Ingen odling förekommer längre på Ljusterö. Den tidigare öppna odlingsmarken har till stora delar vuxit igen. Några kor betar på ön, men de är för få för att hålla markerna öppna. Norra delen av ön, dvs norr om midjan är naturreservat. Stenbrottet och utskeppningskajen syns fortfarande mycket tydligt i strandkanten och skrotstensvarpen talar ännu sitt tydliga språk.
Sommargästerna håller liv i hamnen och bryggan och trampar fortfarande de gamla stigarna.
Även gården på Ljusterö är numera fritidsbostad. Ladugården är riven och endast den präktiga grunden återstår. Bostadshuset har i princip inte förändrats sedan uppförandet, när förra seklet var helt nytt. Fruktträdgården skänker ännu betydande skörd - om än marken runt om tillåts växa vilt. Naturreservatet vårdas för att behålla landskapet vackert och estetiskt tilltalande Den fd åkermarkens "ensartade vegetation" lämnas däremot åt sitt öde och blir allt mer svårfunnen under expanderande buskskikt av nypon och björnbär.
Mer att läsa om Ljusterö finns i örapporten på länsmuseets hemsida:
http://www.kalmarlansmuseum.se/site/kulturmiljo/bygg/pdf_orapp/vaster/loftah/vinokalv.pdf