MILLESVIKS KYRKA

KYRKOMILJÖN - Inte långt från kyrkplatsen i Millesvik ligger västerut ett gravfält från järnåldern och österut en rad gravrösen som vittnar om traktens betydelse i forntid. Kyrkan har anor från tidig medeltid.
KYRKOGÅRDEN - vars äldsta delar troligen kan dateras till 1200-talet, sträcker sig runt kyrkan. Den enda dokumenterade utvidgningen företogs 1957 västerut. De flesta grusgravarna har tagits bort under årens lopp och i samband med en renovering 1955 avlägsnades en del häckar. I anläggningen ingår kyrka, klocktorn, likbod samt en enklare ekonomibyggnad strax utanför kyrkogårdsmuren.
Begravningsplatsen ligger på tämligen plan mark med en svag sluttning av området söder om kyrkan mot öster. Kyrkogården, som har en i det närmaste kvadratisk form, begränsas av väg och bebyggelse i söder och av gärden i övriga väderstreck. I sydöst finns en parkeringsplats. En stenmur omger hela kyrkogården. En rad ekar kantar kyrkogården vid östra muren. I övrigt finns här alm och ask. Utmed muren på 1957 års del är lindar planterade. En ligusterhäck finns längs västra muren liksom mellan gamla och nya delen. Familjegravshäckar förekommer inte, vilket bidrar till större sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och kompletteras med plattgångar.
Norr om kyrkan finns ett anspråkslöst gravområde utan gångar och planteringar. Här finns några grusgravar med stenramar, några gravhällar samt kyrkogårdens äldsta gravvård, ett 1600-talskors. Den största gravvården är rest över kyrkoherde Esaias Tegnér, far till skalden och verksam i församlingen under 1700-talet.
Ett väsentligt karaktärsdrag för denna kyrkogård är ett oregelbundet och anspråkslöst gravområde norr om kyrkan med inslag av olika tiders gravvårdar som grusgravar, stenkors och hällar.
Söder om kyrkan står klockstapeln och den gamla likboden.

FÖRSAMLING 1995 – MILLESVIK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 447, 1900: 476, 1995: 152

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen omfattar en västlig del av Värmlandsnäs. Kyrkan ligger lågt i landskapet i utkanten av det odlade området på Värmlandsnäs. Fornlämningar från järnålder finns på högre punkter i omgivningen. Såväl kyrkplats som kyrka har medeltida ursprung.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti; sakristian i öster samt vapenhuset i väster är byggda i trä. Den västra delen av den nuvarande kyrkans södra långhusmur, som är väsentligt kraftigare och ojämnare än de övriga murarna, härrör troligen från en medeltida stenkyrka. Kyrkans nuvarande planform är sannolikt resultat av en ombyggnad under 1700-talet, möjligen i flera etapper, med återbruk av föregångarens murar. År 1794 byggdes vapenhuset i liggtimmer framför långhusets västgavel. I samband med genomgripande omdaningar 1854 tillfogades den timrade sakristian i öster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den tornlösa kyrkans exteriör är enkel; murarna är vitputsade och timmerväggarna brädfodrade under flacka, valmade sadeltak med skifferbeläggning. Vid en ombyggnad under 1800-talet har långhusmurarna höjts med ett flertal varv timmer. Ingången är förlagd i väster via vapenhuset. Kyrkorummet, som täcks av ett trätunnvalv med profilerad taklist, torde ha fått sin nuvarande prägel vid 1800-talets mitt. Delar av ett figurativt utsmyckat innertak från 1700-talet har påträffats, sannolikt en rest av det ursprungliga innertaket. Altartavlan av konstnär Gustaf Brusewitz härrör från 1855.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

KYRKOMILJÖN - Inte långt från kyrkplatsen i Millesvik ligger västerut ett gravfält från järnåldern och österut en rad gravrösen som vittnar om traktens betydelse i forntid. Kyrkan har anor från tidig medeltid.
KYRKOGÅRDEN - vars äldsta delar troligen kan dateras till 1200-talet, sträcker sig runt kyrkan. Den enda dokumenterade utvidgningen företogs 1957 västerut. De flesta grusgravarna har tagits bort under årens lopp och i samband med en renovering 1955 avlägsnades en del häckar. I anläggningen ingår kyrka, klocktorn, likbod samt en enklare ekonomibyggnad strax utanför kyrkogårdsmuren.
Begravningsplatsen ligger på tämligen plan mark med en svag sluttning av området söder om kyrkan mot öster. Kyrkogården, som har en i det närmaste kvadratisk form, begränsas av väg och bebyggelse i söder och av gärden i övriga väderstreck. I sydöst finns en parkeringsplats. En stenmur omger hela kyrkogården. En rad ekar kantar kyrkogården vid östra muren. I övrigt finns här alm och ask. Utmed muren på 1957 års del är lindar planterade. En ligusterhäck finns längs västra muren liksom mellan gamla och nya delen. Familjegravshäckar förekommer inte, vilket bidrar till större sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och kompletteras med plattgångar.
Norr om kyrkan finns ett anspråkslöst gravområde utan gångar och planteringar. Här finns några grusgravar med stenramar, några gravhällar samt kyrkogårdens äldsta gravvård, ett 1600-talskors. Den största gravvården är rest över kyrkoherde Esaias Tegnér, far till skalden och verksam i församlingen under 1700-talet.
Ett väsentligt karaktärsdrag för denna kyrkogård är ett oregelbundet och anspråkslöst gravområde norr om kyrkan med inslag av olika tiders gravvårdar som grusgravar, stenkors och hällar.
Söder om kyrkan står klockstapeln och den gamla likboden.

KYRKOMILJÖN - Inte långt från kyrkplatsen i Millesvik ligger västerut ett gravfält från järnåldern och österut en rad gravrösen som vittnar om traktens betydelse i forntid. Kyrkan har anor från tidig medeltid.
KYRKOGÅRDEN - vars äldsta delar troligen kan dateras till 1200-talet, sträcker sig runt kyrkan. Den enda dokumenterade utvidgningen företogs 1957 västerut. De flesta grusgravarna har tagits bort under årens lopp och i samband med en renovering 1955 avlägsnades en del häckar. I anläggningen ingår kyrka, klocktorn, likbod samt en enklare ekonomibyggnad strax utanför kyrkogårdsmuren.
Begravningsplatsen ligger på tämligen plan mark med en svag sluttning av området söder om kyrkan mot öster. Kyrkogården, som har en i det närmaste kvadratisk form, begränsas av väg och bebyggelse i söder och av gärden i övriga väderstreck. I sydöst finns en parkeringsplats. En stenmur omger hela kyrkogården. En rad ekar kantar kyrkogården vid östra muren. I övrigt finns här alm och ask. Utmed muren på 1957 års del är lindar planterade. En ligusterhäck finns längs västra muren liksom mellan gamla och nya delen. Familjegravshäckar förekommer inte, vilket bidrar till större sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och kompletteras med plattgångar.
Norr om kyrkan finns ett anspråkslöst gravområde utan gångar och planteringar. Här finns några grusgravar med stenramar, några gravhällar samt kyrkogårdens äldsta gravvård, ett 1600-talskors. Den största gravvården är rest över kyrkoherde Esaias Tegnér, far till skalden och verksam i församlingen under 1700-talet.
Ett väsentligt karaktärsdrag för denna kyrkogård är ett oregelbundet och anspråkslöst gravområde norr om kyrkan med inslag av olika tiders gravvårdar som grusgravar, stenkors och hällar.
Söder om kyrkan står klockstapeln och den gamla likboden.

KYRKOMILJÖN - Inte långt från kyrkplatsen i Millesvik ligger västerut ett gravfält från järnåldern och österut en rad gravrösen som vittnar om traktens betydelse i forn tid. Kyrkan har anor från tidig medeltid.
KYRKOGÅRDEN - vars äldsta delar troligen kan dateras till 1200-talet, sträcker sig runt kyrkan. Den enda dokumenterade utvidgningen företogs 1957 västerut. De flesta grusgravarna har tagits bort under årens lopp och i samband med en renovering 1955 avlägsnades en del häckar. I anläggningen ingår kyrka, klocktorn, likbod samt en enklare ekonomibyggnad strax utanför kyrkogårdsmuren.
Begravningsplatsen ligger på tämligen plan mark med en svag sluttning av området söder om kyrkan mot öster. Kyrkogården, som har en i det närmaste kvadratisk form, begränsas av väg och bebyggelse i söder och av gärden i övriga väderstreck. I sydöst finns en parkeringsplats. En stenmur omger hela kyrkogården. En rad ekar kantar kyrkogården vid östra muren. I övrigt finns här alm och ask. Utmed muren på 1957 års del är lindar planterade. En ligusterhäck finns längs västra muren liksom mellan gamla och nya delen. Familjegravshäckar förekommer inte, vilket bidrar till större sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och kompletteras med plattgångar.
Norr om kyrkan finns ett anspråkslöst gravområde utan gångar och planteringar. Här finns några grusgravar med stenramar, några gravhällar samt kyrkogårdens äldsta gravvård, ett 1600-talskors. Den största gravvården är rest över kyrkoherde Esaias Tegnér, far till skalden och verksam i församlingen under 1700-talet.
Ett väsentligt karaktärsdrag för denna kyrkogård är ett oregelbundet och anspråkslöst gravområde norr om kyrkan med inslag av olika tiders gravvårdar som grusgravar, stenkors och hällar.
Söder om kyrkan står klockstapeln och den gamla likboden.

KYRKOMILJÖN - Inte långt från kyrkplatsen i Millesvik ligger västerut ett gravfält från järnåldern och österut en rad gravrösen som vittnar om traktens betydelse i forntid. Kyrkan har anor från tidig medeltid.
KYRKOGÅRDEN - vars äldsta delar troligen kan dateras till 1200-talet, sträcker sig runt kyrkan. Den enda dokumenterade utvidgningen företogs 1957 västerut. De flesta grusgravarna har tagits bort under årens lopp och i samband med en renovering 1955 avlägsnades en del häckar. I anläggningen ingår kyrka, klocktorn, likbod samt en enklare ekonomibyggnad strax utanför kyrkogårdsmuren.
Begravningsplatsen ligger på tämligen plan mark med en svag sluttning av området söder om kyrkan mot öster. Kyrkogården, som har en i det närmaste kvadratisk form, begränsas av väg och bebyggelse i söder och av gärden i övriga väderstreck. I sydöst finns en parkeringsplats. En stenmur omger hela kyrkogården. En rad ekar kantar kyrkogården vid östra muren. I övrigt finns här alm och ask. Utmed muren på 1957 års del är lindar planterade. En ligusterhäck finns längs västra muren liksom mellan gamla och nya delen. Familjegravshäckar förekommer inte, vilket bidrar till större sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och kompletteras med plattgångar.
Norr om kyrkan finns ett anspråkslöst gravområde utan gångar och planteringar. Här finns några grusgravar med stenramar, några gravhällar samt kyrkogårdens äldsta gravvård, ett 1600-talskors. Den största gravvården är rest över kyrkoherde Esaias Tegnér, far till skalden och verksam i församlingen under 1700-talet.
Ett väsentligt karaktärsdrag för denna kyrkogård är ett oregelbundet och anspråkslöst gravområde norr om kyrkan med inslag av olika tiders gravvårdar som grusgravar, stenkors och hällar.
Söder om kyrkan står klockstapeln och den gamla likboden.