Forsviks bruk

Grunden till Forsviks industriella verksamhet är vattnets kraft som uppstår i fallet då sjön viken avvattnas ut i Bottensjön och Vättern. Orten har fått sitt namn efter den gård som redan på medeltiden låg på platsen.

Cecilia Jonsdotter Roos donerar gården Forsvik till Vadstena kloster och när klostret tar över i början på 1400-talet finns redan en mjölkvarn på gården. Genom fördämningar ökas fallhöjden i forsen med två meter. En ny mjölkvarn, en sågkvarn och en hammarsmedja byggs. Vattensågen i Forsvik är landets första kända sågverk som finns omnämt i skrift. På gården Forsvik sågas brädor till klosterbygget i Vadstena. Klostret anlägger tidigt även en hammarsmedja, som omtalas i jordeböcker från 1457. I och med reformationen 1527 och klostrets upplösande kom Forsvik att tillhöra Kronan. Då användes trä som sågats i Forsvik till slottet i Vadstena som Gustav Vasa börjat att bygga.

vid 1600-talets sluts inleds järnbrukstiden. Bruksherren Anton von Boij får kungligt privilegium för att anlägga ett stångjärnsverk med två hamrar och fyra härdar i Forsvik. I von Boijs järnbruksimperium med säte i Tiveden ingår totalt över ett dussintal masungnar och hamrar. Sverige dominerar exportmarknaden för järn och i Forsvik produceras stångjärn som sjövägen fraktas för omlastning och vidare transport till Mariestad och Göteborg. Stångjärnsepoken sträcker sig fram till 1850-talet då dess betydelse i Sverige kraftigt minskar och många järnbruk står inför nedläggningshot. År 1720 övertas Forsvik av Sebastiam Tham och förblir i den tahmska släkten fram till 1840. Under hela järnbrukstiden är lantbruket, kvarnen och sågen binäringar.
Tillverkningen av trämassa startar i större skala i Sverige i slutet av 1860-talet och i Forsvik startar bruket 1871 ett eget träsliperi och börjar tillverka trämassa enligt ett nytt uppmärksammat patent. Till träsliperiet byggs 1876 en varmluftsugn (kalorifer) för att torka pappersmassan, den är idag landets enda bevarade kalorifer. På 1930-talet finns också ett skeppsvarv på bruket där man bygger och reparerar båtar. Sågen och jordbruket skiljs från bruket 1932. Träsliperiet läggs ner 1940 och kvarnen 1961. Gjuteriet och den mekaniska verkstaden läggs ner 1977, i samband med varvskrisen i Sverige, och sågen (AB Forsviks Skogar) läggs ner så sent som våren 1999.