Ramsåsa kyrka

Interiör
Kyrkans golvnivå är belägen under den utvändiga marknivån och vid ingången leder två steg ned till entréhallens golv. Från entréhallen finns ingång till tornets övre våningar vid södra sidan och ett litet förråd/elcentral vid den norra sidan. Entréhallen upptar den västra halvan av tornets bottenvåning och en hög, glasad pardörr leder in till kyrkorummet som når ända in i tornets östra halva. Kyrkorummets torndel är möblerad med bänkar utom i sydvästra hörnet där orgeln står. Tornbågen har en spetsbågig form och är mycket bred, samma bredd som tornets tjocka innerväggar. I höjd med långhuset smalnar yttermurarna av och rummet blir något större.

Både kor och långhus är förhållandevis små utrymmen och valven är låga vilket förstärker intrycket av ett litet kyrkorum. Bänkinredningen upptar större delen av långhuset. Längst i öster finns en öppen plats med dopfunt vid norra sidan och predikstolen i söder. I nordöstra och sydöstra hörnen finns rester av medeltida sidoaltare bevarade som murade avsatser intill valvpilastrarna. Sidoaltarna kan vara uppmurade av marksten och tegel och förefaller vara äldre än valvpilastrarna. Golvet är lagt med kvadratiska röda tegelplattor och på samma nivå i hela kyrkan, även i bänkkvarteren. Mellan långhus och kor finns en bred triumfbåge med rundbågig form. Valvanfangen är inte markerade med listverk vilket är det vanliga.

Långhuset och koret är valvslaget med kryssvalv, putsade och vitkalkade. Pilastrarna är murade med tre språng och kragbanden utförda med en vulst, en snedfas och en platt överst. Valvbågarna är spetsbågiga och utförda i en tegelstens bredd med breda följdskift. Valvribborna har kvadratisk genomskärning. Valven i långhuset skiljer sig från de i koret då pelarna saknar kragband. Följdskiftet har också en smalare och något spetsig form.

Medeltida kalkmålningar finns utmed triumfbågen, i korvalvet, i den östra valvtravén på långhusets norra sida och i absidens hjälmvalv. Kalkmålningarna tillhör två olika målningsperioder. Målningarna i absiden och långhuset samt ovan valven tillhör den äldsta perioden och har daterats till cirka 1300. Scenen i absiden föreställer Majestas Domini inom en fyrpassram och en mycket fragmentarisk målning i väggpartiet under valvet föreställer apostlarna. Målningen på norra långhusväggen föreställer livshjulet och är framställt i cirkel. Halva scenen är förstörd av ett fönster som fanns på denna plats på 1800-talet och som finns dokumenterat av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. På platsen finns numera ett epitafium över kyrkoherde Carl Gustaf Hörling. Till vänster om livshjulet finns en fragmentarisk målning vilken tolkats som S:t Kristoffer. Fragment av denna målning kan också ses ovan valven. De stenare målningarna kan ha utförts kring 1400-talet och har ett naivistiskt formspråk. Valvribbor och bågar är dekorerade i rött och grått i olika geometriska mönster. I valvkrönet syns framställs Kristus huvud omgivet av utbredda stiliserade fågelvingar på valvribborna och i östra valvkappan finns texten Ave Maria.

Kyrkans vindsutrymmen är svårtillgängliga. Långhusvinden nås via en lucka i yttertaket. En sekundär öppning i långhusets östra gavel leder in till korvinden. Taklagen över såväl torn som långhus och kor är av furu och sannolikt från 1800-talet. Inslag av återanvända ekdelar finns. Absiden är inte tillgänglig för besiktning då ingång till denna saknas. Från utsidan finns dock ett synligt, men överkalkat remstycke som kan vara av ek.

Inredning och inventarier
Altare
Medeltida murat blockaltare av kalksten, putsat och vitmålat. På altaret ligger en medeltida altarskiva av komstadkalksten med fördjupning för ett relikskrin. Altaret är placerat framför tribunbågen vilket kan tyda på att det har blivit flyttat från absidens östra sida.

Altaruppsats
Altaruppsatsen består av en murad skärmvägg, putsad och vitmålad, på vilket ett medeltida krucifix är monterat. Triumfkrucifixet är skulpterat i ek och dateras till ungefär 1200-talets första hälft. Bemålningen är polykrom och senmedeltida. Troligtvis har krucifixet suttit på en trabesbjälke i triumfbågen och framställer Kristus som den segrande allhärskaren enligt romansk ikonografi. Under gotisk tid har en anpassning gjorts av krucifixet för att avbilda Kristus lidande.

Altarring
Ingen altarring finns bevarad i kyrkan. Istället finns fem flyttbara knäfall av japansk ek med stoppade, textilklädda knäfall och överliggare i blått tyg. Knäfallen har raka sidor och raka överliggare.

Predikstol och baldakin
Predikstol från 1600-talet med kompletteringar utförda under 1700-talet av snickaren Anders Råå samt evangelistskulpturer från Ystadbildhuggaren Mattias Stenbergs verkstad. Predikstolens korg har sexkantig form med sidor skilda åt av marmorerade kolonetter på skulpterade konsoller. Sidofyllningarna har rundbågiga nischer med skulpturer av evangelisterna. I ovankant av korgen finns en texttavla och ett utkragande listverk. Korgen står på en sekundär sexkantig fot och en trappa av ek med marmorerade vangstycken leder upp till predikstolen. Predikstolen är målad i ljusa toner av framför allt rött, grönt, grått och guld. Baldakinen har samma form som predikstolen och är målad i samma färger. Den består av ett profilerat listverk med äggstav och tandsnitt samt ovansidor försedda med spetsiga krön skulpterade med beslagsornamentik. En duva hänger ned från baldakinens undersida.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt består av medeltida cuppa på senare tillkommen fot. Cuppan har rund form och saknar uttömningshål och foten kvadratisk genomskärning. Både cuppan och foten är putsade och vitmålade. Enligt konsthistoriker Lars Tynell är dopfunten tillkommen under senmedeltiden.

Bänkinredning
Öppna bänkar av trä målade i grå nyanser med gula detaljer. Bänkarnas gavelpartier har rundbågig avslutning upptill och dekor i form av en rundel med ett fyrpass. Ryggpartierna är släta. Bänkarna är tillverkade före 1916, möjligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal.

Orgel
Orgel från 1961 med sju stämmor tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelhuset är av omålad fur och står på ett podium vid kyrkans sydvästra hörn. Orgelpiporna är placerade i den övre delen av orgelhuset som har öppningsbara luckor.

Klockor
Kyrkklockan i tornet gjöts 1937. Klockan är en kopia av en äldre klocka från 1769 gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den äldre klockan förvaras på Lunds Historiska Museum.

Övrigt
På norra väggen i långhuset sitter ett inmurat epitafium över kyrkoherde Carl Gustaf Hörling död 1801. En nummertavla i trä hänger vid långhusets östra sida. Nummertavlan är daterad genom inskrift till 1737. Intill nummertavlan står en gipskopia av den danska skulptören Bertel Thorvaldsens (1770-1844) skulptur Kristus. I tornet finns en fattigbössa av trä med beslag och lås av järn. Fattigbössan dateras till 1600-tal.

Kyrkans äldsta delar byggdes under romanskt tid, 1100-1200-talet, och består av långhus med kor och absid. Murarna är uppbyggda av kalkstensflis med inslag av gråsten. Hörnkedjorna är av kvaderhuggen kalksten och avslutas av kapitäl i form av en utskjutande kalksten. En liknande murteknik finns i tornet till Stora Herrestads kyrkas murverk, även detta av kalksten. Murarnas tjocklek och sockeln på kyrkan kan tyda på att den inte tillhör de tidigaste stenkyrkorna i Skåne. Även kyrkans placering mitt i byn talar för en sen datering, möjligen sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal.

Under 1300-talet dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar, vilka finns bevarade i absiden och på långhusets väggar. Därefter valvslogs långhuset och koret. Kalkmålningar från 1400-talet finns bevarade i koret och i triumfbågen. Någon gång under medeltiden, möjligen på 1400-talet, tillkom ett torn vid långhusets västra sida. Tornet har kvadratisk planlösning och samma bredd som långhuset. Ett vapenhus har tidigare funnits på långhusets södra sida. En teckning av kyrkan från omkring 1800-talets mitt visar kyrkan utan vapenhus och en stödpelare vis långhusets södra sida. Vid denna tid fanns också ett fönster i absidens östra sida och ett fönster på långhusets norra sida, i östra valvtravéen.

Under 1800-talet gjordes omfattande renoveringar då södra tornmuren delvis murades om. Gavlarna murades upp mot söder och norr istället för som tidigare mot öster och väster och torntaket täcktes med tegel. Redan tidigt efter renoveringen fick man problem med tornets murverk vilket antogs bero på att man använt ett dåligt murbruk. Ett järnband fästes 1852 runt tornet i höjd med klockvåningen. Yttertaken täcktes också om på 1800-talet. Blyplåt byttes till järnplåt för att finansiera renoveringarna. Nya fönster bör ha tillkommit någon gång vid 1800-talets andra hälft. En dörröppning ersatte fönstret i absidens östra sida och en ny fönsteröpp-ning togs upp mot söder.

Under 1932 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Nils A. Blanck. Vid denna tidpunkt fick kyrkan nya ytterdörrar och en entréhall gjordes i tornets västra del med nya innerdörrar och ny trappa till tornets övre våningar. Orgeln ställdes på sin nuvarande plats i långhusets sydvästra hörn. En trävägg mellan sakristia och kor ersattes med en genombruten skärm som inte finns kvar längre. Mellan 1951-1954 ersattes kyrkans kaminer med elektrisk uppvärmning efter handlingar av N. A. Blanck. Vid denna tidpunkt sattes troligen ett fönster igen vid långhusets norra sida och ett epitafium placerades på dess plats. Nästa renovering skedde 1958-61 med Aina Berggren som ansvarig arkitekt. Kyrkans innergolv lades om med rött tegel på ett bjälklag av betong och medeltida kalkmålningar togs fram av konservator Axel A. Kulle. Skranket mellan kor och absid samt altarringen togs bort och ersattes av kyrkans befintliga altaruppställning och lösa knäfall. Mellan åren 1987 och 1988 utfördes en fasadrenovering under ledning av arkitekt Birgit Kordina. En murverksdokumentation utfördes samtidigt av Mabel Cronwall. Senaste yttre renovering utfördes 1999-2000 under ledning av arkitekt Hans Ponnert då utvändig puts och yttertak renoverades och sågs över. Vid detta tillfälle påträffades ursprungliga inmurade takstolsdelar i långhusets och korets gavelrösten.

Murarna till kyrkans äldsta delar är uppbyggda av kalkstensflis med inslag av gråsten. Hörnkedjorna består av kvaderhuggen kalksten som avslutas med ett utkragande kalkstensskift som listverk. Längst ned på fasaderna finns en delvis synlig sockel av huggen sten med skråkantad ovansida. Troligen döljs större delen av sockeln under marknivån som höjts sedan kyrkan byggdes. Gesimser finns på långhuset och möjligen på kor och absid, dessa döljs dock av en takfotsinbrädning. Gesimserna är troligen sekundära. En särskild egenhet hos kyrkan är att koret har rektangulär planform med korta sidor som konvergerar mot öster, dvs. kyrkans planform smalnar av mot öster. Detta kan jämföras med exempelvis Risekatslösa och Gladsax kyrkor som har liknande planform. De ursprungliga ingångarna till kyrkan är igensatta men anas genom tröskelstenar på långhusets södra sida och en utbuktning i muren på norra sidan. Vid långhuset sydvästra hörn finns en kraftig stödpelare, putsad och vitmålad samt avtäckt med rött vingtegel. Tornets fasader är utförda utan markerat sockelparti. Gavelsidorna mot öster och väster avslutas av enkla tegelgesimser medan gavelröstena är murade med trappsteg. I norra gavelspetsen finns en rund blindering. I tornets fasader finns förutom järnbandet flera ankarslutar med rak form eller Y-form. Samtliga fasader är spritputsade och kalkavfärgade med slätputsade öppningar och omfattningar.

Långhuset, koret och tornet täcks av sadeltak av rött enkupigt tegel. På långhuset ligger tegeltaket på undertak av brädor medan kortaket ligger på stickspån. Långhusets takfall har ett brantare takfall än koret, kanske anpassning till valven utförd redan på medeltiden. Gavelmuren mot ös-ter är uppmurad med en annan murteknik än korets och kan också vara senare. Korets östra gavel är försedd med tinnar av tegel. Absiden täcks av ett halvt kägeltak av rödmålad plåt. Absidtaket har brant lutning och avvattning saknas, istället kragar plåttaket ut ett stycke utanför fasadmuren. Övriga delar av kyrkan avvattnas genom hängrännor och stuprör av zinkplåt.

Inga ursprungliga fönsteröppningar är synliga i kyrkans fasader men på vinden finns fönstersmygen till en ursprunglig, rundbågig öppning delvis bevarad. Fönstret är beläget ungefär mitt på södra långhusmuren. De befintliga fönsteröppningarna till kyrkan har spetsbågig form med raka smygar och fönsterbågarna är av järn indelade med kvadratisk spröjsning. Två ingångar finns till kyrkan. Huvudingång är i tornets västra sida och en ingång till sakristian finns från öster i absiden. Den västra ingången är en spetsbågig muröppning med stickbågig omfattning och ytterport med spröjsat överljusfönster. Absiddörren är rakt avslutad. Båda dörrar är brunmålade med utvändig panel i fiskbensmönster. I tornets södra sida finns en stickbågig öppning som tidigare utgjort ingång till tornets övre våningar. Öppningen leder numera till ett förråd i murnischen men uppgången till tornet är igenmurad. Tornet har ljudöppningar i varje väderstreck. Mot söder och väster finns ett par kopplade, rundbågiga öppningar med en mittpelare. Ljudöppningarna omfattas av ett rundbågigt mursprång. Den norra sidan har ett liknande öppning men omfattningen har spetsbågig form. Mot öster finns två rundbågiga öppningar med omfattningar murade med två språng. Ljudluckorna är av trä och svarttjärade.