Text av Rune Wallstedt, 2024-10-23:
Huset till vänster med två vita fronter på fotot är Aspgatan 6 (Kofoten 3). Huset skall ha byggts år 1918 och kallades även Bondes hus, då det lär ha uppförts av någon från släkten Bonde. Husets tak gör det säreget, då taket kan beskrivas som halvvalmat på fyra sidor eller ett hus med fyra gavlar.
Runt boningshuset ser man körsbärsträd i full blomning, det var som en liten fin lund. På tomten fanns även ett litet rödmålat torp som ligger närmare banvallen, då 1948 hyrdes torpet av pensionerade paret Larsson av ägaren till Aspgatan 6, familjen Hansson (fler detaljer se foto VMGDIG00783 från 1947 där fyra ungdomar står framför trappen till Aspgatan 6).
På tomten odlade man mycket, stort land med potatis, morötter, dill, persilja och kålrötter. Flera körsbärs-och äppleträd, röda vinbär, krusbär. På våren var en häck vit av hagtorn och en syrenberså kom i blom. En vacker lummig och prunkande trädgård som hjälpte till med matförsörjningen. Paret Larsson odlade egna grönsaker bakom torpet.
Längst till vänster på fotot ser man ett hus som håller på att byggas, det påbörjades hösten 1947 och bör varit klart under 1948. Tomten var avstyckad från Aspgatan 6 och fick adressen Lindgatan 1. Flera år senare avstyckades även denna sistnämnda tomt, närmare banvallen som då fick adress Lindgatan 1a. Då döptes Lindgatan 1 om till Lindgatan 1b.
I förgrunden till vänster på fotot ser man ett tegeltak delvis skymt av blommande buskar, det kan vara taket på en sten-/jordkällare som tillhörde banvaktsstuga nr 10 som låg närmare viadukten för Östra vägen. I banvaktsstugan bodde familjen Ljungström (fler detaljer se foto VMGDIG00784 från 1948 med lokomotiv som passerar viadukten).
Man ser längst till höger om banvallen ett vitt hus, ytterligare 50 m närmare Vänersborg ligger en järnvägsövergång (Videgatan) som då 1948 var avsedd för bilar, idag 2024 endast för gående och cyklister.
Enligt järnvägs-webbsidan: https://www.historiskt.nu, på sidan som behandlar bandel 413, Uddevalla-Håkantorp, hade Mariero en hållplats (hlp) [1] mellan 1911-06-27 och år 1935.
Dessutom finns det en ritning benämnd Mariero hållplats från UWHJ, november 1924 [2]. På ritningen finns inte någon viadukt för landsvägen till Vargön utan istället 2 st skjutbommar, en på vardera sida av järnvägen. På samma ritning ser man även banvaktsstuga Nr 10, strax nordväst om järnvägsövergången. Där intill banan finns även en 7 m hög semafor för signalering till lokomotivföraren.
I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 1933-08-16 sida 4 finns rubriken; Stora hjälparbeten beslutade i Vänersborg. Kvällen innan hade stadsmäktige haft ett extra sammanträde för att besluta blanda annat om nya beredskaps och statskommunala arbeten. Då beslutades om utvidgning av pågående arbete med vattenledning till förorten Mariero med 13000 kr. Dessutom 1300 kr för anordnandet av fällbommar vid järnvägsövergången vid Mariero.
I tidningen Arbetaren, 1935-03-14 sida 1, står nämnt, citat; Denna vägomläggning bedrives som ett statskommunalt reservarbete med Vänersborg som entreprenör. Vägbiten är 3 km lång, den har rätats, breddats och stensatts, samt anlagts en asfalterad gångbana på vägens ena sida och en viadukt över Herrljunga-banan vid Mariero.
Man kan dra slutsatsen att hållplatsen Mariero drogs in när viadukten blev färdig år 1935. Med hjälp av ritningen från 1924 kan man göra tolkningen att viadukten byggdes till viss del där hållplatsen funnits.
En möjlighet är att fällbommarna som anordnades vid Mariero år 1933 (enligt ovan), monterades vid Östra vägen och att dessa bommar senare flyttades till järnvägsövergången vid tvärgatan till Östra vägen, Videgatan, när viadukten kom till 1935.
Källor:
1. SJK Arkeologfolder, Åke Jannesson m. fl., SJK Resetjänst Viggbyholm och Sveriges Järnvägar 1920, Carl Olofsson.
2. https://ekeving.se/r/siEJ/K-M/Jvm1184_J2_-1560.jpg
Fotograf: sannolikt Irene Hansson våren 1948.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
