RAVLUNDA KYRKA

Kyrkomiljö
Ravlunda socken ligger vid Skånes östra kust och består till stora delar av mycket kuperat hedlandskap. Området har varit bebott redan under stenålder då de kalkrika lätta jordarna och goda betesmarkerna gjorde området attraktivt för de tidiga jordbrukarna. Ett flertal fornlämningar i form av boplatser, gravfält och gravhögar finns registrerade i området. Under folkvandringstid/vikingatid utvecklades boplatserna till att bli mer stadigvarande och sannolikt är det vid denna tid som Ravlunda by får en permanent bebyggelse. Kustlinjen var fram till 1700-talet mycket glest befolkad och byn etablerades ett stycke inåt land i sydsluttningen av en höjd. Norr om byn rinner vattenflödet Verkeån ut till havet. En sägen berättar om en stad eller handelsplats som ska ha legat vid Verkeåns mynning. Platsen som kan ha varit en föregångare till Ravlunda by, blev intagen av sjörövare och förstörd. Intill vägen mellan Ravlunda och Vitaby ligger en ättehög där en Kung vid namn Frode skall ha begravts. Högen har senare använts till tings- och marknadsplats. Intill platsen fanns en offerkälla, Torskälla dit man ännu på 1700-talet gick för att dricka och offra. Norr om Ravlunda kyrka ligger två gravhögar, Syster- eller Syskonhögarna, där det enligt sägen ligger två systrar begravda. Dessa blev bragda om livet på en plats väster om byn där det efter illdådet sprang fram en källa vars vatten rinner i en bäck genom byn.

Enligt den äldsta lantmäterikartan över Ravlunda från 1822 låg byn i en klunga något söder om kyrkan. Kyrkan ligger än idag lite avsides på en höjd i byns norra utkant. Byn har en välbevarad bebyggelse med gatuhus och gårdar från 1800-talets mitt eller senare hälft. Söder om kyrkan ligger Vallabacken en borgruin i form av en kulle delvis omgiven av vallgrav. Borgruinen är inte närmare undersökt men dateras grovt till medeltid. Alldeles söder om borgkullen ligger prästgården samt skolhuset från sekelskiftet 1900. Under tidigt 1900-tal utvecklades Ravlunda till järnvägssamhälle då en station anlades inom järnvägslinjen Ystad-Brösarps Järnväg. Järnvägslinjen är ännu i bruk som museijärnväg med ånglok. Från samma tid är Ravlunda Bränneri vilket var i bruk fram till 1967. År 1944 köpte Kronan mark i närheten av Haväng och Ravlunda pansarskjutfält skapades, vilket ännu är i bruk.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning 172:1. Fornlämningen avser Ravlunda bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Kyrkogården ligger i ett öppet landskap med milsvid utsikt över åkrar och ängar i öster, väster och norr och byn i söder. Kyrkogårdens östra sida, intill byvägen, begränsas av en låg stödmur av huggen granit med ett järnstaket. Längst i söder är muren betydligt högre och istället för järnstaket finns en häck som sträcker sig runt kyrkogårdens södra, västra och norra sidor. Trädkrans finns längs kyrkogårdens östra och västra sidor. Den äldsta kyrkogården utgör området närmast kyrkan som senare utvidgats mot norr. Kyrkogården är till största delar grästäckt med gångar av grus från ingångarna, kring kyrkan och i kyrkogårdens huvud-stråk. Ett parti grusgravplatser finns kvar i nya kyrkogårdens nordöstra del. Grusgravplatserna begränsas av klippta buxbomshäckar på traditionellt vis. Flest gravvårdar finns kvar på den nya kyrkogårdsdelen medan gravvårdarna står mer glest på gamla kyrkogårdens norra sida och lite tätare på den södra sidan. Söder om kyrkan finns också enstaka buxbomsinhägnade gravplatser kvar. Gravvårdarna är av varierande ålder och utseende. Norr om tornet har en gravplats gjorts om till en minneslund och askgravlund. I kyrkogårdens södra slänt har ett lapidarium av borttagna gravvårdar anordnats.

Titlar på gravvårdarna berättar om de specifika näringarna som präglat bygden såsom fruktodling, sjöfart och järnväg samt titlar kopplade till lantbruket. På kyrkogården ligger två framstående kulturpersonligheter begravda. Intill tornets sydvästra hörn har Frithiof Nilsson Piraten sin gravsten. Gravstenens inskrift drar årligen busslaster med besökare och lyder: Här under är askan av en man som hade för vanan att skjuta allt till morgondagen dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972. På kyrkogården ligger också kompositören och trubaduren Olle Adolphson begravd.

Byggnader på kyrkogården
I nordöstra hörnet av nya kyrkogården finns ett bårhus numera fungerar som personalrum med garage och toalettutrymme. Byggnaden har putsade och vitmålade fasader och sadeltak av rött tvåkupigt tegel.

Källor
A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600, Scania Halland Blekinge, III Catalogue N-Ö, Red. Knud Banning, Copenhagen 1976.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Underhållsplan för Ravlunda kyrka. Ponnert Arkitekter 2005.
Valvslagning och kalkmålningar i Skånska kyrkor, Monica Rydbeck, Lund 1943.
Ravlunda kyrka, utvändig renovering, Jörgen Kling, Antikvarisk rapport Malmö Mu-seet; 2010: 2.
Ravlunda kyrka, Arkeologisk förundersökning, Therese Ohlsson, Sydsvensk arkeologi rapport 2016:10
Orgelinventering för Lunds stift, Anders Olsson 2016. Lunds stift
En bok om Ravlunda socken, Ravlunda byalag, Ravlunda 1983.
Den medeltida träskulpturen i Skåne, en bilddokumentation, Lena Liepe. Lund 1995.
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014.

Internet
Riksantikvarieämbetet fornlämningssök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Lantmäteriet Historiska kartor: http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/