LANDSKYRKAN

ALINGSÅS LANDSKYRKA - Salkyrkan utgörs av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Öster om koret är en sakristia. Interiören präglas av klassicism och är mycket ljus till följd av de stora fönstren och färgsättningen i huvudsakligen vitt och grått.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster från vapenhuset och i söder via en mittport med vindfång. Bänkkvarteren delas av mitt- och tvärgång samt sidogångar. Långhuset har tre fönsteraxlar, varav den västra delvis skyms av en orgelläktare. Under läktarens bakre del är grunda inbyggnader från 1981. Den södra utgörs av ett förråd för stolar. Den norra rymmer ytterligare förvaringsutrymmen och en elcentral. Den skärmar av läktartrappan från samma år. Det är en trätrappa klädd med heltäckningsmatta och har en ledstång av smide i väggen. Fram till hälften av läktaren är en öppen yta med i söder bokbord i ljust trä, golvur och vita kapphängare samt i norr en manöverpulpet av grå träskivor. Fyra bänkrader är borttagna för skapandet av detta utrymme. I långhusets nordöstra del är predikstolen placerad. Invid denna står en ljusbärare av smide. Ovan mittgången hänger två ljuskronor av mässing och över läktaren två smärre.
GOLV - Golvet består av smala, fernissade furubräder från 1942.
VÄGG - De jämna väggarna är slätputsade och målade med vit emulsionsfärg. Upp till fönsterhöjd är en utkragande, murad bröstning som avbryts under fönstren av nischer med vattenbärande radiatorer. Öster om mittporten och på motsvarande plats på norra långsidan är utkragande murstockar från 1903. På dessa är två nummertavlor placerade. På långsidorna sitter några ljusplåtar av mässing. Läktarunderbyggnaderna utgörs av regelväggar med träskivor som klätts med glasfiberväv, vilken vitmålats. Vindfånget framför mittporten är från 1981 och utgörs av vitbetsad, spontad panel.
PORT - Västporten utgörs av en rak pardörr från 1981 av vitbetsad furu med halvfranska fyllningar. Till mittportens vindfång är en rak pardörr från samma år samt i samma material och behandling. I fyllningarna är stående, spontad panel. Den ursprungliga ytterportens insida är försedd med helfranska fyllningar och grå bemålning. Porten med vindfånget sitter i en hög rundbågssmyg med överljus.
INNERDÖRR - Till läktarunderbyggnadernas förrådsutrymmen är raka dörrar från 1981av vitbetsad furu med halvfranska fyllningar. En av dem är en pardörr och två har fyllningar med spontad panel.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost och tre innanlufter från 1903. Lufterna har två rutor var och är öppningsbara med undantag för lunetten. Bågarna är av grått trä och sitter i karmar av vitt trä. De rundbågiga smygarna har sluttande fönsterbänkar. Mittportens överljus utgörs av ett rundfönster med två fastskruvade lufter, vilka har två rutor var. Bågarna är av grått trä.
TAK - Innertaket utgörs av ett ursprungligt korgbågigt valv av bräder, vilket skall ha målats 1765 av Nils Åvall från Borås (alternativt av Simon Schultz från Göteborg). De tidstypiska målningarna utgörs av rosiga skyar på beige botten. Inom en central sky skildras att strålande kors (Tron) med brinnande hjärta (Kärleken). Från strålarna sticker två händer och fötter ut, vilka med sina sår symboliserar Kristus. I övriga skyar är grupper av änglaflykter och keruber samt några ynglingar. Ovan mittporten är en grupp av män. Framför läktaren är bl.a. ett vanitasmotiv och sirliga rosenkvistar. Ovan läktarens bakre del är på traditionellt vis helvetet placerat med en föga smickrande skildring av den lede. Den grågröna, karnisprofilerade taklisten av trä är ursprunglig. Framför koret hänger en vit högtalare ned från taket. Under läktaren sitter vit pärlspont från 1877 och några antikglasarmaturer.
KOR - Det fullbreda, rakslutna koret har två symmetriska sakristidörrar i öster, på var sin sida om altaret. Koret har en fönsteraxel. I norr är trappan till predikstolen, dopfunten och ett vitt piano samt i söder en lös korbänk. Ovan koret hänger en ljuskrona av mässing och på ömse sidor om altaret står två förgyllda guéridoner i barock.
GOLV - Golvet ligger två trappsteg högre än långhuset, men är i övrigt av samma slag som dettas. På golvet ligger en matta av Agda Österberg. Inom altarringen ligger golvet ett trappsteg högre.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. Altarväggen har en arkitektonisk komposition från 1824. Väggens mittparti upptages av en halvrund nisch med rundbågskrön, en s.k. exedra. Denna flankeras av två ljusgrå träpilastrar med förgyllda räfflor, vilka står på brädklädda postament. Mellan postamenten är en rak vägg av ljusgrå bräder, vilken kröns av ett skuret, förgyllt band med texten "Låfwen Herran" i sirlig stil (1877). Ovan denna vägg står en Thorvaldsenkopia. Tvärs över altarväggen och genom exedran löper en arkitrav med kraftigt profilerade gesimser. Denna är putsad och vitmålad samt övergår upptill i den grågröna gesims som bildar fortsättning på långsidornas taklist. Arkitraven bärs pilastrarna kring exedran och två vita träpilastrar i väggens hörn. Från arkitraven och dess gesimser reser sig exedrans rundbåge med omfattande ljusgrå list. Exedran är målad med en tät grönbrun färg. På södra väggens bröstning är väster om fönstret ett dopaltare från 1981 av mörkbrunt betsat trä. Ovan detta hänger ett epitafium. På altarväggens hörnpilastrar sitter två nummertavlor. På ömse sidor om exedran sitter två ljusarmar i barock, skänkta 1753 av kyrkvärd och klockare. Vidare hänger några ljusplåtar av mässing på väggarna.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är två raka dörrar från 1824 med halvfranska fyllningar och ursprungliga låsvred samt gångjärn. De sitter i samtida foder med arkitrav och kraftigt profilerade gesimser samt konsoler. På krönlisterna står två vita gipsskulpturer av Petrus och Paulus från 1877. Foder och dörrar är ljusgrå med detaljer i förgyllning.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost med tre innanlufter från 1903, varav två är öppningsbara. Bågarna är av grått trä och rymmer en tät blyspröjsning med färgade antikglas. De rundbågiga smygarna har plana fönsterbänkar.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket och härrör från utvidgningen 1831. Det är målat av Eric Kjellström, Alingsås, som en fortsättning på Åvalls dekor. I norr och söder begränsas skyarna av två par änglar som håller i fladdrande band. Längs taklisten sitter skenor med vita strålkastare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående flyttbara altaret är från 1981 av grönbetsad furu med fyllningar.
ALTARRING - Den halvrunda altarringen från 1824 utgörs av en balustrad med svarvade dockor, målad i vitt och guld. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med brunt tyg. På insidan sitter små sentida hyllor längs armstödet.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är från 1948 och består av 13 rader i söder och 15 i norr. De bakre fyra raderna slopades 1981. Raderna mot predikstolen är avkortade. Mot kor och tvärgång är skärmar med utanpåliggande fyllningar. Bänkarnas ryggar är lutande med bokstöd och krokar på baksidan. Vid golvet sitter fotstöd. På sitsarna ligger lösa dynor. Ryggar och sitsar bär brun lasyr. De raka gavlarna har utanpåliggande fyllningar med rundbågskrön. Gavlar och skärmar är vita med gröna krönlister. Fyllningarna bär brun marmorering och har karnisprofilerade kanter med förgyllning.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska predikstolen och dess ljudtak är inköpt från Vinbergs församling i Halland 1903. Den tidstypiskt runda korgen är försedd med halva svarvade dockor med räfflor och bladreliefer. Dockorna bär en arkitrav med blomsterbandsrelief på rosa botten. Det samtida bokstödet bärs av två änglaflykter. Korgens bas har en kraftigt utkragande vulst med räfflor och blomsterbandsreliefer. Korgens karnisprofilerade undersida har skuren fjälldekor och blomsterreliefer. Nedtill avslutas den med en skuren knopp som vilar på ett fyrkantigt postament. Den bruna trätrappan från 1903 har en enkel skärm med listverk som bildar fyllningar. Det runda ljudtaket har på undersidan en skuren sol med Guds namn. Denna sitter mot en himmelsblå botten. Kring takets nederkant är ett rikt skuret och genombrutet lambrekäng. Taket har karnisprofil och kröns av en lagerkrans och ett kors på kula. På väggen mellan korg och tak sitter två skurna palmbladsknippen som ser ut att bära sistnämnda. Mellan dem är reliefer med Mose stentavlor och ett korslagt ankare samt kors, vilka symboliserar Tron och Hoppet. Korg, skärm, tak och väggdekor är målat i vitt med skurna detaljer och lister i förgyllning. Sannolikt är predikstolen med ljudtak ett verk av snickaren Johannes Andersson från Mjöbäck.
ORGEL - Orgelverket är byggt av A Magnusson orgelbyggeri AB, Göteborg. 1962. Verket har 16 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Registraturen är mekanisk. Fasaden från 1877 års Molanderorgel utgörs av ett rundbågigt pipfält som flankeras av två lägre samt på yttersidorna av tureller. Fälten skiljs från varandra av pilastrar med fyllningar och skurna kapitäl. Dessa bär en gesims ovan vars mitt reser sig ett liggande pipfält med flankerande, räfflade pilastrar. Detta kröns av två voluter som upplyfter ett akroterion. Från sidorna reser sig palmkvistar mot krönfältet. Turellerna kröns av lyror och på ömse sidor om rundbågen är reliefer av lagerkransar med korsade basuner. Fyllningarna är målade i rött och grått, ramverken i vitt samt lister och dekor i rött och förgyllning. Spelbordet är inbyggt i fasaden.
LÄKTARE - Läktaren från 1877 bärs av sex åttkantiga pelare och sex halva längs långsidorna. Dessa är ljusgrå med förgyllda lister. Läktarbröstet utgörs av tre liggande fyllningar med centralt placerade rundlar. Ramverk och fyllningar är vita medan listerna är förgyllda. Ovan bröstet reser sig ett grått metallräcke från 1981. I nordväst är ett järnräcke från 1981 kring trappuppgången. I söder är åtta gradänger av fernissad furu med grå bänkrader från 1948. I norr är tre sentida, vinklade gradänger, liksom golvet i övrigt klädda med heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARPRYDNAD - I altarväggens exedra står en vit gipskopia från 1903 av Thorvaldsens Kristusfigur. På dess postament står "Kommen till Mig" med mässingsbokstäver.
EPITAFIUM - Epitafiet över kyrkoherde Sven Wahlberg (1668-1749) är målat på spontade bräder med färger som idag är mörknade. Ett rektangulärt mittfält skildrar Korsfästelsen och omges av en kraftig, karnisprofilerad ram med brun marmorering. På yttersidorna hänger realistiskt målade rosenknippen. Nedtill är en inskription om den hädangångne.
DOPFUNT - Dopfunten av trä är från 1928 och är målad i vitt och guld. Dess cuppa är åttkantig och karnisprofilerad med äggstavslist kring krönet. Den bärs av fyra skurna voluter som reser sig från en fyrkantig fot med konkava sidor och fasade hörn.
NUMMERTAVLOR - De fyra klassicistiska nummertavlorna är från 1800-talet. De är rektangulära med lagerband nedtill och tandsnitt samt äggstav upptill. På krönet står ett kors på kula. Fronterna bildar luckor framför siffrorna. Nummertavlorna är målade i vitt med förgylld dekor.
GOLVUR - Golvuret är enligt inskription gjort av Ernest i Växjö, sannolikt under 1700-talet. Fodralet har enkla barockformer och är målat i rödbrunt och grönt.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ytterport i väster med vindfång från 1981, långhusport i öster samt högt sittande fönster i norr och söder. Norr om vindfånget är en toalett från 1974 (ombyggd 1981) och söder om en spiraltrappa av rödmålat järn från 1981. I norr och söder står bänkar. Från taket hänger en armatur med blyspröjs och frostat glas.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av slipad, grå kalksten från 1981. I långhusportens smyg är golvet svagt sluttande.
VÄGG - Som långhus. Vindfånget är klätt med vit masonit. Dess hörn utgörs av åttkantiga pelare från den ursprungliga trappan. Ovan porten sitter en strålradiator. Toalettens vägg går ej ända upp till taket. Den är putsad och behandlad som övriga väggar.
PORT - Vindfånget har en rak pardörr från 1981 av grönbetsad furu med halvfranska fyllningar och överljus. Långhusporten sitter i en korgbågssmyg och behandlas ovan. Ytterporten är en ursprunglig, rak grå bräddörr med samtida, utanpåliggande lås och smidesreglar. Dess utsida behandlas under exteriör.
INNERDÖRR - Till toaletten är en rak, grå dörr från 1981 med halvfranska fyllningar.
FÖNSTER - Se exteriör. Smygarna är liksom fönstren runda.
TAK - Det något lagade plana taket utgörs till stor del av ursprungliga, vita bräder av skiftande storlek.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian ligger tre trappsteg högre än koret och har passage från detta via två dörrar i väster. I nordväst sker detta via ett vindfång med ytterport i norr och toalett i öster. Söder om toaletten är en städskrubb med ingång från sakristian. Det enda fönstret - bortsett från toalettens - är placerat i öster. Framför detta står ett äldre, grått skrivbord. Längs västra väggen står fasta skrudskåp från 1981 med vitbetsade furudörrar. I sydost är en textilförvaring från samma år och i samma material.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av slipad kalksten från 1942.
VÄGG - Som långhus. I söder är ett bönealtare med skiva av polerad kalksten. Denna stöds av två murpelare. Ovan skivan är en utkragande rundbåge inom vilken hänger ett litet 1600-talskrucifix. Vid fönstret hänger en broderad tavla av Nattvarden, utförd och skänkt av en grevinna på Nolhaga under 1800-atlets slut.
PORT - Ytterporten behandlas under exteriör.
INNERDÖRRAR - Dörrarna är från 1942 och har rak form med stående fyllningar. Bemålningen är ljusgrå.
FÖNSTER - Det närmast kvadratiska fönstret har mittpost och två stycken öppningsbara tvåglaslufter från 1942. Bågarna är av ljusgrått trä, varav de inre är ospröjsade. Smygen följer fönstrets form och har en plan fönsterbänk med skiva av polerad kalksten.
TAK - Det plana taket är behandlat som väggarna. På detta sitter två runda glasarmaturer av modernt snitt.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Andra våningen upptags av ett personalrum med rundfönster i väster och läktardörr i öster. I sydväst är ett trapphus från 1981 med en spiraltrappa av stål som sträcker sig upp till tredje våningen. Invid trapphuset är ett pentry, i det nordöstra hörnet ett väggfast skåp från 1900-talet vilket har släta, vita luckor och rymmer en elcentral. Golvet är klätt med linoleum. Väggarna är slätputsade och målade med tät, vit färg. Längs sidorna löper dragjärn. I taket sitter sentida vita skivor med infattade runda mässingsarmaturer. Läktare och trapphus har grå lamelldörrar från 1981. Rummet är möblerat med soffa, bord och stolar.
VÅNING 3 - Tredje våningen har en lunett i norr och en ursprunglig trappa av obehandlat trä i öster med samtida räcke. I sydväst är trappuppgången inbyggd med gipsskivor från 1981. Golvet består av ursprungliga obehandlade bräder. Väggarna är putsade och försedda med dragjärn. Taket har synliga, bilade bjälkar. I väster står klockornas gamla trampverk, en katafalk och några äldre skärmar.
VÅNING 4 - Klockvåningen har trappuppgång i öster med sentida plåtlucka till vinden. Ljudluckorna i norr och söder är automatiserade. Golvet består av ursprungliga obehandlade bräder och väggarna är putsade. I klockstolen hänger en storklocka, omgjuten 1781 av Nils Billsten, Skara, och en lillklocka omgjuten 1733 av Erik Näsman från Stockholm. Båda har elektrisk ringning. I väster leder en trappa av obehandlat trä upp till en sentida avsats av samma material kring klockstolens krön. En stege leder upp till huven och därifrån en nött sådan till lanterninen. Sistnämnda har en sannolikt ursprunglig, välvd trälucka, klädd med ärgad kopparplåt, liksom dess golv och pelare. I taket sitter obehandlade, sentida bräder.

Kyrkans äldre historia är höljd i dunkel, men den tros vara uppförd i gråsten under senmedeltid. Det finns dock en skriftlig uppgift om en ny- eller ombyggnad av kyrkan från år 1293. Fram till 1652 var kyrkan moderskyrka i Alingsås pastorat, då denna roll övertogs av den nyuppförda stadskyrkan. Under 1760-talet skall kyrkan ha om- och tillbyggts. Därvid tillkom 1765 innertakets figurmålningar. Dessa har tillskrivits Nils Åvall från Borås. I arkivhandlingarna omnämns dock att målaren Simon Schultz från Göteborg detta år blev avlönad för målning i kyrkan. Någon närmre specificering av arbetets art saknas. Även det berömda namnet Taraval har sammankopplats med målningarna, men detta avfärdades av konservator Thorbjörn Engblad, vilken var den som fann Schultz' namn.
1824 inlemmades Rödene socken med Alingsås landssocken. I samband med detta utvidgades kyrkan. För de ursprungliga ritningarna svarade arkitekt Carl Daniel Björck vid Överintendentsämbetet. Dessa omarbetades något av kollegan Fredrik M Bäck som ersatte tornets flacka tälttak med en lanternin. 1824 byggdes ett nytt fullbrett kor och en sakristia i öster. Hela kyrkan fick stora symmetriskt placerade rundbågsfönster. Det östra gavelröstets änglamålningar flyttades till det nya korets tak och sattes i söder. Dessa kompletterades senare med en spegelvänd kopia i takets norra del, utförd av Eric Kjellström, Alingsås. Det nya koret hade en altarpredikstol placerad i östväggens exedra (rundbågsnisch), med uppgång från sakristian. Exedran kröntes ovan altarväggens gesims av en lunett. Den genombrutna altarringen var förbunden med korbänkarna medelst grindar. Först 1831 uppfördes det planerade tornet. Fram till dess hängde klockorna i en klockstapel.
1877 färdigställdes ett tolvstämmigt orgelverk av Salomon Molander, Göteborg. I samband med detta byggdes en ny läktare. Taket ommålades varvid bottenfärgen blev blå. Moln och figurer påmålades endast partiellt. I anslutning till predikstolen gjordes viss dekor. Predikstolen kom att flankeras av små gipsskulpturer av Petrus och Paulus. 1903-04 renoverades interiören i enlighet med ritningar upprättade av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med rikt profilerade gavlar. Altarringens anslutningar mot korbänkarna slopades och altarpredikstolen ersattes av en kopia efter Thorvaldsens Kristusfigur. Öppningen från sakristian igensattes. En ny predikstol införskaffades från Vinbergs kyrka i Halland och var i utpräglad empirestil, sannolikt tillverkad av Johannes Andersson, Mjöbäck. Interiören fick en ny färgsättning. Bänkarna målades rödbruna. Övrig inredning blev grönblå. Takets bottenfärg och moln ommålades med täckfärg. Även figurerna blev i det närmaste helt ommålade. Väggarna målades med limfärg. Mot taklisten gjordes en schablonbård med girlander. Vidare insattes innanfönster och kaminer med murade skorstenar. 1907 ombyggdes orgelverket av A P Loocrantz varvid en ny stämma tillkom.
1928 svarade konstnären John Hedæus för vissa renoveringsarbeten. Byggmästare var C W Jonsson och målarmästare Georg Karlborg. Ytter- och innertak reparerades p.g.a. läckage. Det senares målningar rengjordes och dess bottenfärg ommålades. Figurer och moln mattfernissades. Korgavelns lunett igensattes emedan dess "starka dager är ganska störande för menigheten". Väggarnas limfärg borttvättades och de vitkalkades, varvid schablonbården borttogs. Sakristian totalrenoverades. Ett epitafium rengjordes och uppsattes på södra långsidan. En ny dopfunt tillverkades i trä, i ett utförande som anslöt till predikstolen.
1940 elektrifierades belysningen i enlighet med ett program upprättat av ingenjör E Heineman. En av de tyngst vägande orsakerna var bristen på stearinljus. Elcentralen inrymdes under läktartrappan i vapenhuset. 1942 ersattes de sotande och ineffektiva kaminerna av en vattenburen värmeledning konstruerad av ingenjör Ture Möllenborg. I samband med detta inlades nya golv i kyrkan och korgolvet höjdes två steg. Bänkarna närmast koret slopades och sidogångar anordnades. Arkitekt Erik Holmdahl ritade en ny ändamålsenlig sakristia med pannrum i källarvåning. Det gick p.g.a. grundvattnet ej att anlägga ett pannrum vid sidan av den gamla sakristian. Interiörens väggar omkalkades. En hörlursanläggning installerades. Byggmästare var Claes Larsson. 1945 ombyggdes orgeln på nytt av Nordfors & Co., Lidköping. 1947 konserverades de nedsotade takmålningarna av konservator Thorbjörn Engblad. Alla sentida påmålningar avlägsnades och de välbevarade ursprungliga färgerna oljades. Den ljusa bottenfärgen togs fram. De senare figurerna och bottenfärgen i koret ommålades så att färgerna kom att harmonisera med dem i långhuset. 1948 byggdes en ny "bänkinredning av lugnare verkan" efter ritningar av arkitekt Einar Zachrisson. Dessa fick raka gavlar med fyllningar.
1962 ombyggdes orgelverket av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg. Fasaden fick ljudande pipor och spelbordet blev inbyggt. Av de 16 stämmorna var tre sparade från det gamla verket. 1964 omkalkades exteriören. Trä- och plåtarbeten oljemålades. 1974 byggdes en toalett i vapenhusets nordvästra hörn. Arkitekt var Bernt Kruse. Läktartrappans övre lopp inkläddes och elcentralen fick fyllnadsdörr. Väggar och tak ommålades.
1981-82 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Ture Jangvik, K-konsult. Takens tegeltäckning lades om. Sannolikt vid detta tillfälle uppsattes snörasskydd ovan mittporten. Ytterväggarnas senaste tunna putsskikt avlägsnades till förmån för ett nytt. Underliggande äldre putsskikt reparerades först. Alla lösa putsytor och cementlagningar avlägsnades. Fasaderna kalkavfärgades. Sockelputsen höggs bort. I interiören anordnades ett mindre förråd under läktaren samt en trappa. I detta syfte slopades fyra bänkrader. Läktarbröstet försågs med skyddsräcke. Framför mittporten och vapenhusets västport byggdes vindfång. Den gamla läktartrappan revs till förmån för en spiraltrappa i järn. Vapenhusets trägolv ersattes av ett nytt av kalksten. Mellan vapenhus och långhus insattes en ny port. Våningen en trappa upp ombyggdes till personalrum. Den ursprungliga tanken hade varit att rymma såväl förvarings- som personalutrymmen m.m. i en stor läktarunderbyggnad, men detta motsatte sig Riksantikvarieämbetet till följd av kyrkorummets välbevarade nyklassicistiska karaktär. Ljudanläggningen förnyades. Sakristian fick ny textilförvaring. Kyrkorummets golv slipades och fernissades. Väggarnas puts lagades och avfärgades med vit emulsionsfärg. All inredning ommålades varvid den tidigare mörka färgskalan ersattes med en ljus som bättre skulle harmonisera med takmålningen. Alla förgyllningar förnyades. Målarmästare var Rune Håkansson. Denne rengjorde även takmålningen under överinseende av konservator Christer Wildenstam.
1996 omputsades tornets sydfasad och hela exteriören avfärgades. Entreprenör var Ernströms Bygg AB. Snabbt uppstod dock skador på den nya putsen, varför såväl syd- som västfasad på tornet kom att omputsas 1999 under ledning av byggmästare Jan Zälle. I övrigt lagades och avfärgades putsen på samtliga fasader. Särskilt i anslutning till fönster och dörrar behövde lagningar göras. Vidare reparerades tornfrontonernas brädfodring och lanterninens plåttak omlades. Nytt kors av koppar tillverkades, liksom nya stuprör till hela kyrkan.