underkjol

Brukaren är givarens mor. Enligt brev som medföljer: MORS svarta sidenunderkjol. Ja,den var inget lyxplagg,som man kanske kunnat tro,men den representerar ett stycke kulturhistoria. Den är gjord av resterna efter en svart sidensommarkappa,som var sydd av vår kappsömmerska fröken Agnes Olsson,bosatt och syende i det lilla rara huset St. Tomegatan 18,som revs då Agardsgatan drogs fram. Tyvärr kan jag inte exakt mana fram hur kappan såg ut,men den måste ha tillkommit strax före eller i början av tjugotalet.Dessbättre minns jag den hatt Mor hade till den och beklagar att jag numera inte kan rita.Det var den välkända modisten Matilda Svensson på L:a Fiskaregatan /hörnet till Grönegatan/ som stod för den.Den var av fint svart strå, styvfernissat och blankt och hade uppstående brätte jag tror c:a 10 cm högt och i kanten på detta satt små espriter också de svarta,men ganska opraktiska,så de sprättades bort när hatten behövde omförnissning.När kappan blev nött fick vår klädningssömmerska ta hand om den fast hon egentligen inte sydde underkläder.Det var fru Olin på Skomakaregatan,bosatt inne på gården i den Hallqvistska fastigheten som tyvärr revs för några år sedan.Den är helt typisk för de stadiga underkläder man hade på den tiden,det skulle varit otänkbart att damer skulle låtit benen ens skymta genom klädningen.Det är en praktisk modell för genom att den knyts med band i midjan kan man reglera midjevidden,som då skulle vara smalast möjlig,man kunde släppa lite på bandet om vädret gjorde att man måste ha mer under.Men banden är inte,som någon tidn.skrivare påstod i samband med Kulturens utställning om kläder, till för att hålla i då man tog den på.Man höll i stället ett stadigt tag i linningens båda ändar och när man stigit i den eller möjligen dragit den över huvudet,vilket var sämre för man fick ju inte rufsa till håret,knöt man bandet rund midjan och drog till så hårt det gick om man var "högfärdig" ,de flesta damer använde snörliv,så då var det det som bestämde midjevidden.Mors svarta underkjol syddes säkert till något speciellt tillfälle,men gick sedan i bruk till vardags i många år,den var både tjock och präktig. Mor var en helt vanlig köpmanshustru och hade säkert underkjolen på sig då hon stod bakom disken i vår speceriaffär,där det inte fanns någon eldstad,så det behövdes varna kläder.Och för den som inte vet det,kan jag tala om,att siden av naturmaterial är mycket varmt.Och jag hoppas,att jag inte lurat mej så det "bara" är bomull.Mors namn var Amanda Sundewall/f.Andersson/ och vi bodde på Ö.Mårtensgatan 14 här i Lund.

Lund i juli 1974
Inga Haraldson