MARBY NYA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - MARBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 257, 1900: 560, 1995: 435

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger för sig i ett odlingslandskap ovanför Storsjön med gårdar spridda utmed vägen. Längre ned i sluttningen mot Storsjön ligger gamla kyrkan på Prästbordets ägor (se MARBY GAMLA KYRKA). Kyrkomiljöerna ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Marby nya kyrka i sten uppfördes 1863-66 några hundra meter sydväst om gamla kyrkan av byggmästaren Johan Nordell, Norrala, efter ritningar av arkitekten Abraham Rafael Ulrik Pettersson. Kyrkan består av långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln och torn i väster, vilket inrymmer vapenhus. Ingång genom tornet i väster och mitt på långhusets sydsida, ursprungligen även i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har en nyklassicistisk grundkaraktär, med drag av medeltidsinspiration och nyrenässans i detaljerna. Långhuset täcks av flackt sadeltak, sakristian av valmtak, tornet av en spetsig huv med klassicistiska detaljer. Fönstren är stora och rundvälvda. De putsade murarna är avfärgade i gult med hörnkedjor, gesimser och tornets krönande tandsnittsfris i vitt. Kyrkorummet täcks av tunnvalv av trä. Altaruppsatsen kring ett förgyllt kors med svepeduk omges av en plastiskt uppbyggd arkitekturfond med triangelbåge över mittpartiet och målad skenarkitektur i nischerna över sakristiedörrarna i de lägre sidopartierna. Anordningen härrör från byggnadstiden, liksom predikstolen, den slutna bänkinredningen, och läktaren. Inredningens sniderier utfördes av Erik Söderqvist från Oviken. Orgelfasaden är från 1945.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkogården har utvidgats i omgångar och omges av en låg syrenhäck vilken är något öppen mot väster samt en bladhäck runt den nyare delen vilken är öppen mot norr. Björkar är planterade på olika platser på kyrkogården. I norr ligger ett bårhus med toalett byggt 1994. Kyrkogården har successivt utvidgats, 1922, 1949 och 1971. 1985 omlades grusgravar till gräsgravar och buskar samt en del träd avlägsnades.

Kyrkan byggdes 1863-1866. Arkitekt var Abraham Rafael Ulric Pettersson och byggmästare

KYRKOMILJÖN

Kyrkan ligger en bit från landsvägen i ett odlingslandskap ovanför Storsjön. Norr om kyrkan går landsvägen och längs med den ligger bebyggelse. Öster om kyrkan finns en asfalterad parkering samt två byggnader. Kyrkomiljön ingår i Storsjöbygdens riksintresseområde.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkan omges av en kyrkogård med en nyare del åt söder och en äldre åt öster med järnkors, gravstenar och träkors. Kyrkogården har utvidgats i omgångar och omges av en låg syrenhäck vilken är något öppen mot väster samt en bladhäck runt den nyare delen vilken är öppen mot norr. Björkar är planterade på olika platser på kyrkogården. I norr ligger ett bårhus med toalett byggt 1994. Det är en sadeltaksklädd träbyggnad med tvåkupigt taktegel och ventilationsskorsten i röd plåt. Kyrkogården har successivt utvidgats, 1922, 1949 och 1971. 1985 omlades grusgravar till gräsgravar och buskar samt en del träd avlägsnades. Närmast kyrkobyggnaden ligger grus vilket följs av gräsytor. Framför den södra fasaden växer buskar, syrener och lönnar mycket nära.

Kyrkan byggdes 1863-1866. Arkitekt var Abraham Rafael Ulric Pettersson och byggmästare Johan Nordell. Kyrkan är exteriört i stort sett orörd och har kvar sitt nyklassicistiska formspråk med detaljer i nyrenässans. Kyrkan byggdes med ett torn i väster och sakristia i öster. Kyrkan är gulputsad med vitputsade hörnkedjor samt takfot. Den något utskjutande sockeln är målad med en vit akrylatfärg. Det finns en västportal och en sydportal. Den norra portalen är igensatt men är exteriört orörd. De fyra fönstren med rundbågig avslutning på vardera långsidan är samtliga indragna i nischer i fasaden liksom portalerna. Fönsterbågar och fönsterkarmar är målade i en grå kulör med solbänkar av plåt. Långhusets sadeltak samt sakristians valmtak täcks av tvåkupigt taktegel och på södra takfallet sitter ett takfönster. I öster sitter ett plåtinklätt kors på takets nock. Kyrkans tak var innan 1915 klätt med stickspån som ersattes av tvåkupigt taktegel. Spånen behölls under takteglet fram till 1975 då en ny omläggning gjordes. 1943 kalkades kyrkan om utvändigt. 1995 genomgick kyrkan en utvändig och invändig restaurering.

Tornet är i bottenvåningen något bredare än resten av tornbyggnaden. En kraftigt profilerad list på norra och södra sidan av tornet markerar övergången. Ovanför listen sitter två fönster. Klockvåningen markeras av ljudluckorna och ytterligare en underliggande list. Ljudluckorna sitter i en rundbågig öppning med samma slags omfattning som portalerna och fönsteromfattningarna. De grönmålade ljudluckorna på varje sida av tornet har en mönsterlagd panel vilken överst bildar en sol med strålar. Luckorna åt söder och norr går att öppna med automatik och har skyddsräcken. Tornets spira är täckt med skivfalsad plåt. Överst kröns spiran av ett träkors med förgylld kopparplåt vilken byttes ut 2005. Hängrännor längs med hela byggnadens långsidor och från dem stuprör, målade vita.

Portalerna är olika till utformningen. Den norra portalen är oförändrad sedan byggnadstiden liksom västportalen. Nordportalen har en sektionsvis uppbyggd nisch i vilken ett rundfönster är placerat ovan den infällda porten. Den höga trappan av kalksten är ursprunglig och riktades samt justerades 1975. Den västra portalen har en mer markerad portalomfattning. Även här återkommer den sektionsvis uppbyggda nischen med rundbågig avslutning ovan porten. Portalen kröns av en markerad rundbåge. Den södra portalen byggdes om 1979 då öppningen breddades men är i övrigt uppbyggd som nordportalen. I samband med ombyggnaden av portalen placerade man också en handikappramp av metall mot trappan av kalksten. Portarna färgsättning skiftar i en gul nyans med dragning åt det grågula.

Sakristian är en låg byggnad med tre ursprungliga rundbågiga fönster lika långhuset och vapenhuset. Väggar, sockel, hörnkedjor och takfot har samma utförande som långhus och torn och ger kyrkan en enhetlig karaktär.