Arkeologiskt fyndmaterial

Arkeologiskt vrakfynd från Axmar, det s.k. Engmanvraket.
Under tre säsonger med start år 2001 har ett skeppsvrak i Simpviken, mellan Axmar by och Axmar bruk, undersökts. Engmanvraket är 25 meter långt och 11 meter brett och ligger på grunt vatten. Namnet kommer av upptäckaren, Dan Engman, som i slutet av 1950-talet var den första som dök på flera av Axmartraktens vrak.
Arbetet har bedrivits i studiecirkelform i ABFs regi med Länsmuseet Gävleborg, Totrakastalens intresseförening och sportdykare från klubben Gävlegrodorna.
Syftet var att klarlägga fartygets ålder och ursprung, samt att upprätta en skalenlig ritning över vraket. Ytterligare ett syfte var att ge deltagarna möjlighet att olika marinarkeologiska dokumentationstekniker.
Fältarbetena har omfattat uppmätning av skrov och skeppsdetaljer samt friläggning av ett sökschakt med ejektorpump.

Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.