träsnitt, bildkonst, print, woodblock, woodcut

Träsnitt av Kobayashi Kiyochika (1847–1915). Propagandaträsnitt mot Kina i samband med Sino-japanska kriget (1894–1895), serien kallas Länge leve Japan. Hundra segrar, hundra skratt. Serien innehåller längre textstycken skrivna av Koppi Dojin (”Mästare skinn och ben”, pseudonym för Nishimori Takeki, 1861–1913). Ur donation av Jan Myrdal, för mer om bilderna se publikationen De hundra skratten: japanska träsnitt som maktens bildspråk av Lars Vargö och Jan Myrdal (inledning av Petra Holmberg). 2011.
Bilderna skildrar fienden, kineserna, ur ett avhumaniserande och rasistiskt perspektiv.

Denna bild: Souvenirer från Kina.

Översättning av Lars Vargö:

Kinas inhemska produkter
De upprepade strider som Japans infanteri och flotta har vunnit är verkligen något som väcker respekt världen över. Grissvanslandet tycks också ha något gott att erbjuda. Öppnar man locket på korgen visar sig en lapp med ett meddelande som har skrivit i en snabb, flyende stil: ”Hallå där, var snäll och köp (= segra). Lyssna alla, köp risbullar. De japanska riskakorna (= segrande styrkorna) är oerhört starka och riktiga lyckobullar. Precis som risbullarna har de bultats länge och ger en fin, vinnande känsla.”
Men byter man till grissvansbullar skall man finna att de är gjorda av bitter galla och rullar flyende ur händerna. De rinner lika lätt som varm soppa som hälls i Nordhavet. De kan också bli platta som riskakor som slås in i ekblad. Som alltför mjuka sockerkakor eller mycket torra kakor har de ingen smak och ser uppgivna ut. Grishuvudena kryper omkring i alla riktningar och provinser, var sig det är i själva Kina eller i Manchuriet. Kära bröder med kanoner (= kära åhörare). Det är bara att plocka för sig. Nåja, kineserna verkar tycka bäst om att störa med morteln (= ljuga) och vet inte riktigt hur de skall gå vidare.