FRIDLEVSTADS KYRKA

Kyrkomiljön
Fridlevstads kyrka ligger knappt två mil norr om Karlskrona, invid landsvägen mellan Rödeby och Tving. Fornlämningar i form av bland annat gravrösen, skeppssättningar och stensatta labyrinter tyder på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i området. Socknen är belägen i Blekinges så kallade dalbygd, mellan kustbygden i söder och skogsbygderna mot Smålandsgränsen i norr, med kuperad landskapsbild och många små sjöar och vattendrag.

Kyrkbyn är 1349 känd i skrift som Frillungstadh. Namnet har sitt ursprung i mansnamnet Fridlev, där Frillung betyder Fridlevs son. Kring kyrkan med sin karaktäristiska klockstapel finns en ovanligt intakt bebyggelsemiljö typisk för äldre sockencentra, med prästgård, sockenstuga, skolbyggnader och kyrkstallar. De sistnämnda utgör några av de mest välbevarade i länet. Kyrkan låg redan innan skiftena något avskild från den övriga byn vilket även är fallet med dagens samhälle, där ett flertal av gatorna uppkallats efter tidigare kyrkoherdar i församlingen.

Den romanska gravstenen som är placerad öster om sakristian är skyddad som övrig kulturhistorisk lämning enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Fridlevstads kyrkogårds äldsta delar närmast kyrkan har medeltida anor. Den första kända beskrivningen av kyrkogården är från 1665, då den anges vara omgärdad av en stenmur med fem ingångar, varav fyra är försedda med luckhus. Den äldre kyrkogårdens utbredning framkommer av en ritning för utvidgning 1874 och motsvaras av dagens grusade del, medan de gräsbevuxna remsorna utmed östra och norra gränserna utgör denna första utvidgning. Gamla kyrkogårdens gravplatser omges av lågt klippta häckar eller mer sällan stenramar och järnstaket, och är i viss utsträckning även ordnade mot rygghäckar. Äldre gravstenar dominerar men lägre stenar typiska för 1930-talet och senare förekommer också, liksom smides- och gjutjärnskors från 1700- och 1800-talen. Vid sakristians östfasad står den äldsta gravstenen uppställd, en gravhäll från romansk tid. I väster och öster avgränsas kyrkogården av bogårdsmurar av kallmurad fältsten och i öster och norr även av en trädkrans av tidigare hamlade lindar. Ingångar finns i väster, sydväst, sydöst och nordöst. Den senare, i anslutning till parkeringen, fungerar som huvudingång från vilken en diagonal allékantad gång leder förbi klockstapeln och vidare runt kyrkan.

Söder om gamla kyrkogården ansluter nya kyrkogården, invigd 1929 efter ritningar från 1918 av Peter Linde i Nättraby. Marknivån är här en dryg meter lägre än på gamla kyrkogården. I väster avgränsas kyrkogården dels av en förlängning av gamla kyrkogårdens kallmur, dels av en häck och trädkrans av lindar som fortsätter utmed södra gränsen. I norr återfinns ett gravkapell samtida med utvidgningen samt en serviceplats. På ritningarna framträder en tidstypisk kyrkogårdsarkitektur där 1920-talsklassicimens ideal återspeglas i en strikt symmetrisk gestaltning med rektangulära gångsystem ordnade kring en mittaxel. Denna prägel har delvis gått förlorad sedan gångsystem lagts igen och gravplatserna till stor del ordnats utmed långa rygghäckar enligt en modell som blev vanlig under 1900-talets andra hälft. Denna utformning dominerar helt på den senaste utvidgningen som anlades norr om gamla kyrkogården 196768 efter ritningar av trädgårdsarkitekt Ove Magnusson. Även här återfinns en symmetrisk kvartersindelning, där stensatta gångar mellan de fyra gräsbevuxna kvarteren leder fram till en central plats med stensatt och idag torrlagd brunn. De två norra kvarteren har ännu inte tagits i bruk. Utmed västra gränsen finns en ekonomibyggnad och ett lapidarium för återgångna gravstenar anlagd på 1980-talet. Norr därom återfinns minneslunden som tillkom kring samma tid, 198586, återigen efter ritningar av Ove Magnusson. I norr växer en trädrad av lindar och mot parkeringen i öster en rad björkar.

Byggnader på kyrkogården
Klockstapeln nordost om kyrkan uppfördes 1750 och ersatte då en äldre klockstapel som var placerad sydväst om kyrkan. Grundplanen är åttasidig med en stolpverkskonstruktion klädd med liggande rödfärgad panel vilande på en hög putsad stensockel, mot vilken ett flertal äldre gravhällar är fastklamrade. I fyra väderstreck har de två nedre våningarna parställda små rundbågiga fönster med diagonalställd spröjsning medan klockvåningen har parställda stora rundbågiga ljudluckor av liggande vitmålad panel. Små rundbågiga luckor återfinns även i den karnisformade huven som liksom den smala spiran är spånklädd. Spiran kröns av ett kopparklot med kors.

Bårhuset invigdes samtidigt som södra utvidgningen 1929 och är ritat av arkitekt Kurt von Schmalensee som kring samma tid arbetade med ett restaureringsförslag för kyrkan. Gestaltningen är tydligt inspirerad av den romanska kyrkan, med reveterade vita fasader, rundbågiga fönsteröppningar och spånavtäckt sadeltak krönt av en vindflöjel med drakhuvud. Det lägre och framskjutande entrépartiet på norra gaveln har pardörrar med liggande panel och stora smidesgångjärn i historiserande stil.

1977 byggdes ett vaktmästeri vid norra kyrkogårdens västra gräns, vilket 198889 utvidgades med en garagelänga i norr. Byggnaden har stående mörkbrun lockpanel och sadeltak avtäckt med svart tegelimiterande plåt.

Källor och litteratur
Fridlevstads kyrka Underhållsplan (2007-12-14), Sweco Architects AB, Malmö.
Fridlevstads kyrkogård Vård- och underhållsplan (2016), Ankdammen Konsult, Karlskrona.
Andersson, W. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium, Blekinge Band I, Medelsta härad, Stockholm: Svenska Bokhandelscentralen, 1932.
Ullén, M. (red.). Blekinge Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.
Svenska kyrkan. Fridlevstads församling. Fridlevstads kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/Fridlevstads%20församling/fridlevstads-kyrka, hämtad 2020-09-29.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/d6cd8bf8-0980-401e-8b09-43f530a92a63, hämtad 2020-09-28.

FÖRSAMLING 1995 -FRIDLEVSTAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2975, år 1900: 2998, år 1995: 2261

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sillhövda utbruten 1846.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med prästgård och skola i utkanten av tätorten. Till kyrkan leder en allé. Nordost om kyrkan står en klockstapel med karnissvängd huv och smal spira. Miljön som omfattar flera äldre välbevarade byggnader ligger i sluttningen ner mot Pålyckesjön. Söder om kyrkan har ett större villaområde tillkommit under 1900-talets sista decennier. Socknen är kraftigt kuperad. Åkermarken är tämligen omfattande och återfinns i landskapets lägre partier. Socknen ligger nordväst om Karlskrona.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor och sakristia i norr. Kyrkan med långhus och kor härrör troligen från omkring 1200. Eventuellt kan ett torn ha funnits i väster. I norra muren, vid övergången mellan långhus och kor, finns en brunnsliknande trappa, som numera är avskuren nedtill; enligt en tolkning har trappan fungerat del av en försvarsanordning som även innefattade kyrkans vindsutrymme. Sakristian tillkom 1714, och 1779-81 förlängdes långhuset åt väster. Kyrkan har haft vid långhusets sydvästra del ett vapenhus av putsad gråsten, tidigast omtalat 1665, som revs på 1800-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader och rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av sadeltak, sakristians tak är valmat, över absiden ett kontak. Exteriören har fortfarande medeltida prägel, fönstren har dock vidgats senare. Kyrkans tak förstördes under Nordiska sjuårskriget (1563-70), och nya ytter- och innertak uppfördes under 1500-talets senare del. Kyrkans ingång är belägen i väster. Långhus och kor täcks sedan 1838 av trätunnvalv. Predikstol och dopfunt är från 1600-talets senare hälft, så även altaruppsatsen på södra långväggen. Bänkinredning och läktare är från 1800-talet. En inre restaurering genomfördes 1914 efter ritningar av arkitekten Theodor Wåhlin.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.