som Riksbanken gav ut och som var i omlopp till mitten av 1800-talet.

Även om Avesta i synnerhet är känt för sina enorma plåtmynt, så var Sverige inte ensamma om att präga denna typ av nödmynt. I Ryssland präglades plåtmynt av liknande karaktär 17251727, och även i Danmark lät man tillverka plåtmynt på prov. Den svenska besittningsstaden Wismar i norra Tyskland tillverkade även de plåtmynt, om än enbart under 1715. Dessa Wismarplåtar lär ha gjutits i brons snarare än hamrats av koppar.

Plåtmynt av koppar, myntort Avesta, södra Dalarna.
Präglat "8 daler sölff:myt" i mitten, samt med "Carolus D:G Sveco Goto Wan: Rex" i vardera hörn. Präglingarna i hörnen pryds även av en sluten krona och präglingsåret 1663.