föremålsanalys

utmanövrerades och idag

finns endast ett fåtal anläggningar kvar som trycker på det gamla och väldigt tungrodda sättet

med tryckstockar samt valsar. Än idag är Färberei Koós specialitet att färga dubbeltryck med

indigofärg, trycken framställs såklart med en gammal och handdriven valstryckmaskin

(Internet: Färberei Koó och Info Österike).

Metod

Jag har använt mig av litteraturstudier, information från hemsidor samt undersökning av

föremålet för att få reda på hur tryckstocken kan ha använts samt var och hur den har använts.

En stor motgång under undersökningen har varit att de hemsidor som behandlat företaget där

tryckstocken varit i bruk är på tyska, dock har mina knappa tyska kunskaper samt tillgången

till en ordbok gjort att jag lyckats traggla mig igenom texten ändå. En stor hjälp har dock varit

att företaget som faktiskt använt tryckstocken under tidigare år finns kvar och har en hemsida

där information finns lättillgängligt. Inom ramen för den här analysen har jag även studerat

bilder från såväl Kalmars Länsmuseum, Världskulturmuset, Vänersborgs Museum och

Göteborgs Stadsmuseums arkiv, vilket finns tillgängligt via internet på Kringla, för att se

vilka likheter och skillnader som finns på tryckblock från olika delar av världen.

Källförteckning

Färberei Koó:

http://www.originalblaudruck.at/index.html den 14-02-26

Info Österike:

http://www.austria.info/se/konst-kultur/hantverk-i-oesterrike-1302423.html den 14-03-11

Kalmar Länsmuseum:

http://www.kalmarlansmuseum.se/samlingar/vara-samlingar/tryckstockar/ den 14-03-11

Kringla:

www.kringla.nu den 14-02-26

Sökord: Tryckblock

Världskulturmuseets databas:

Kringla http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=SMVK-VKM/objekt/47346 den 14-

02-26

Bildförteckning

Bild 1. Foto av tryckstocken

Privat bild tagen av författaren

Föremålsanalys: Tryckstock

Frågeställning:

– Hur är föremålet gjort?

– Vad är det gjort av för material?

– Till vilket syfte har föremålet tillverkats?

– Vem har använt föremålet?

– Hur gammalt är föremålet?

– Vad har föremålet för kontext?

– Finns liknande föremål som är tillverkade i Sverige?

Inledning

Under vårt första besök i Gösta Sandbergs samlingar på Världskulturmuseets magasin så

föll jag direkt för de stämplar och tryckstockar som satt uppradade på ena väggen i magasinet.

Jag ville ha en utmaning i min föremålsbeskrivning och valde därför ett objekt där det inte

fanns någon vidare kontext kopplad till föremålet. Den enda information som förekom vid

påbörjan av analysen var tryckstockens ursprungsland, årtal samt vilket företag som

tryckstocken använts inom (Internet: Världskulturmuseets databas).

Utseende

Tryckstocken är fyrkantig, gjord i trä och metall. Själva trycket utgörs av ett symetriskt

blommönster vilket tycks dels vara utsnidat i trät samt framtaget genom systematisk

tillsättning av metallstift (troligtvis mässing), vilket i sin tur bildar det symetriska mönster

som går att se på bild 1. Blocket har förutom en spricka strax till vänster om mitten (ur ett

betraktarperspektiv) inga synliga skador.

Då de tryckstockar som använts vid Färberei Koó är gjorda av päron- eller lindträd är det

troligt att även den här tryckstocken är gjorda i ett av dessa material och att de metallstift som

påträffas på föremålet är i mässing bekräftar tryckeriet då alla deras tryckstockar med

metallstift varit gjorda av mässing (Internet: Färberei Koó). Vid en noggrannare analys av

materialet i tryckstocken skulle det gå att bekräfta huruvida det är päron- eller lindträ som är

källan till träet, samt att det faktiskt är mässingsstift som hjälper till att dekorera trycket.

Tryckblock påträffas på olika platser runt om i världen och är i stort sett uppbyggda på

samma sätt. Päron- samt lindträ verkar vara väldigt vanliga träsorter att snida tryckblocken i

och är blocken dekorerade med hjälp av metallstift så verkar dessa vara av mässingsmaterial.

Tryckblock från såväl Indien, Österike och Sverige går att hitta i olika museers magasin vilket

visar att tryckkonsten var väl utbredd över världen och en omtyckt teknik på många olika

platser (Internet: Kringla).

Bakgrund/Analys

Tryckstockar användes ofta vid tillverkningen av olika tapet- samt tygtryck. Under

framställningen av tapetmönster användes tryckstockar frekvent under framför allt 1800-talet.

Stockarna trycktes mot en ”färgdyna” i form av ett filttyg på vilket tapetfärg fanns för att

sedan pressas mot tapetpappret och på så sätt bilda ett avtryck och en tryckt tapet. Det har

påträffats tryckstockar vilka enbart är utskurna i trä, med mässingsstift eller en konstellation

av både stift och trädetaljer. Även i Sverige användes den här typen av teknik för att trycka

tapeter samt tyg och Nils Johan Jonsson från Öland var en utav de svenska konstnärerna som

behärskade tekniken att snida ut tryckstockar i trä (Internet: Kalmar Länsmuseum).

Det företag som använt sig av just den här tryckstocken är Färberei Koó, idag drivet av

Josef Koó en utav de sista färgarna i Österike, ett litet familjeföretag som kan hittas i

Österike. De har sedan 1700-talet färgat så kallade ”blåtryck” med den vegetabiliska Indigo

färgen vilken har en lång tradition och kan spåras så långt tillbaka som till antiken.

Benämningen blåtryck är något missvisande då det egentligen är tyget som först färgas blått

för att sedan tryckas och på så sätt bildas ett vitt tryck mot en blå bakgrund. Att trycka med

tryckstock är en tidskrävande uppgift som vid industrialiseringen