TECKNING

Uddevalla-Wenersborg-Herrljunga Järnväg, UWHJ, invigdes för allmän trafik den 17 maj 1867. Invigningsresan startade i Uddevalla kl. 8 på morgonen och järnvägsstyrelsen hade inbjudit alla aktieägarna till fri resa från Uddevalla till Herrljunga och åter. Dessutom såldes om utrymmet medgav biljetter à 3 R:dr R:mt stycket för tour och retour.

I Uddevalla hwimlade omkring kl ½8 på morgonen alla gator af högtidskädda damer och herrar, hwilka ställde sina brådskande steg mot banhallen der de swajande nationalfanorna tillkännagåfwo att en betydelsefull resa förestod. Knappt hade uret på klocktornsberget slagit sitt sista åttaslag, förrän lokomotivet C1. Adelsköld, prunkande med 2:ne stora fanor, oroligt började skaka på sin plats ett stycke från plattformen samt utstötte stora dimhöjen ag sin hwita ånga straxt derefter genomskars luften af lokomotivförarens signal: Allt klart! hwarefter det långa tåget sakta utgick från plattformen. Ängebacken passerades kl. 8.23, Ryr 8.40 och Grunnebo 8.55.

I det ögonblick tåget med ökad fart passerade Lockerud-Kasen och löpte in på den kurv, som går öfwer Wassbotten öppnade sig för de resandes blick en den herrligaste tafla, nu höjd af en sällsynt i mannaminne icke förut inträffad händelse: - fast is quarliggande i Wenern cirka fem veckor före midsommar. Emellertid hade denna händelse sammanskockat en oerhörd mängd segelfärdiga fartyg,hwilka fylde såwal de båda ytterhamnarne, Wassbotten och wid norra wågbrytaren, som och hela inre hamnen. Inom ramen af denna storartade vy aftecknade sig alltså en tät och widsträckt skog af master, från hwilkas hundratals toppar allmän flaggning höjde den outsägligt sköna taflan. Som en pil sköt lokomotivet på hwars wenstra sida major Adelsköld, för att observera allt, tagit plats, öfwer jernbron och förde wåra Uddewallawänner in på Wenersborgs station under full musik. Här tillsattes ytterligare vagnar för resenärerna från Vänersborg och kl. 9.30 lämnade det 18 vagnar långa invigningståget denna stad. Lilla genen lfwer Göta-elf passerades och strax derefter inlöpte det srota tåget på det Adelsköldska mästerverket: stålbron öfwer Huwudnäsöfallet, hwilken, under en högst obetydlig fjedring på ett ögonblick tjenade som landgång för 600 menniskor. Kl. 10 passerade man Lilleskog och rusade vidare ut på Detters mosse där Adelsköld byggt järnvägsbanken av torv med mycket långa sleepers och gruspåfyllning.

Till Herrljunga anlände man kl. 12:30. Här avåts festmiddagen i ett stort tält och kl. 16 anlände greve Sparre med nedgående snälltåget från Stockholm. En mängd tal hölls, skålar höjdes och leven utbringades för greve Sparre, som varit initiativtagare till järnvägsbygget. Bokhandlare Zettergren, Vänersborg, begärde ordet och tolkade på ett wärdigt sätt herr grefwens och landshöfdingens stora förtjenster och utbringade en skål för den man som ej allenast sagt att det skall blifwa, utan äfwen utfört hwad som blifwit. Därefter vidtog återfärden och man återkom till Vänersborg något öfwer 9 och till Uddevalla något öfwer 10 om aftonen.
(Ur boken Teckningar från Vänersborg/ F. A. Zettergren)

---

Fredrik August Zettergren var bokhandlare, teckningslärare, målare och tecknare i Vänersborg.

Fredrik August Zettergren föddes den 15 maj 1818 i Stockholm och kom till Vänersborg 1839 som provisor på Vänersborgs apotek. Han lämnade emellertid den farmaceutiska banan och övertog år 1851 stadens bokhandel efter G. C. Norlin, som hade avlidit i kolera hösten 1850.

Han drev sin firma "F. A. Zettergrens Bok- och musikhandel", Drottninggatan 18, fram till 1873, då den övertogs av bokhandlaren Axel Polheimer.

Han undervisade också i teckning vid Vänersborgs Högre Elementarläroverk under åren 1842 rill 1885. Som konstnär var Zettergren autodidakt. Han utförde mest landskap och figurmotiv i crayon och akvarell. Efter original av Zettergren publicerades en plansch i tontryck "Wenersborg och dess omgivningar" hos Tegner & Kittendorf i Köpenhamn 1854.

Mest känd var emellertid Zettergren som ansedd och anlitad kommunalman i Vänersborg. När stadsfullmäktige instiftades blev han invald med ett av de "högsta röstetalen" och vid stadsfullmäktiges första sammanträde den 3 januari 1863 utsågs han till ordförande - "en befattning som han skötte med en oväld öfver allt beröm och med mycken formsäkerhet", enligt en minnesteckning. Stadsfullmäktiges första protokoll är förda av honom. Zettergren verkade också som landstingsman och var en tid landstingets vice ordförande i Slöjd- och Tekniska skolan. När han avgick som teckningslärare år 1885 instiftade han en fond vars ränta årligen utdelas till lärjungar som visat anlag för teckning. F. A. Zettergren dog den 30 maj 1889. Han var gift med Sofia Aurora Pyhlson, dotter till apotekare Pyhlson.
Källa: Henrik Ahnlund ut Teckningar från Vänersborg.