JÄRRESTADS KYRKA

Kyrkomiljö
Järrestad ligger i sydöstra Skåne norr om Tommarpsån och några kilometer in från kusten vid Simrishamn. Trakten kring Tommarpsåns nedre flöde är mycket rik på fornlämningar. Särskilt utmärkande i Järrestad socken är ett stort hällristningsområde med över 500 ristningar vilket brukats i någon form av kult eller riter under bronsåldern Mest känd bland ristningarna är den så kallade dansaren. Kring yngre järnålder framstår Järrestad som en centralbygd i området. Vid arkeologiska undersökningar söder om den nuvarande byn har lämningarna efter en storgård påträffats vilken kan dateras till perioden yngre järnålder. Ortnamnet Järrestad skrevs 1322 Iarllestatha och kommer av förleden Jarl och efterleden plats. Namnet kan peka på att en huvudgård för en av kungens män har funnits i Järrestad. Att Järrestad också har gett namn åt häradet förstärker bilden av Järrestad som centralort under yngre järnålder /tidig medeltid då häradsindelningen tros ha skett Storgården kan vara en föregångare till Järrestads by som till en början kan ha bestått av tre större gårdar. Senare delades byn upp i mindre gårdsenheter kanske redan under tidig medeltid. Vid 1100-talet byggdes den nuvarande kyrkan, helgad åt Sankt Johannes, mitt i byn. Ingen tydlig koppling till en storgård verkar finnas vid denna tid. Vid 1100-talets mitt donerades Järrestads kyrka till Tommarps klosters uppbyggnad och underhåll av dåvarande ärkebiskop Eskil. Under den katolska tiden var Järrestads kyrka annex till Tommarps kloster och det kyrkliga ägandet dominerade i byn. Efter reformationen övergick merparten av gårdarna i kronans ägo till krono-skattehemman.

Vid tiden för enskiftet kring 1801 fanns 26 gårdar och gatehus i byn, men varken präst- eller klockaregård. Gårdarna låg samlade i en ring kring kyrkan som låg på en liten kulle, öster om en stor damm. Idag är bebyggelsen mer utspridd, framför-allt har ny bebyggelse vuxit fram söder om kyrkan, längs den gamla landsvägen, Rikstolvan, till Simrishamn. Kyrkan har dock kvar ett centralt läge i byn omgiven av gårdar och villor. Dammen väster om kyrkan är numera utdikad men en naturlig sänka markerar dess läge. Norr om kyrkan och kyrkogården ligger byns gamla småskola som numera utgör församlingshem. I vägkorsningen mellan Rikstolvan och bygatan ligger en skola från 1927, en äldre skola och lärarbostad.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Järrestad 34:1. Fornlämningen avser Järrestads gamla bytomt enligt lantmäterikarta från 1794 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Utifrån en lantmäterikarta från 1796 framstår kyrkogården kring kyrkan som en oregelbundet formad fyrkant. Eftersom kyrkan ligger på en höjd sluttar marken kraftigt framför allt väster om kyrkan vilket har begränsat kyrkogårdsmarken. År 1948 utvidgades kyrkogården västerut efter utdikning av bydammen.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn finns en ingång från bygatan med en liten parkeringsyta. Söder om kyrkogården låg tidigare ett hus. Numera utgör tomtplatsen, Liljebergska tomten, en grönyta i anslutning till kyrkogården och ägs av församlingen. Ytterligare parkeringsplats finns intill kyrkogårdens norra sida. Kyrkogården omges i söder, öster samt nordost av en stenmur med kalkstensavtäckning och järnstaket. Nordvästra och västra mursträckningen är kalkstensavtäckt men saknar staket. Eftersom kyrkogården ligger högre än omgivande mark har de omgivande murarna bitvis karaktär av stödmur. I norr kompletteras stenmuren av en ligusterhäck. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en järngrind med årtalet 1869. En likadan grind finns i nordöstra hörnet av kyrkogårdsmuren.

Gravplatserna på gamla kyrkogården är ordnade i kvarter med raka rader från norr till söder. Flertalet gravvårdar är vända mot öster enligt gammal tradition och gravplatserna framför allt söder och öster om kyrkan är stora. På kyrkogården finns en hel del gamla gravvårdar av kalksten som kan ha producerats i trakten.

Från den högre gamla kyrkogårdsdelen leder trappor ned till nya kyrkogården i väster. Denna del av kyrkogården är terrasserad med låga stenmurar. Området har modern karaktär med grusade och buxbomsinramade gravplatser liggande i rader från norr till söder. Gravplatserna är små och gravvårdarna är låga. I kyrkogårdens sydvästra hörn har en minneslund från 2006 och asklund anlagts. Nya kyrkogårdsdelen begränsas av en bokhäck och en trädkrans av björk.

Byggnader på kyrkogården
I norra kyrkogårdsgränsen ligger ett litet förråd. Förrådet är murat av gråsten och tegel samt täcks av ett sadeltak av korrugerad plåt. I norra sidan finns en stor blåmålad port med två dörrblad. I östra mursidan syns utvändigt en avlång kalksten med avsmalnande form. Stenen kan vara en romansk, återanvänd gravsten. I gränsen mellan nya och gamla kyrkogården utmed södra muren ligger ett begravningskapell. Kapellet har spritputsade och vitmålade murar med en naturstenssockel och en tvåsprångig takgesims. I östra gaveln finns en stickbågig dörröppning med dubbla dörrblad av brunmålade brädor. Över dörren finns en korsformad blindering och i kapellets västra sida finns ett litet fönster med fönsterbåge av trä. Kapellet täcks av ett sadeltak med enkupigt tegel. Vid kapellets västra sida finns en senare tillbyggnad med samma utseende men mindre och med slätputsade fasader. Ett litet fönster med armerat glas finns mot söder.

Källor
Järrestad, Huvudgård i centralbygd, Red. Bengt Söderberg, RAÄ Skrifter no 51, 2003.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Underhållsplan för Järrestads kyrka, Ponnert Arkitekter 2004.
Gravskick och gruvtraditioner i sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951.
Orgelinventering för Lunds stift, Anders Olsson, 2016. Lunds stift.
Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850.
Appelgrenarna en märklig stenhuggarskola på Österlen, Curt Wallin, Ur Skånes Hem-bygdsförbunds årsbok, Lund 1945.

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html